 |
| Azov-veteraner och supportrar marscherar i Kiev, 2019. (Goo3, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons) |
Det sägs ofta i debatter att det inte finns några bevis för ett betydande nazistiskt inflytande i Ukraina.
Joe Lauria, som är chefredaktör för Consortium News och tidigare FN-korrespondent för The Wall Street Journal, Boston Globe och andra tidningar, har föresatt sig att granska saken.
USA:s relation till ukrainska fascister började efter andra världskriget. Under kriget deltog enheter från Organisationen för ukrainska nationalister (OUN-B) i Förintelsen, där de dödade minst 100 000 judar och polacker.
Mykola Lebed, en nära medarbetare till Stepan
Bandera, ledaren för den fascistiska OUN-B, rekryterades av CIA efter kriget, enligt en studie från 2010 av USA:s nationella arkiv.
Regeringsstudien säger: "Banderas gren
(OUN/B) var en militant fascistisk organisation." Banderas närmaste man,
Jaroslav Stetsko, sa: "Jag ... förstår fullt ut den onekligen skadliga och
fientliga roll som judarna spelar, vilka hjälper Moskva att förslava Ukraina
... Jag stödjer därför förintelsen av judarna och ändamålsenligheten i att
införa tyska metoder för utrotning av judendomen i Ukraina..."
Studien uppger vidare: "Vid ett möte den 6
juli 1941 i Lviv beslutade Banderas anhängare att judar 'måste behandlas hårt
... Vi måste göra slut på dem ... När det gäller judarna kommer vi att begagna alla
metoder som leder till deras förintelse.'"
Lebed själv föreslog att man skulle "'rena hela det
revolutionära territoriet från den polska befolkningen', så att en
återuppstånden polsk stat inte ska kunna göra anspråk på regionen, som
1918." Lebed var "utrikesminister" i en Banderistisk
exilregering, men bröt senare med Bandera på grund av dennes diktatoriska stil.
USA-arméns kontraspionage kallade Bandera "extremt farlig", men sa att
han var "ansedd som den andliga och nationella hjälten för alla
ukrainare..."
CIA var inte intresserad av att samarbeta med
Bandera, enligt sidorna 81–82 i rapporten, men den brittiska
underrättelsetjänsten MI6 var det.
"MI6 menade att Banderas grupp var 'den
starkaste ukrainska organisationen utomlands och anses kompetent att träna
partikadrer och bygga upp en moraliskt och politiskt sund
organisation...'"
En tidig sammanställning från MI6 i början av 1954
konstaterade att: "den operativa delen av detta [brittiska] samarbete [med
Bandera] utvecklas tillfredsställande. Gradvis erhölls en allt mer fullständig
kontroll över infiltrationsoperationer..."
MI6 hävdade att Banderas grupp var "den starkaste
ukrainska organisationen utomlands, anses kompetent att träna partikadrer,
[och] bygga en moraliskt och politiskt sund organisation...". En
sammanfattning från MI6 i början av 1954 noterade att "den operativa delen
av detta [brittiska] samarbete [med Bandera] utvecklades tillfredsställande.
Gradvis erhölls en mer fullständig kontroll över
infiltrationsoperationer..."
Storbritannien avslutade sitt samarbete med Bandera 1954.
Därefter samarbetade Västtysklands underrättelsetjänst, under den före detta
nazistiska underrättelsechefen Reinhard Gehlen, med Bandera, som slutligen
mördades med cyanidstoft av KGB i München 1959.
Istället för Bandera var CIA intresserad av Lebed, trots hans fascistiska bakgrund. De försåg honom med ett kontor i New York från vilket han ledde sabotage- och propagandoperationer för organisationen inne i Ukraina mot Sovjetunionen. Den amerikanska regeringens studie säger:
"CIA:s operationer med dessa ukrainare började 1948
under kodnamnet CARTEL, snart ändrat till AERODYNAMIC. ... Lebed flyttade till
New York och fick permanent uppehållstillstånd och senare amerikanskt
medborgarskap. Det skyddade honom från attentat, tillät honom att tala till
ukrainska emigrantgrupper och möjliggjorde hans återvändande till USA efter
operationsresor till Europa. När han väl var i USA blev Lebed CIA:s
huvudkontakt för AERODYNAMIC. Hans CIA-handledare pekade på hans 'listiga
karaktär', hans 'relationer med Gestapo och ... Gestapo-träning', [och] det
faktum att han var 'en mycket hänsynslös operatör'."
CIA samarbetade med Lebed i sabotage- och pro-ukrainska
nationalistiska propagandaoperationer inne i Ukraina ända fram till Ukrainas
självständighet 1991. "Mykola Lebeds relation med CIA varade under hela
kalla kriget," säger studien. "Medan de flesta CIA-operationer i
samarbete med krigsförbrytare från andra världskriget misslyckades, förstärkte
Lebeds operationer den grundläggande instabiliteten i Sovjetunionen."
Banderas återuppståndelse
Bandera-monument i Lviv. (wikimapia.org)
USA höll således i hemlighet de ukrainska fascistiska
idéerna vid liv inne i Ukraina åtminstone fram till landets självständighet.
"Mykola Lebed, Banderas chef i Ukraina under kriget, dog 1998. Han är
begravd i New Jersey, och hans arkiv finns på Ukrainas forskningsinstitut vid
Harvard University," står det i en studie från USA:s nationella arkiv.
Men efterföljaren till OUN-B i USA dog inte med honom.
Enligt International Business Times (IBT) hade organisationen bytt namn
till Ukrainian Congress Committee of America (UCCA).
"I mitten av 1980-talet var Reagan-administrationen genomsyrad
av UCCA-medlemmar. Reagan välkomnade personligen [Jaroslav] Stetsko, den
banderistiske ledaren som övervakat massakern på 7 000 judar i Lviv, i
Vita huset 1983", rapporterade IBT.
"Efter [Viktor] Janukovitjs fall [2014]
hjälpte UCCA till att organisera demonstrationer
i städer över hela USA till stöd för Euromaidan-protesterna."
Detta skapar en direkt koppling mellan Maidan och den
ukrainska fascismen från andra världskriget.
Trots att USA föredrog den mindre extremistiske Lebed
framför Bandera, har den senare förblivit den mer inspirerande symbolen i
Ukraina.
1991, under Ukrainas första självständighetsår, bildades
det neofascistiska Social-Nationala Partiet (senare Svoboda), som direkt
härstammade från Bandera. Partiet fick en gata i Lviv döpt efter Bandera
och försökte namnge stadens flygplats efter honom. (Svoboda vann 10 % av
platserna i Radan (ukrainska parlamentet /NB) 2012, innan kuppen och ett år innan
senator John McCain och USA:s biträdande utrikesminister Victoria Nuland uppträdde tillsammans
med Svoboda-ledaren.)
2010 utnämnde den pro-västlige presidenten Viktor
Jusjtjenko Bandera till "Ukrainas hjälte" – en titel som emellertid återkallades
av president Viktor Janukovitjs, som störtades 2014 med hjälp av ukrainska nynazister.
Idag finns över 50 monument, byster och muséer till
Banderas ära i Ukraina, varav två tredjedelar byggts sedan 2005 (året då den
USA-vänlige Jusjtjenko valdes). En schweizisk studie konstaterar:
"Den 13 januari 2011 förklarade Lvivs regionala råd,
som sammanträdde bredvid Banderamonumentet, att ’för miljoner ukrainare var och
förblir Bandera en hjälte, oavsett domstolarnas ynkliga beslut’ och försökte döpa om ’Stepan
Bandera-gatan’ till ’Hjälten av Ukraina Stepan Bandera-gatan’."
Fackeltåg med Banderas porträtt är vanliga i ukrainska
städer, särskilt på hans födelsedag den 1 januari – så även i år.
Nynazismen i mainstreammedia
Redan från början av händelserna 2013–2014 la Robert
Parry (grundare av Consortium News) och andra fram bevis som NewsGuard
(enligt egen utsago en faktagranskare) påstår inte existerar. Parry
dokumenterade kuppen och nynazisternas inflytande – något som även stora medier
då ännu bevakade.
New York Times rapporterade att den nynazistiska
gruppen Högra sektorn spelade nyckelrollen i Janukovitjs våldsamma avsättning. De
nyfascistiska gruppernas roll i upproret och deras inflytande på det ukrainska
samhället rapporterades väl av mainstreammedierna vid den tiden.
BBC, the New York Times, Daily Telegraph och CNN skrev också om
Högersektorns, C14s och andra extremistgruppers roll i störtandet av
Janukovitj. Så här rapporterade BBC en vecka efter hans avsättning:
Och den här i juli 2015:
https://www.youtube.com/watch?v=5SBo0akeDMY
https://consortiumnews.com/2025/04/20/on-neo-nazi-influence-in-ukraine/
Efter kuppen kom flera av ministrarna i den nya regeringen
från neofascistiska partier. NBC News (100 % trovärdig enligt NewsGuards
rankning) rapporterade i mars 2014: "Svoboda,
som betyder ’Frihet’, fick nästan en fjärdedel av ministerposterna i
interimskabinettet efter Janukovitjs fall i februari."
Svoboda-ledaren Oleh Tyahnybok, som McCain och Nuland
stod på scen med, har en gång uppmanat Ukraina att
befria sig från den "moskva-judiska maffian". International
Business Times (82,5 % i trovärdighetsrankning) avslöjade:
"2005 undertecknade Tyahnybok ett öppet brev till
president Jusjtjenko där han krävde ett förbud mot alla judiska organisationer,
inklusive Anti-Defamation League, som han beskrev som en del av den ’organiserade
judendomen som begår brott mot det ukrainska folket’."
Innan McCain och Nuland omfamnade Tyahnybok fördömde
EU-parlamentet hans parti 2012:
"Rasistiska, antisemitiska och främlingsfientliga
åsikter strider mot EU:s värderingar. Vi uppmanar demokratiska partier att inte
samarbeta med Svoboda."
Sådana mainstream-rapporter om banderismen upphörde när västerländska
medier började tona ner nyfascisternas roll i Ukraina när Rysslands president
Vladimir Putin gjorde
”avnazifiering” till ett mål för invasionen.
Azov – en nynazistisk styrka i statens tjänst
Azovbataljonen, som bildades under kuppen, blev en
central kraft i kriget mot de rysktalande i Donbass. Dess befälhavare Andrij
Biletsky uttalade sig öppet om
Ukrainas uppdrag: "Att leda de vita rasernas slutgiltiga korståg för
överlevnad ... mot de semitstyrda undermänniskorna."
2014 införlivades Azov-regementet officiellt i Ukrainas
nationalgarde som lyder under inrikesministeriet. Idag samarbetar de nära med
underrättelsetjänsten SBU – och är världens enda kända nynazistiska enhet i en
stats militär.
Azovs medlemmar bar länge gula armband med
Wolfsangel-symbolen (använd av SS under andra världskriget) tills man begrep
att detta var en PR-katastrof i december 2022. Trots
integrationen i staten har Azov fortsatt begå krigsbrott, vilket visar
att de inte "avnazifierats" – tvärtom kan deras inflytande ha ökat.
USA och NATOs roll
USA och NATO har tränat och beväpnat Azov också
sedan Barack Obama först förbjudit dödlig hjälp till Ukraina (han vägrade
skicka vapen av rädsla för att dessa skulle hamna hos extremister). Enligt New York
Times:
"Obama ifrågasatte: ’Vad händer om vi skickar
utrustning – måste vi då också skicka instruktörer? Tänk om den hamnar hos
galningar? Tänk om Putin eskalerar?”
I oktober 2019 krävde demokraterna
i det amerikanska representanthuset att Azov skulle åtalas som ”internationella
terrorister.” I maj 2024 nekade representanthuset medel till Azov på grund av
en amerikansk finansieringslag från 2018, som säger att ”inga av de medel som
görs tillgängliga genom denna lag får användas för att tillhandahålla vapen,
träning eller annat stöd till Azov-bataljonen.”
[Se denna artikel av Robert Parry]
NewsGuards invändningar 
Ett kollage av den neofascistiske ledaren Oleh Tyahnybok
som möter McCain, Biden och Nuland.
(Facebook-bild av Red, White and You från klipp i filmen
Ukraine on Fire)
NewsGuard, som beskriver sig själv som en ”opolitisk” faktagranskningsbyrå,
hävdar att det inte finns något större inflytande från nynazistiska grupper i
Ukraina och att det visas av att det gått dåligt för neofascistiska partier i
val. Detta förbiser att dessa grupper istället ägnar sig åt utomparlamentarisk extremism.
I sin kritik mot Consortium News för att
”repetitivt publicera falska påståenden” om neofascism i Ukraina skrev
NewsGuards Zack Fishman följande:
”Det finns inga bevis för att nazismen har något
betydande inflytande i Ukraina. Radikala högerextrema grupper i Ukraina utgör
visserligen ett ’hot mot Ukrainas demokratiska utveckling’, enligt en Freedom
House-rapport
från 2018. Men han konstaterade också att högerextrema
extremister har svagt politiskt inflytande i Ukraina och saknar varje chans att
nå makten – så till exempel fick det högerextrema nationalistpartiet Svoboda
bara 2,2 procent av rösterna i parlamentsvalet
2019 och
Svoboda-kandidaten Ruslan Koshulynskyy bara 1,6 procent i presidentvalet.”
Men detta argument, som fokuserar på valresultat,
förbiser gruppernas utomparlamentariska inflytande och avfärdas av flera
etablerade källor, inte minst Atlantic Council, förmodligen den mest antiryska
tankesmedjan i världen. I en artikel från 2019
skrev en författare för Atlantic Council:
”För att vara tydlig: högerextrema partier som Svoboda
presterar dåligt i Ukrainas opinionsundersökningar och val, och ukrainarna
visar inget intresse för att styras av dem. Men detta argument är en sorts
’villospår’. Det är inte extremisternas valutsikter som bör oroa Ukrainas
vänner, utan snarare statens ovilja eller oförmåga att konfrontera våldsamma
grupper och sätta stopp för deras straffrihet. Oavsett om detta beror på en
kvarvarande känsla av tacksamhet mot vissa av dessa grupper för att de kämpat
mot ryssarna eller rädsla för att de skulle kunna vända sig mot staten själv,
är det ett verkligt problem, och vi gör Ukraina ingen tjänst genom att sopa det
under mattan.” [Författarens kursivering.]
”Rädsla för att de skulle kunna vända sig mot staten
själv” innebär ett erkännande av det starka inflytande dessa grupper i själv
verket har över regeringen. Atlantic Councils artikel understryker sedan hur
inflytelserika dessa grupper är:
”Detta kanske låter som Kreml-propaganda, men så är inte
fallet. Förra veckan avslöjade Hromadske
Radio att Ukrainas ministerium för ungdom och idrott finansierar den nynazistiska
gruppen C14 för att främja
’nationella patriotiska utbildningsprojekt’ i landet. Den 8 juni meddelade
ministeriet att det kommer att bevilja C14 drygt 17 000 dollar för ett
barnläger. Det beviljade också medel till Holosiyiv Hideout och Educational
Assembly, som båda har kopplingar till högerextremismen. Avslöjandet är ett
farligt exempel på att myndigheter tyst accepterar eller till och med
uppmuntrar den ökande laglösheten hos högerextrema grupper som är villiga att
använda våld mot dem de ogillar.
Sedan början av 2018 har C14 och andra högerextrema
grupper som den Azov-anknutna Nationalmilisen, Högra sektorn, Karpatska Sich och andra attackerat
romska grupper flera
gånger, liksom anti-fascistiska demonstrationer, stadsfullmäktigesammanträden, ett
evenemang arrangerat av Amnesty International, konstutställningar, HBTQ-evenemang och miljöaktivister. Den 8 mars genomförde våldsamma grupper attacker mot
deltagare i Internationella kvinnodags-marscher i flera ukrainska städer. I endast ett fåtal av dessa
fall ingrep polisen för att förhindra attackern, och i vissa fall arresterades fredliga
demonstranter istället för de verkliga gärningsmännen.”
Atlantic Council är inte den enda antiryska
organisationen som erkänner farligheten hos de neofascistiska grupperna i
Ukraina. Bellingcat publicerade en
uppmärksammad artikel 2018 med rubriken, ”Ukrainska högerextrema krigare och
vitmaktsextremister tränade av större europeiskt säkerhetsföretag.”
Nato har också tränat
Azov-regementet, vilket direkt kopplar USA till ukrainska
högerextremister.
The Hill rapporterade 2017 i en artikel med rubriken,
”Nynazister i Ukraina är långt ifrån bara Kreml-propaganda”, att:
”Vissa västerländska observatörer hävdar att
det inte finns några nynazistiska element i Ukraina och avfärdar påståendet som
Moskva-propaganda. Tyvärr har de tragiskt nog fel.
Det finns faktiskt nynazistiska formationer i Ukraina.
Detta har bekräftats av nästan alla större västerländska medier. Att analytiker
kan avfärda det som propaganda från Moskva är djupt oroande.
Azovs logotyp består av två emblem – wolfsangeln och solhjulet – som
identifierats som nynazistiska symboler av Anti-Defamation League. Wolfsangel
används av den amerikanska hatgruppen Aryan
Nations , medan solhjulet var bland de nynazistiska symbolerna
under den dödliga marschen i
Charlottesville i somras.
Azovs nynazistiska karaktär har rapporterats av New
York Times, Guardian, BBC, the Telegraph och Reuters bland andra.
Journalister på plats från etablerade västerländska medier har skrivit om att
de sett SS-runor,
hakkors, fackeltåg och nazistiska hälsningar. De har intervjuat Azov-soldater
som öppet erkände sig vara nynazister.
De publicerade dessa rapporter under otvetydiga rubriker som “Hur många nynazister stödjer USA i Ukraina?”
och “Frivillig ukrainsk enhet inkluderar nazister”.
Hur kan detta bara kallas rysk propaganda?”
FN och Human Rights Watch har anklagat
Azov, liksom andra Kiev-bataljoner,
för en lång rad Människorättsbrott.”
Neofascismen har även infekterat ukrainsk populärkultur.
Ett halvdussin nynazistiska musikgrupper höll 2019 en konsert för att hedra
dagen då Nazityskland invaderade Sovjetunionen.
Amnesty International varnade 2019 för att
”Ukraina håller på att sjunka ned i ett kaos av okontrollerat våld från
radikala grupper med total straffrihet. Praktiskt taget ingen i landet kan
känna sig säker under dessa förhållanden.”
Zelensky och nynazisterna
Zelensky tillsammans med en Azov-medlem (till höger)
under ett tal i Greklands parlament i april. (Grekiska parlamentets TV)
En av Ukrainas mäktigaste oligarker från början av
1990-talet, Ihor Kolomoisky, var en tidig
finansiär till den nynazistiska Azov-bataljonen. Enligt en Reuters-rapport (100%
trovärdig) från 2015:
”Många av dessa paramilitära grupper anklagas för att ha
misshandlat de medborgare de ska skydda. Amnesty International har rapporterat
att Aidar-bataljonen – som också delvis finansierades av Kolomoisky – begick
krigsbrott, inklusive olagliga bortföranden, frihetsberövanden, rån,
utpressning och till och med möjliga avrättningar. Andra
pro-Kiev-privatbataljoner har svält ut civila som en form av krigföring genom
att hindra hjälpkonvojer från att nå separatistkontrollerade områden i östra
Ukraina, allt enligt Amnestys rapport.
Några av Ukrainas privata bataljoner har skadat landets
internationella rykte med sina extremistiska åsikter. Azov-bataljonen, delvis
finansierad av Taruta* och Kolomoisky, använder den nazistiska symbolen Wolfsangel
som sin logga, och många av dess medlemmar uttrycker öppet nynazistiska och
antisemitiska åsikter. Bataljonsmedlemmarna har talat om att ’ta kriget till
Kiev’ och sagt att Ukraina behöver ’en stark diktator som kan komma till
makten, som kan spilla mycket blod men samtidigt ena nationen.’”
I april 2019 inledde FBI en utredning mot Kolomoisky för
påstådda ekonomiska brott kopplade till hans stålverksamheter i West Virginia och norra Ohio. I augusti 2020 lämnade USA:s
justitiedepartement in civilrättsliga åtal mot honom och
en partner:
”Åtalen hävdar att Ihor Kolomoisky och Gennadiy
Boholiubov, som ägde PrivatBank, en av Ukrainas största banker, bedrog och
förskingrade miljarder från banken. De två tog bedrägliga lån och rader av krediter
mellan 2008 och 2016, när bedrägeriet upptäcktes och banken förstatligades av
Ukrainas centralbank. Åtalen hävdar att de tvättade en del av de kriminella
intäkterna genom ett nätverk av skalbolag, främst via PrivatBanks filial på
Cypern, innan pengarna överfördes till USA. Enligt åtalet återbetalades lånen
sällan, förutom med ytterligare bedrägligt anskaffade lånemedel.”
Samtidigt hade Azovs finansiärs TV-kanal sänt TV-serien Folkets
tjänare (2015–2019), som förde Volodymyr Zelensky till berömmelse och
slutligen till presidentposten under det nya partiet Folkets tjänare.
Den före detta skådespelaren och komikerns presidentkampanj finansierades av
Kolomoisky, enligt flera rapporter inklusive en från Radio
Free Europe (ej trovärdigheterankad).
Under presidentvalskampanjen rapporterade Politico (100%
trovärdig):
”Kolomoiskys medieföretag gav också säkerhets- och
logistiskt stöd till komikerns kampanj, och det har framkommit att Zelenskyjs
jurist, Andrii Bohdan, var oligarkens personlige advokat. Undersökande
journalister har också rapporterat att Zelenskyj reste 14 gånger under de
senaste två åren till Genève och Tel Aviv, där Kolomoisky bor i exil.”
Inför andra valomgången kallade Petro
Poroshenko Zelenskyj för ”Kolomoiskys marionett”. Enligt Pandora Papers gömde Zelenskyj pengar han fått av Kolomoisky i skatteparadis.
Under kampanjen fick Zelenskyj en fråga om Bandera. Han
svarade att det var ”coolt” att många ukrainare ser Bandera som en hjälte.
Zelenskyj, skådespelaren som spelar president: "Stepan
Bandera är en hjälte för en del ukrainare, och det är normalt, det är
coolt."
Se videon genom att gå till https://x.com/21stCenturyWire/status/1517014472291872768
https://x.com/21stCenturyWire/status/1517014472291872768
Jaha, coolt?
Zelenskyj valdes till president med löftet att avsluta
kriget i Donbass. Sju månader in i sin mandatperiod åkte han till frontlinjen i
Donbass för att be ukrainska soldater – där Azov är starkt representerat – att
lägga ner vapnen. Istället blev han utkastad. Kyiv Post (trovärdighetsrankad
till 87,5%) rapporterade:
”När en veteran, Denys Yantar, sa att de inte hade några
vapen och istället ville diskutera protester mot den planerade avrustning som
ägt rum över hela Ukraina, blev Zelenskyj rasande.
’Men vi har redan diskuterat det’, sa Yantar.
’Jag ville se förståelse i dina ögon. Men istället såg
jag en kille som har bestämt sig för att det är en förlorare som står framför
honom’, sa Zelenskyj.”
Detta var en demonstration av militärens makt – inklusive
Azov-regementet – över den civile presidenten.
Efter den ryska invasionen frågades Zelenskyj i april 2022
av Fox News om Azov, som senare besegrades i Mariupol. Han svarade: ”De är vad
de är. De försvarade vårt land.” Han försökte sedan hävda att eftersom de nu
var en del av den reguljära militären var de inte längre nynazister, trots att
de fortsatte bära nazistiska symboler fram till den 22 december 2022. (Fox
tog bort frågan från YouTube-intervjun, men den finns bevarad i länken nedan.)
Förargar grekiska ledare
I april 2022 förargade också Zelenskyj två
tidigare grekiska premiärministrar och andra tjänstemän genom att bjuda med sig
en medlem av Azov-regementet att tala i Greklands parlament.
Alexis Tsipras, tidigare premiärminister och ledare för
oppositionspartiet SYRIZA, fördömde Azov-krigarens framträdande:
”Solidaritet med det ukrainska folket är självklart. Men
nazister får inte tala i parlamentet”, skrev Tsipras på
sociala medier. ”Talet var en provokation.” Han tillade att grekiska
premiärministern Kyriakos Mitsotakis bar ”hela ansvaret” och kallade det ”en
historisk skam”.
Tidigare grekiske premiärministern Antonis
Samaras kallade visningen av Azov-videon i parlamentet för ett ”stort misstag”.
Tidigare utrikesministern Nikos Kotzias sa: ”Den grekiska regeringen
underminerade det ukrainska folkets kamp på ett ansvarslöst sätt genom att ge
ordet till en nazist. Ansvaret är tungt. Regeringen bör offentliggöra en
detaljerad rapport om förberedelserna och kontakterna inför evenemanget.”
Tidigare finansministern Yanis Varoufakis’ parti
MeRA25 sa att
Zelenskyjs framträdande förvandlades till en ”nazistisk fest”.
Zelenskyj har inte heller tillrättavisat sin
ambassadör i Tyskland, Andrij Melnyk, för att denne har besökt Banderas grav i
München, vilket väckte följande reaktion från en tysk parlamentsledamot:
”Den som, så som Melnyk, beskriver den nazistiske kollaboratören Bandera som
’vår hjälte’ och vallfärdar till hans grav eller försvarar den högerextrema
Azov-bataljonen som ’modig’, är i bästa fall en ’nazistsympatisör’.”
Zelenskyj har stängt ner mediekanaler och förbjudit elva
politiska partier, inklusive det största, EU-skeptiska Oppositionsplattformen
för Livet (OPZZh), och fängslat dess ledare. Inget av de elva förbjudna
partierna var högerextrema.
Donald Trump fick rättmätig kritik för sina
uttalanden om vit makt-rörelsen i Charlottesville.
Men Zelenskyj – vars oligarkiska finansiär sponsrade Azov, och som lät en
nynazist tala inför ett europeiskt parlament – slipper kritik från både
demokratiska och republikanska administrationer samt amerikanska medier, trots
att han tolererar ett mycket värre problem med nyfascism i Ukraina.
Och det Fortsätter
Mer än tre år in i kriget är Azov-bataljonen
fortfarande, enligt Guardian i januari 2025, ”Ukrainas mest
profilerade stridsenhet.” Men i en artikel om hur enheten rekryterar
engelsktalande soldater försökte tidningen tona ner dess nynazistiska bakgrund
genom att skriva:
”Azov, en frivilligbrigad vars tio år gamla
nationalistiska ursprung har gjort den till ett mål för rysk propaganda,
planerar att bilda en internationell bataljon för att öka antalet soldater när Ukraina går in i ett fjärde år av fullskaligt krig. … Att resa till Ukraina för
att slåss i dess väpnade styrkor är inte olagligt, såvida du inte är medlem av
de brittiska väpnade styrkorna, även om det inte uppmuntras.”
Vad Guardian inte säger är att
tidigare brittiska och andra utländska frivilliga ofta själva är
högerextremister.
Rita Katz, chef för SITE Intelligence Group, som
övervakar extremister, sa till New York Times att ”ett flertal högerextrema vita nationalistiska och nynazistiska
grupper runtom i Europa och Nordamerika har uttryckt stort stöd
för Ukraina, bland annat genom att försöka gå med i paramilitära enheter för
att bekämpa Ryssland – med huvudsakligt syfte att få stridsträning, men också
av ideologiska skäl.”
Rosa Luxemburg Stiftung publicerade en rapport om ”utländska högerextrema frivilliga soldater
som har flockats till Ukraina sedan den ryska invasionen.”
Källa: https://consortiumnews.com/2025/04/20/on-neo-nazi-influence-in-ukraine/
Denna artikel har uppdaterats. Den publicerades
ursprungligen den 29 december 2022.
Joe Lauria är chefredaktör för Consortium News och tidigare FN-korrespondent för The Wall Street Journal, Boston Globe och andra tidningar, inklusive The Montreal Gazette, London Daily Mail och The Star of Johannesburg. Han har varit grävande reporter för Sunday Times of London, finansjournalist för Bloomberg News och började sin karriär som 19-årig frilansare för The New York Times. Han är medförfattare till två böcker: A Political Odyssey, med senator Mike Gravel (förord av Daniel Ellsberg), och How I Lost By Hillary Clinton (förord av Julian Assange).
© 2025 Consortium News.
Consortium News
20 april 2025
Appendix: Översättaren, Lennart Palms, anmärkning
Notera: Texten är översatt så nära originalet som möjligt, med bibehållen mening och ton. Vissa engelska termer (t.ex. "CIA", "KGB") har lämnats oförändrade då de är välkända i svensk kontext.
översätt till svenska:
Här är den fullständiga översättningen till svenska:
MI6 hävdade att Banderas grupp var "den mest betydande ukrainska organisationen i exil, anses kapabel att utbilda partikadrer, [och] bygga upp en moraliskt och politiskt sund organisation..." En MI6-sammanfattning från början av 1954 konstaterade att "den operativa delen av detta [brittiska] samarbete [med Bandera] utvecklades tillfredsställande. Gradvis erhölls en allt större kontroll över infiltrationsoperationer..."
Storbritannien avslutade sitt samarbete med Bandera 1954. Västtysklands underrättelsetjänst, under ledning av den före detta nazistiske underrättelsechefen Reinhard Gehlen, tog därefter över samarbetet med Bandera, som slutligen mördades med cyanidpulver av KGB i München 1959.
Istället för Bandera var CIA intresserade av Lebed, trots hans fascistiska förflutna. De gav honom ett kontor i New York där han ledde sabotage- och propagandoperationer på agenturens uppdrag inuti Ukraina mot Sovjetunionen. En amerikansk myndighetsrapport lyder:
"CIAs Allen Dulles begär att amerikansk invandring ska tillåta Lebed att återvända till USA trots morddom." (Ur Hitlers skugga. )
"CIA:s operationer med dessa ukrainare inleddes 1948 under kodnamnet CARTEL, som senare ändrades till AERODYNAMIC. ... Lebed flyttade till New York och fick permanent uppehållstillstånd, sedan amerikanskt medborgarskap. Det skyddade honom från lönnmord, möjliggjorde att han talade inför ukrainska exilgrupper och tillät honom att återvända till USA efter operationella uppdrag i Europa. När han väl var etablerad i USA blev Lebed CIAs främsta kontakt för AERODYNAMIC. CIA-handläggare framhöll hans 'listiga karaktär', hans 'kontakter med Gestapo och ... Gestapo-träning', [samt] det faktum att han var 'en mycket hänsynslös operatör'."
CIA samarbetade med Lebed i sabotage- och pro-ukrainska nationalistiska propagandainsatser inuti Ukraina fram till Ukrainas självständighet 1991. "Mykola Lebeds samarbete med CIA varade under hela det kalla kriget," står det i rapporten. "Medan de flesta CIA-operationer med krigsförbrytare slog slint, bidrog Lebeds verksamhet till den underliggande instabiliteten i Sovjetunionen."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.