Chrusjtjovs fråga till Erlander

Hur stora var egentligen Sovjetunionens förluster under andra världskriget? Den officiella siffran är närmast ofattbara 26,6 miljoner människor.

Det tog emellertid nära 16 år innan sovjetledningen började förstå vidden av förlusterna. Chrusjtjov ställde i ett brev till Tage Erlander en fråga som kräver ett svar - då som nu.

I februari 1946 nämnde tidskriften "Bolsjevik" siffran 7 miljoner på de sovjetiska förlusterna. Samma år nämnde Josef Stalin i en intervju med Pravda att "SSSR förlorat 7 miljoner människor på kriget".

År 1959 hölls den första folkräkningen efter kriget. År 1961 meddelade partichefen Nikita Chrusjtjov i ett brev till Sveriges statsminister Tage Erlander siffran 20 miljoner döda:

"Skulle vi verkligen kunna sitta med armarna i kors och vänta på en upprepning av år 1941, när de tyska militaristerna släppte lös det krig som skördade ett tjugotal miljoner (два десятка) sovjetmänniskors liv?"

På 20-årsdagen av segern i andra världskriget, 1965, meddelade Chrusjtjovs efterträdare Leonid Brezjnev att mer än 20 miljoner dött.

1988 - 1993 utförde en grupp militärhistoriker under ledning av generalöverste Grigorij Krivosjejev en statistisk studie av arkivdokument och annat material rörande förluster i armén, flottan samt NKVD:s gräns- och inrikestrupper.

Gruppen grundade bl.a. sin analys på beräkningar som presenterats av armégeneralen Machmut Garejev i försvarsministeriet 1988. Den hade också tillgång till en mängd tidigare hemligstämplade handlingar.

Slutsatsen blev att förlusterna inom Sovjetunionens väpnade styrkor hade uppgått till  8 668 400 människor. Den siffran inkluderade inte deltagare i folkuppbåd, partisaner och andra kategorier som formellt inte ingick i de sovjetiska stridskrafterna.

Flera forskare (bl.a. V.N. Zemskov) kom fram till att den siffran var för låg. I boken "Grif sekretnosti snjat" (Hemligstämpeln avlägsnad)[1] som kom 1993 föreslogs en annan beräkning som slutade på 10,9 miljoner man i förluster i krigsmakten. Även en ännu högre siffra på 13,5 miljoner har föreslagits.

I mars-april 1989 arbetade ett tillfälligt forskarkollektiv tillsatt av kommunistpartiets centralkommitté för att än en gång försöka bringa reda i siffrorna och presentera en totalsiffra för befolkningsförlusterna. Där ingick fyra personer från Goskomstat, fyra från vetenskapsakademien och en vardera från inrikesministeriet, Moskvauniversitetet och Folkhushållets centralarkiv.

Siffran för de militära förlusterna byggde på en direkt beräkning, person för person, men siffran för civila förluster var alltjämt en uppskattning, som försvårades av brister i 1959 års folkräkning och av att territoriet hade ändrats. Den totalsiffra man kom fram till, 26-27 miljoner döda, publicerades först ett år senare, när den omnämndes av Gorbatjov.

En detaljerad beskrivning av beräkningsmetoderna som lett fram till siffran 26,6 miljoner för förluster i andra världskriget kom senare i en bok av ett författarna E. M. Andrejev , L. Je. Darskij och T. L. Charkova (kända under den ryska förkortningen ADX). [2] 

Av de 37,2 miljoner människor som levt 1941 men var döda 1945 fann man att 11,9 miljoner kunde tillskrivas naturlig dödlighet medan 25,3 miljoner var överdödlighet till följd av kriget. Dessutom uppskattades den överdödlighet bland barn som var en direkt följd av kriget till 1,3 miljoner.

Andra forskare (bl.a. Boris Urlanis) har föreslagit en helt annan metod som kallas "de missade möjligheternas metod". Då bedömer man hur befolkningstillväxten hade sett ut om inte kriget kommit.  

Skillnaden mellan det förväntade befolkningstalet 1945 och det faktiska blir då 42-50 miljoner, men den siffran är behäftad med stor osäkerhet eftersom befolkningens storlek 1941 och 1945 bara kan skattas.

Demografen V. S. Gelfand fann 1992 skattade de totala befolkningsförlusterna 1941-45 till 42 miljoner varav 20 miljoner var direkta förluster, 6,4 miljoner indirekta förluster och 15,6 miljoner utebliven nativitet ("ofödda" barn). Räknar man bort den sistnämnda posten, hamnade Gelfands beräkningar i närheten av den officiella siffran 26-27 miljoner.[3]

I december 2011 presenterade ännu en regeringskommission sina resultat, som även de bekräftade siffran 26-27 miljoner.

Men forskningen fortsätter. 2020 publicerade federala statistiktjänsten ett verk till 75-rsjubileet av segern i andra världskriget där man kom fram till att befolkningsförlusterna 1941-46 varit 39,3 miljoner, varav 25,5 miljoner var dödsfall i befolkningen över 4 år, medan 13,9 miljoner tillskrevs sänkt nativitet och ökad dödlighet bland barn upp till 4 år.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_antal_d%C3%B6dade_under_andra_v%C3%A4rldskriget (från den hemsidan kan man gå över till den mycket mer omfattanderyska versionen och ev Google-översätta den).

Stefan Lindgren 

---

[1] Гриф секретности снят. Потери Вооружённых сил СССР в войнах, боевых действиях и военных конфликтах / Под общ. ред. канд. воен. наук, проф. АВН ген.-полк. Г. Ф. Кривошеева. — М.: Воениздат, 1993.

[2] Андреев Е. М., Дарский Л. Е., Харькова Т. Л., 1993, Глава восьмая. Оценка людских потерь населения СССР в период Великой Отечественной войны. 

[3] Гельфанд В. С. Население СССР за 50 лет (1941–1990): Статистический справочник.. — Пермь: Изд-во Пермского университета. — 284 с. — ISBN 523009303X.