28 dec. 2023

Vart är vi på väg?


Dagens "anslagstavla" i DN är skriven av Gunnar Hökmark (m). Läs den! Det är en tvättäkta krigsgalning som talar. Och dessvärre är det nu hans sort som håller i taktpinnen.


Ovan på den grundlagsstridiga - KRIMINELLA - utförsäljningen av svenskt försvar och svenskt territorium till USA/Nato vill Hökmark nu att Sverige ska "ställas på krigsfot" och börja producera ammunition och vapen för ett världskrig som ännu inte börjat men som Hökmark tydligen vill att vi med öppna ögon ska gå in i.

Hela vägen har sprängdådet mot den svenska neutraliteten och alliansfriheten åtföljts av den grövsta propaganda om Rysslands avsikter.

Nu påstår Hökmark att "president Vladimir Putins (i sitt) framträdande den 14 december klargjorde att syftet fortfarande är att utplåna Ukraina som stat och nation".

Hökmark borde kanske skaffa sig en korrekt översättning av Putins tal. På sin presskonferens den dagen sa Putin ingenting som ens avlägset påminner om vad Hökmark påstår att han sagt

Får man påminna om att kriget i Ukraina i huvudsak utspelas i områden med rysktalande befolkning som sedan 2014 angripits av Kiev som "terrorister". Det är 15 gånger dödligare att vara ryss i östra Ukraina än att leva i Kiev.

Putin har tvärtemot vad Hökmark säger hela tiden erbjudit en uppgörelse om Ukraina, men regeringen i Kiev har till och med låtit lagstifta mot att föra förhandlingar med Ryssland. Ett färdigt fredsavtal våren 2022 stoppades efter ingripande från London och Washington.

Putin har också sagt att Ryssland inte motsätter sig en EU-anslutning för Ukraina. 

En helt annan sak är att om USA/Nato tvingar Kiev att fortsätta kriget och angripa ryskt försvar på djupet så kommer sannolikt Rysslands mål att vidgas. Då riskerar Ukraina att delas på mitten, längs Dnepr, så som skett förr i historien, eller att helt och hållet försvinna.

Men istället för att undersöka möjligheterna till fredlig lösning av konflikten vill Hökmark kasta in Sverige (och våra blivande allierade) i ett storkrig mot Ryssland. 

Men det är ett krig som per definition inte kan vinnas. I samma ögonblick som väst skulle komma ens i närheten av att besegra Ryssland skulle kriget övergå i en nukleär fas och då kan vi alla hälsa hem.

Detta är för övrigt ingen specifikt för Ryssland. Var och en kan föreställa sig USA:s reaktion om Ryssland via Kuba eller Venezuela skulle bomba Vita huset och Manhattan med drönare, beskjuta USA:s kärnvapenbombare på flygfält och sänka dess hangarfartyg! Detta är saker som Ryssland fått tåla.

Gudskelov är Hökmark lite sent ute. I USA går nu debattens vågor höga. Flera presidentkandidater ifrågasätter stödet till Ukraina.

Detta  kallar Hökmark att "påverkansoperationerna i Europa och USA börjar ge konkreta resultat" med "målet är att undergräva moralen i väst så att stödet till ukrainarna försvagas". Ständigt denne Lord Voldemort och Moriarty alias Putin! 

I Hökmarks serietidningsvärld finns inget sådant som krigströtthet och eftertankens kranka blekhet.

Hökmark vill till att börja med satsa 100 miljarder kronor på "en krigsproduktion av ammunition, artilleri, stridsfordon, drönare, luftvärn och stridsflygplan".

Han talar inte om vart pengarna ska tas. Men det är ju enkelt att se vilka sektorer som fått stå tillbaka för den ökning av krigsanslagen som redan drivits i genom i Sverige - bostäder, vård, skola, kultur. 2025 ska de svenska militära kostnaderna ligga på 131 miljarder. 2012 var de knappt 22 miljarder - en sexdubbling på 13 år!

Man skulle kunna formulera det så. För alla kända ändamål - utom ett - har vi kostnadsramar. Men för ett budgetmål, nämligen att döda ryssar, finns ingen gräns.

Om men beaktar att västvärlden redan pumpat in 247 miljarder dollar i Ukraina så ser man lätt att priset för en död rysk soldat varit miljontals dollar! Och Hökmark tycker att det är värt att skicka bra pengar efter de dåliga, vanligtvis ett tabu i affärsvärlden. Det får kosta ännu mer att "trumfa Putin" som han säger, men som i realiteten handlar om att döda ryssar.

Alla som läser Gunnar Hökmark borde nypa sig själva hårt i armen och fråga: Har vi hört det här förut? Vart är vi på väg?

Stefan Lindgren


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Underteckna med ditt namn.