24 aug. 2020

Mystiken kring Navalnyj tätnar

Som ombud för väst har han tjänat ut i rysk politik. Men som offer för ett "förgiftningsförsök"
kan han ännu spela roll i en västlig greuelpropaganda.
Tyska läkare vid Charitésjukhuset påstår att de har hittat kolinesterashämmare i den ryske bloggaren Aleksej Navalnyjs blod.
 
Den tyska regeringen och EU anklagar i mer eller mindre förtäckta ordalag de ryska myndigheterna fört att inte vilja utreda fallet.

Är detta hämnden för att färgrevolutionen i Vitryssland misslyckades?

Kolinesterashämmare är en bred kategori ämnen som kan härröra från allt från glaukom- och Alzhemiermedicin till militära nervgifter.

De tyska läkarna har ännu inte specificerat sina fynd.

Men redan innan Charitéläkarna sagt något hade den tyska regeringen uttalat sig om att det ganska sannolikt (fairly likely) handlade om en förgiftning.
Sedan även EU gjort ett politiskt uttalandn som i insinuant och grötmyndig ton beordrar ryska myndigheter att "inleda en oberoende och öppen undersökning av förgiftningen av herr Navalny" kom en första kommentar från sjukhuset i Omsk. Kunde de verkligen ha missat kolinesterashämmare?

Chefstoxikologen i Omsk-regionen och Sibiriska federala distriktet Aleksandr Sabajev kommenterar de tyska fynden så här:


"Vid inläggningen på sjukhuset genomgick Aleksej Navalnyj studier av ett brett spektrum av narkotiska, syntetiska ämnen, psykodiletika och medicinska ämnen, inklusive kolinesterashämmare.

Resultatet var negativt.

Dessutom hade han inte en klinisk bild som var specifik för förgiftning med ämnen från kolinesterashämmare.

Som tidigare nämnts är vi redo att delge våra tyska kollegor prover av biomaterialet från Aleksej Navalnyj för deras fortsatta undersökning".

Ett korrekt och återhållsamt uttalande som inte lämnar några tvivel: några
kolinesterashämmare fanns inte i blodet när Navalnyj underslöktes i Omsk.

Kan man kanske ana ett spel av västerländska underrättelsetjänster här? Besvikelsen över att färgrevolutionen i Belarus har kommit av sig är naturligtvis stor, eftersom västvärlden sammanlagt satsat hundratals miljoner dollar under loppet av många år på att omvälvningen skulle bli av, en omvälvning som skulle rycka lös ytterligare en bit av det postsovjetiska territoriet från Moskvas geopolitiska inflytande.


I den ryska tidningen Vzgljad drar Gevorg Mirzjan slutsatsen att upproret i Vitryssland fick en ”falsk start”. Väst hade genom Polen och de baltiska staterna odlat den vitryska oppositionen i många år, men de nuvarande protesterna har ännu inte vuxit till den nödvändiga nivån - förmågan att göra ett kupp. Det fanns inga ljusa karismatiska ledare i den, det fanns ingen organisationsstruktur,
ingen maktblock bildades, och viktigast av allt, ingen allmän ’korrekt ideologisk laddning’ konstruerades”.

”Så snart västmakterna länder försökte göra den breda vitryska protesten anti-rysk (genom inrättandet av ett samordningsråd med russofobiska intellektuella och ideologiska block), började protesten vittra sönder...

Vitryssarna såg vad det hade blivit av Ukraina och förstod att en våldsam kupp
kunde leda deras eget land på samma väg. Att de istället för frihet, välstånd och demokrati skulle få förödelse och en ny social och politisk verklighet. En verklighet där åsiktspluralism av åsikter straffas, och där det verkar naturligt och rentav ofrånkomligt att staten förvandlats till en tiggare som står med mössan i hand inför omvärlden.”
Just nu kan man ana en övergång i den västliga taktiken till  ett stadium av ohämmad greuelpropaganda. I detta taktiska stadium ingår dels att påminna om att den ryska ledningen består av hämningslösa gift- och lönnmördare  (välkända offer är Litvinenko, Politkovskaja, Nemtsov, far och dotter Skripal och nu den folkkäre, oersättlige riddaren i glänsande rustning Aleksej Navalnyj), dels att låta bevakningen av Belarus övergå i en stadig ström av tortyrbilder av exakt samma slag som ledde fram till USA-kongressen s k Caesarlag som kriminaliserar minsta barnmatsleverans till Syrien.

Gemensamt får såväl mord- som tortyranklagelserna är att de ytterst sällan innehåller uppgifter som kan verifieras. De bygger på de goebbelska metoden att blotta mängden, upprepningen, som ofrånkomligt rent bioologiskt påverkar allmänheten ska öppna för nästa våldsamma steg i USA:s och dess europeiska medlöpares strategi för världsherravälde.

Stefan Lindgren

2 kommentarer:

  1. Det är superklurigt formulerat av Charité, det behövs en jurist för att tyda ut det. Därför har vi numera Thomas Röper på plats i Ryssland, anti-spiegel.ru. Han har löst knuten, för läser man noga så säger Charité att symptomen tyder på en effekt som orsakas av nämnda hämmare och ingenting mer.

    Men att formuleringen är avsedd att vilseleda är klart. Att skriva rätt men missvisande på samma gång kräver sakkunskap. Efter huvudmeningen följer en sats som antyder att de skulle ha funnit substansen men läser man noga talas det allmänt om effekter av denna substans.

    De ryska läkarna har gjort exakt samma iakktagelser och konstaterat sänkta värden för kolinesteras men inte kunnat spåra en förorsakande substans vilket Charité hittills inte heller gjort.

    Men alla västmedier har dragit felaktig slutsats vilket säkerligen var Charités avsikt.

    SvaraRadera
  2. Det blir värre/bättre, beroende på hur man vill se det hela. På moonofalabama finner vi i en länk en översatt kommentar från den ryske läkaren Dimitri Petrovsky. Enligt honom är det rutin att förse patienten med preparat som innehåller kolinesterashämmare när de befinner sig på intensiven och övergår från ventilator till egen andning. Enligt läkaren vore det märkligt om det inte fanns spår efter dessa efter en vistelse på intensiven. Att man i Tyskland gjort detta till ett nummer kan bero på a)politisk order b)ovetskap bland läkarna. Får man gissa på det förstnämnda ?

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.