21 dec. 2021

Ryssland ställer ultimatum


I onsdags överlämnades i Moskva till USA:s biträdande utrikesminister Karen Donfried som kommit på blixtvisit ett ryskt förslag om säkerhetsfördrag med väst. På fredagen offentliggjordes innehållet som här nedan återges i sin helhet.


Förslaget är ställt i ultimativ form: om USA inte svarar kommer Ryssland att tillgripa "militär-tekniska" åtgärder. Dessutom framhålls att förslaget inte är en "menu" - Ryssland kräver att det antas som helhet.

Världen står inför en situation som bara kan jämföras med Kuba/Turkiet-krisen 1962.

Förslagen kom en vecka efter att Rysslands president Vladimir Putin hållit ett virtuellt toppmöte med sin amerikanske motsvarighet Joe Biden, där han informerade om att Moskva är intresserat av att få fasta rättsliga garantier från sina västerländska partners.

Ryssland har utarbetat två separata dokument, ett för Nato och ett annat bara för amerikanerna. Båda har formen av kontrakt, inklusive juridiskt bindande löften om alla parters framtida beteende.

Texten som levererades till USA/Nato fokuserar främst på förflyttning av militär personal och material, inklusive ett löfte om att alla undertecknare inte kommer att placera sina styrkor på europeiska stater som inte var medlemmar i Nato 1997. Detta skulle utesluta tidigare Warszawapaktsmedlemmar.

En annan artikel i texten innehåller en uppmaning att inte placera mellanliggande och kortdistans landbaserade missiler i närheten av varandras territorium.

Dokumentet innehåller också ett krav på att nuvarande medlemmar av Nato ska motstå ytterligare utvidgning av militärblocket, inklusive anslutning av Ukraina, vilket länge varit en röd linje för Moskva. Förutom att lova att Kiev inte kommer att ansluta sig, innehåller texten också en klausul om att nuvarande Nato-medlemmar avstår från all militär aktivitet på Ukrainas territorium, såväl som i andra östeuropeiska, transkaukasiska och centralasiatiska stater.

Förslaget till USA innehåller många liknande garantier, till exempel en artikel om att både Ryssland och USA inte kommer att använda andra staters territorium i syfte att förbereda eller genomföra ett väpnat angrepp på varandra.

Dessutom vill Ryssland att båda parter ska lova att inte ska placera ut kärnvapen i andra länder och ta tillbaka eventuella redan utomlands.

I ett uttalande på fredagen förklarade Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov att den nuvarande relationen mellan Ryssland och väst kännetecknas av ”en nästan total brist på ömsesidigt förtroende.” Enligt Rjabkov har försäkringar och överenskommelser som gavs till Moskva av olika amerikanska och europeiska politiker på 1990-talet brutits, och det enda sättet att lösa problemet är genom juridiskt bindande kontrakt.

Rjabkov noterade särskilt hur Nato bröt sitt löfte om att det inte skulle expandera österut mot den ryska gränsen och sedan dess har upptagit flera före detta sovjetrepubliker som medlemmar.

”Som de stora kärnvapenmakterna har Ryssland och USA ett särskilt ansvar för säkerheten i Europa. Priset för krig är välkänt i vårt land”, sa han. ”Därför är vi extremt intresserade av fred och stabilitet på den europeiska kontinenten.” ”Vi litar på att USA, på grundval av vårt utkast till fördrag och avtal, kommer att inleda seriösa förhandlingar med Ryssland inom en mycket nära framtid”, heter det i ett uttalande.

Förslag 1

Förslag till fördrag USA-Ryssland
Amerikas förenta stater och Ryska federationen, nedan kallade ”parterna”,

vägledda av principerna i Förenta nationernas stadga, 1970 års deklaration om folkrättens principer om vänskapliga förbindelser och samarbete mellan stater i enlighet med Förenta nationernas stadga, 1975 års slutakt från Helsingfors från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, liksom bestämmelserna i 1982 års Maniladeklaration om fredlig lösning av tvister, 1999 års stadga för europeisk säkerhet och 1997 års grundfördrag om ömsesidiga förbindelser, samarbete och säkerhet mellan Nordatlantiska fördragsorganisationen och Ryska federationen,

erinrar om otillåtligheten av hot eller användning av våld på något sätt som är oförenligt med syftena och principerna i Förenta nationernas stadga både i sina ömsesidiga och internationella förbindelser i allmänhet

stödjer FN:s säkerhetsråds roll att bära det primära ansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet

inser behovet av enade ansträngningar för att effektivt svara på moderna säkerhetsutmaningar och hot i en globaliserad och ömsesidigt beroende värld

erkänner behovet av strikt efterlevnad av principen om icke-inblandning i de interna angelägenheterna, inklusive att avstå från att stödja organisationer, grupper eller individer som kräver ett grundlagsstridigt maktskifte, samt från att vidta några åtgärder som syftar till att förändra det politiska eller sociala systemet hos en av de avtalsslutande parterna,

beaktar behovet av att skapa ytterligare effektiva och snabbstartade samarbetsmekanismer eller förbättra de befintliga för att lösa nya frågor och tvister genom en konstruktiv dialog på grundval av ömsesidig respekt för och erkännande av varandras säkerhetsintressen och farhågor, samt att utarbeta adekvata svar på säkerhetsutmaningar och hot

försöker undvika militära konfrontationer och väpnade konflikter mellan parterna och inse att en direkt militär sammandrabbning dem emellan kan resultera i användning av kärnvapen som skulle få långtgående konsekvenser

bekräftar på nytt att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas och aldrig får utkämpas, och erkänner behovet av att göra allt för att förhindra risken för utbrott av ett sådant krig bland stater som har kärnvapen,

bekräftar på nytt sina åtaganden enligt avtalet mellan Amerikas förenta stater och Unionen av socialistiska sovjetrepubliker om åtgärder för att minska risken för utbrott av kärnvapenkrig av den 30 september 1971, avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och regeringen för Unionen av socialistiska sovjetrepubliker om förebyggande av incidenter på och över öppet hav av den 25 maj 1972, avtalet mellan Amerikas förenta stater och unionen av socialistiska sovjetrepubliker om inrättande av kärntekniska riskreduktionscentra av den 15 september 1987, samt avtalet mellan Amerikas förenta stater och unionen av socialistiska sovjetrepubliker om förebyggande av farlig militär verksamhet av den 12 juni 1989,

har kommit överens om följande: 

Artikel 1 Parterna ska samarbeta på grundval av principerna om odelbar, jämlik och oförminskad säkerhet och i dessa syften: ska de inte vidta åtgärder eller delta i eller stödja aktiviteter som påverkar den andra partens säkerhet; ska de inte genomföra säkerhetsåtgärder som antagits av varje part enskilt eller inom ramen för en internationell organisation, militär allians eller koalition om de kan undergräva den andra partens kärnsäkerhetsintressen.

Artikel 2 Parterna ska sträva efter att säkerställa att alla internationella organisationer, militära allianser och koalitioner i vilka minst en av parterna deltar följer principerna i Förenta Nationernas stadga.

Artikel 3 Parterna får inte använda andra staters territorier i syfte att förbereda eller genomföra ett väpnat angrepp mot den andra parten eller andra handlingar som påverkar den andra partens kärnsäkerhetsintressen.

Artikel 4 Amerikas förenta stater skall åta sig att förhindra ytterligare utvidgning österut av Nordatlantiska fördragsorganisationen och neka anslutning till alliansen av staterna i den tidigare unionen av socialistiska sovjetrepubliker.

Amerikas förenta stater ska inte upprätta militärbaser på territoriet för de stater som tillhörde fd unionen av socialistiska sovjetrepubliker som inte är medlemmar i Nordatlantiska fördragsorganisationen, använda sin infrastruktur för någon militär verksamhet eller utveckla bilateralt militärt samarbete med dem.

Artikel 5 Parterna ska avstå från att placera sina väpnade styrkor och sin beväpning, inklusive inom ramen för internationella organisationer, militära allianser eller koalitioner, i de områden där sådan utplacering av den andra parten skulle kunna uppfattas som ett hot mot dess nationella säkerhet, med undantag av sådan utplacering inom parternas nationella territorier.

Parterna ska avstå från att flyga tunga bombplan utrustade för nukleär eller icke-nukleär rustning och från utplacering av militära övervattensfartyg, inklusive inom ramen för internationella organisationer, militära allianser eller koalitioner, i områden utanför det nationella luftrummet respektive nationella territorialvatten varifrån de kan attackera mål på den andra partens territorium.

Parterna ska upprätthålla en dialog och samarbeta för att förbättra mekanismer för att förhindra farlig militär verksamhet på och över öppet hav, inklusive enas om det maximala inflygningsavståndet mellan örlogsfartyg och luftfartyg.

Artikel 6 Parterna ska åta sig att inte placera ut markavfyrade medeldistans- och kortdistansmissiler utanför sina nationella territorier, såväl som i områdena inom sina nationella territorier, från vilka sådana vapen kan angripa mål på den andra partens nationella territorium.

Artikel 7 Parterna ska avstå från att placera ut kärnvapen utanför deras nationella territorier och återlämna sådana vapen som redan är utplacerade utanför deras nationella territorier vid tidpunkten för fördragets ikraftträdande till deras nationella territorier. Parterna ska eliminera all befintlig infrastruktur för utplacering av kärnvapen utanför deras nationella territorier.

Parterna ska inte utbilda militär och civil personal från icke-kärntekniska länder att använda kärnvapen. Parterna ska inte genomföra övningar eller utbildning för styrkor med allmänna syften, som inkluderar scenarier som involverar användning av kärnvapen.

Artikel 8

Fördraget träder i kraft från och med dagen för mottagandet av det sista skriftliga meddelandet om parternas slutförande av de inhemska förfaranden som är nödvändiga för att fördraget ska träda i kraft.

Utfärdat i två original, vart och ett på engelska och ryska språken, båda texterna är lika giltiga.

(Ryska originalet här.)

Förslag 2

Förslag till fördrag Nato-Ryssland

Ryska federationen och medlemsländerna i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato), nedan kallade parterna

bekräftar sin strävan att förbättra relationer och fördjupa den ömsesidiga förståelsen

erkänner att ett effektivt svar på samtida utmaningar och hot mot säkerheten i vår ömsesidigt beroende värld kräver gemensamma ansträngningar från alla parter

är fast beslutna att förhindra farlig militär aktivitet och därför minska risken för incidenter mellan deras väpnade styrkor

noterar att varje parts säkerhetsintressen kräver bättre multilateralt samarbete, mer politisk och militär stabilitet, förutsägbarhet och transparens

bekräftar sitt engagemang för syftena och principerna i Förenta nationernas stadga, 1975 års slutakt från Helsingfors från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, 1997 års grundlag om ömsesidiga förbindelser, samarbete och säkerhet mellan Ryska federationen och North Atlantic Treaty Organisation, 1994 års uppförandekod om politiskt-militära säkerhetsaspekter, 1999 års stadga för europeisk säkerhet och Romdeklarationen ”Ryssland-Nato Relationer: en ny kvalitet” undertecknad av Rysslands stats- och regeringschefer. Federationen och Natos medlemsländer 2002, har kommit överens om följande:

Artikel 1 Parterna skall i sina förbindelser vägledas av principerna om samarbete, jämlik och odelbar säkerhet. De ska inte stärka sin säkerhet individuellt, inom internationella organisationer, militära allianser eller koalitioner på bekostnad av andra parters säkerhet.

Parterna ska lösa alla internationella tvister i deras ömsesidiga förbindelser med fredliga medel och avstå från användning eller hot om våld på något sätt som är oförenligt med Förenta Nationernas syften.

Parterna ska inte skapa förhållanden eller situationer som utgör eller kan uppfattas som ett hot mot andra parters nationella säkerhet.

Parterna ska utöva återhållsamhet i militär planering och genomförande av övningar för att minska riskerna för eventuella farliga situationer i enlighet med sina skyldigheter enligt internationell rätt, inklusive de som anges i mellanstatliga avtal om förebyggande av incidenter till havs utanför territorialvattnen och i luftrummet ovanför, samt i mellanstatliga överenskommelser om förebyggande av farlig militär verksamhet.

Artikel 2 För att ta itu med frågor och lösa problem ska parterna använda mekanismerna för brådskande bilaterala eller multilaterala samråd, inklusive Nato-Ryssland-rådet.

Parterna ska regelbundet och frivilligt utbyta bedömningar av samtida hot och säkerhetsutmaningar, informera varandra om militära övningar och manövrar och de viktigaste bestämmelserna i deras militära doktriner.

Alla befintliga mekanismer och verktyg för förtroendeskapande åtgärder ska användas för att säkerställa insyn och förutsägbarhet i militär verksamhet.

Telefonjourer ska upprättas för att upprätthålla nödkontakter mellan parterna.

Artikel 3 Parterna bekräftar att de inte betraktar varandra som motståndare.

Parterna ska upprätthålla dialog och interaktion om att förbättra mekanismer för att förhindra incidenter på och över öppet hav (främst i Baltikum och Svartahavsområdet).

Artikel 4 Ryska federationen och alla de parter som var medlemmar i Nordatlantiska fördragsorganisationen den 27 maj 1997 får inte placera ut militära styrkor och vapen på någon av de andra staternas territorium i Europa utöver de styrkor som är stationerade på detta territorium från och med den 27 maj 1997. Med samtycke från alla parter kan sådana utplaceringar ske i undantagsfall för att undanröja ett hot mot säkerheten för en eller flera parter.

Artikel 5 Parterna ska inte placera ut landbaserade medel- och kortdistansmissiler i områden som tillåter dem att nå de andra parternas territorium.

Artikel 6 Alla medlemsstater i Nordatlantiska fördragsorganisationen förbinder sig att avstå från varje ytterligare utvidgning av Nato, inklusive anslutningen av Ukraina såväl som andra stater.

Artikel 7 Parterna som är medlemmar i Nordatlantiska fördragsorganisationen ska inte bedriva någon militär verksamhet på Ukrainas territorium eller andra stater i Östeuropa, i Sydkaukasien och i Centralasien.

För att utesluta incidenter ska Ryska federationen och de parter som är medlemmar i Nordatlantiska fördragsorganisationen inte genomföra militära övningar eller andra militära aktiviteter över brigadnivån i en zon med överenskommen bredd och konfiguration på vardera sidan av gränslinjen till ryska federationen och de stater som ingår i en militär allians med den, samt parter som är medlemmar i Nordatlantiska fördragsorganisationen.

Artikel 8 Detta avtal ska inte påverka och ska inte tolkas som att det påverkar Förenta nationernas säkerhetsråds primära ansvar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet, inte heller av parternas rättigheter och skyldigheter enligt Förenta nationernas stadga.

Artikel 9 Detta avtal träder i kraft … osv.

                                                                          * * *

Ryssland är redo att inleda samtal med Nato för att diskutera oron över blockets expansionsplaner, sa Rysslands president Vladimir Putins talesman Dmitrij Peskov i torsdags.

Vice utrikesminister Sergej Rjabkov kommer att vara ”beredd att flyga till vilket neutralt land som helst när som helst för att inleda samtalen.” Kreml-tjänstemannen tillade att Ryssland är angeläget om att ”starta förhandlingar om utkasten till dessa dokument omedelbart.” Enligt Peskov har Putins medhjälpare Jurij Usjakov gett Jake Sullivan, USA:s president Joe Bidens nationella säkerhetsrådgivare, ”förtydligande om de säkerhetsgarantier som gavs till den amerikanska sidan genom de diplomatiska kanalerna” dagen innan.

Vita huset bekräftade telefonsamtalet mellan de båda på onsdagen i ett uttalande som nämnde att Sullivan hade upprepat Washingtons ”starka oro över den ryska militära uppbyggnaden vid gränsen till Ukraina.


3 kommentarer:

  1. Har för andra gången läst igenom de två förslag till avtal som Ryssland delgett Förenta staterna och Nato. Vad som framträder, som jag uppfattar det hela, är följande: 1) om parterna undertecknar avtalen i föreskrivet skick och håller sig till vad man därigenom förbundit sig så innebär det en mycket kraftig höjning av säkerhetsnivån i världen.
    Gissningsvis skulle även en bestående avspänning mellan stormakterna medföra större chans för ökad demokrati, där brister finns, än minskad sådan.

    2) Skulle någon av parterna förlora på att underteckna avtalen? Jo, den part som med sina underlydande bundsförvanter tränger sig allt närmare och tajtare inpå den andra stormaktens gränser skulle se sin strategiska linje haverera. Om säkerhet genom militärt hot, överläge och kringränning byttes mot lika säkerhet för avtalsparterna genom att defensiv placering av militär utrustning, vapensystem och förband ersätter den nu rådande offensiva, då kommer Förenta staterna framstå som avtalsförlorare.

    För Washington gäller att internationell säkerhet bygger på överhöghet, inte bara militärt utan även ekonomiskt vilket ger dem ett kraftigt politiskt och kulturellt inflytande. Det skulle förvåna om Förenta staterna med sina Nato-länder undertecknar avtalet i sin nuvarande form, istället kommer ändringsförslag framläggas som i praktiken inte rubbar nuvarande ordning.

    Vad ryssarna svarar med när avtalsförslaget faller klarnar tids nog, måhända något som visar hur Förenta staterna sviker sina undersåtar och vänner när saker och ting ställs på sin spets.

    SvaraRadera
  2. Curt Linderholm, Nynäshamn, skriver:

    Har för andra gången läst igenom de två förslag till avtal som Ryssland delgett Förenta staterna och Nato. Vad som framträder, som jag uppfattar det hela, är följande: 1) om parterna undertecknar avtalen i föreskrivet skick och håller sig till vad man därigenom förbundit sig, så innebär det en mycket kraftig höjning av säkerhetsnivån i världen.
    Gissningsvis skulle även en bestående avspänning mellan stormakterna medföra större chans för ökad demokrati, där brister finns, än minskad sådan.

    2) Skulle någon av parterna förlora på att underteckna avtalen? Jo, den part som med sina underlydande bundsförvanter tränger sig allt närmare och tajtare inpå den andra stormaktens gränser skulle se sin strategiska linje haverera. Om säkerhet genom militärt hot, överläge och kringränning byttes mot lika säkerhet för avtalsparterna genom att defensiv placering av militär utrustning, vapensystem och förband ersätter den nu rådande offensiva, då kommer Förenta staterna framstå som avtalsförlorare.

    För Washington gäller att internationell säkerhet bygger på överhöghet, inte bara militärt utan även ekonomiskt vilket ger dem ett kraftigt politiskt och kulturellt inflytande. Det skulle förvåna om Förenta staterna med sina Nato-länder undertecknar avtalet i sin nuvarande form, istället kommer ändringsförslag framläggas som i praktiken inte rubbar nuvarande ordning.

    Vad ryssarna svarar med när avtalsförslaget faller klarnar tids nog, måhända något som visar hur Förenta staterna sviker sina undersåtar och vänner när saker och ting ställs på sin spets.

    SvaraRadera
  3. Diplomati och krigsförbetedelser

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.