Vart blåser vinden i Europa?

Söndagens val i Rumänien, Portugal och den första omgången av Polens presidentval visar att den auktoritära EU-eliten ännu håller greppet.

Men precis som i Tyskland där det minsta partiet, AfD, kritiskt mot Ukrainakriget, blivit störst, syns motståndet växa.

Det rumänska presidentvalet övervakades noga av EU som såg till  att det första försöket ogiltigförklarades på grund av påstådd rysk inblandning.

En polariserad kampanj ställde det fragmenterade pro-europeiska lägret mot ett suveränt block som bestämt förnekade varje avsikt att anpassa sig till Ryssland.

Den EU-kritiske George Simion ledde stort i första valomgången och i opinionsmätningarna ända fram till valdagen, då  den EU-vänliga liberala borgmästaren i Bukarest Nicuşor Dan senasationellt nog ryckte fram med 20 % för att säkra cirka 54% av rösterna, medan George Simion stannade på 46,4 %.

Att valresultatet berodde på intensivt arbete bakom kulisserna behöver ingen tvivla på. Telegram-grundaren Pavel Durov berättar hur han tidigare kontaktats av Nicolas Lerner chefen för den franska underrättelsetjänsten och ombads att begränsa flöden av propaganda för Simion.

Röster från utlandsrumäner liksom bärare av rumänska pass i Moldova spelade en stor roll för EU-kandidatens plötsliga vinst.

Simions parti är fortfarande landets näst största politiska kraft. 

I Polen tog borgmästaren i Warszawa, Rafał Trzaskowski, ledningen i den första valomgången med 31,3 % av rösterna. Han representerar samma auktoritärt liberala EU-falang som president den nuvarande premiärministern Donald Tusk.

Karol Nawrocki, en historiker som stöds av det lag- och rättvisepartiet (PiS), som var andra med cirka 29,7%.

Både Trzaskowski och Nawrocki är rasande russofober, fast på olika grunder. Nawrockis nationalism  skulle kunna öka friktionen mot Tyskland.

Kampanjen fokuserade på inhemska problem som bostäder, korruption och säkerhet, medan de mer höger- och högerextrema kandidaterna starkt motsatte sig EU:s migrationspakt, den gröna given och EU:s utvidgade fullmakterna.

Resultatet av den andra omgången är dock långt ifrån säkert. 40 % av rösterna föll på mindre partier och det är inte givet hur de kommer att agera. 

Grzegorz Braun med 6,3 % av rösterna bakom sig är den ende som uttalar någon form av förståelse för Rysslands position i Ukrainafrågan. 

I Portugal kunde det högerextrema partiet Chega (Det är nog!) vinna nästan lika många röster som socialisterna.

Den styrande center-högerkoalitionen, Demokratiska Alliansen (DA) segrade med 32% av rösterna och fortsätter att leda en minoritetesregering. Högerpartiet Chega gick fram kraftigt till 22,56% och reducerade socialistpartiet till 23,38 % (partiet förlorade 20 av 78 mandat).

2019 var Chega knappt närvarande i parlamentet.

Vilken sida det styrande DA kommer att luta sig not får dock främst betydelse för invandringspolitiken. 

Det portugisiska kommunistpartiet och "vänsterblocket" var centrala aktörer mellan 2015 och 2023 och gav parlamentariskt stöd till Costas socialistiska regeringar. Idag är de reducerats till fyra respektive ett mandat. Tillsammans fick de bara 5 procent av rösterna.

Även om EU-toppen kan vara nöjd med helgens val ska man komma ihåg att nationella myndigheter har fått tillgripa diktatoriska och juridiska åtgärder i Rumänien precis som mot Le Pen i Frankrike, och mot AfD i Tyskland som satts under övervakning. Även i Storbritannien sjuder missnöjet, senast manifesterat i att EU-kritiska Reform Party gått om Labour i opinionsmätningar.

Det "enade Europa" som Ursula von der Leyen påstår står bakom århundradets största rustningsprogram för krig mot Ryssland finns helt enkelt inte.

NYT, Politico, Bolsjaja igra