20 feb. 2018

Varför Saakasjvili kastades ut

Georgiens f d president och tillika ex-guvernören i Odessa Micheil Saakasjvili greps 12 februari på en restaurang i Kiev och fördes med helikopter till flygplatsen där han sattes på flyget till Warszawa och landade senare i Amsterdam, där han har sin familj.

Varför valde Ukrainas myndigheter att just nu skicka ut Saakasjvili, som ju berövats sitt ukrainska medborgarskap och hade tagit sig illegalt tillbaka till Ukraina?

Förklaringen kan vara enkel. Saakasjvili var kallad till Svjatosjinskij-domstolen i Kiev att avge vittnesmål den 13 februari kl 11:30 i målet som gäller dödsskjutningarna på Majdan 20 februari 2014, de blodiga händelser som banade väg för en statskupp.

De nya myndigheterna anklagar den störtade presidenten Janukovitj och specialpolisen Berkut för att ligga bakom de drygt 100 dödsskjutningarna. Men rättegången håller på att falla isär, eftersom det inte finns några bevis för den officiella versionen.

Samtidigt pågår en internationell utredning. Oberoende journalister i Italien, Frankrike, Kanada, Georgien, Ukraina m.fl. har lyckats identifiera krypskyttar som ska ha kommit från Georgien, och har kopplingar till ex-president Saakasjvili. Han kan sitta in med ytterst känslig information.


Antagandet verkar inte helt långsökt att president Porosjenkjo ville beröva Saakasjvili en möjlighet att inför domstol orsaka obotlig skada på regimen. Saakasjvili bör veta en hel del om vilka som sköt från tredje våningen i hotell ”Ukraina”, från fönstren i Oktoberpalatset och från Konservatoriet, tre byggnader som kontrollerades av Majdan-demonstranterna. Just idag, på treårsdagen av dödsskjutningarna visar den ryska TV-kanalen Rossija-24 en ny dokumentär i frågan.

När president Porosjenko framträdde på säkerhetskonferensen i München i veckan visade publiken av eurokrater, Natokrater och Pentagontjänstemän sitt öppna förakt för Porosjenko genom att lämna lokalen under hans föredrag. När det kom till frågor ställdes inte en enda fråga till honom.

I korridorerna sågs Julija Timosjenko, f d ukrainsk premiärminister, i hjärtligt samtal med Rysslands Tysklandsambassadör Sergej Netjajev.

Hur illa det än går för Ukraina har landet en vän - Ryssland. Numera talar Porosjenko på telefon med Putin. Landet har åter börjat importera ryskt kol och gas. I Pyeongchang fraterniserar ryska och ukrainska idrottsmän...

Försoningen är långt borta, men den är oundviklig.


Hur var det den store svenske slavisten Alfred Jensen skrev 1921, i en annan ukrainsk orostid:

"...vare sig Ukraina blir en självständig republik eller, vilket är troligare, ingår som en viktig lem i ett federativt Ryssland, får man icke misströsta om dess lyckliga framtid. De ofantliga offer, som det har bragt under världskriget, ha dock icke varit fruktlösa.  Ukraina har redan ingått i det europeiska medvetandet som ett självständigt etnografiskt begrepp, och Kiev har alltifrån den varjagiska perioden och Peter den stores omdaning varit en väckande kraft i hela Rysslands andliga liv. Ukraina skall genom sin autonomi äntligen få tillfälle att utveckla sina rika ekonomiska och kulturella möjligheter, som skola återverka gynnsamt på hela Ryssland. Och då en gång ett nytt förbund ingås mellan det »stora» och det »lilla» Ryssland, skall Chmielnitskyjs djärva tanke om en personalunion förverkligas på en solidare och förnuftigare grund." (M Ehrenpreis/A. Jensen: Ukrainarna, Norstedt & söners förlag 1921, s 31)
Chmelnitsky var en hetman (kosackledare) som ledde ett uppror mot Polen-Litauen och 1654 svor trohet åt den ryska tsaren.


Stefan Lindgren

1 kommentar:

  1. Underbart citat, Stefan. Detta borde Merkel, Barroso och van Rompuyi ha haft framför sig när Putin föreslog trepartsförhandlingar. Men icke, krig ville de ha i stället. Med stoiskt lugn har Putin under de mest hetsiga tiderna förklarat att andra tider skall komma, ryssar och ukrainare är broderfolk.
    Apropå Saakasjvili är det troligen just på detta sättet. Försvaret hade dessutom åtminstone via videolänk förberett sig på att få vissa involverade krypskyttar att vittna. De georgiska krypskyttarna visste inte i förväg vad de gav sig in på. Först mitt i kaoset kom ordern att skjuta mot alla sidor. Det är troligen även så att andra nationaliteter var inblandade bland skyttarna, vilka ännu inte givit sig tillkänna.

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.