Varför landade inte planet i Vilnius, 70 km bort?

MINSK, 26 maj (BelTA) - Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenko kommenterade idag händelsen med Ryanairplanet när han träffade parlamentsledamöter, medlemmar i den konstitutionella kommissionen och företrädare för regeringsorganen, rapporterar BelTA

Han motiverade Vitrysslands handlande med att det hade kommit in bombhot. Ryanairs pilot valde själva att landa och det vitryska MiG-planet skickades först därefter upp.

Han ställer också frågan varför planet inte fortsatte till Vilnius som låg bara 70 km bort.

”Hur skulle vi agera, särskilt med tanke på att det nyss förekommit bombhot i vårt land? Ni bor i Vitryssland och är väl medvetna om att vi nästan dagligen får falska bombhot riktade mot våra skolor, universitet, företag och flygplan, bombhot från IP-adresser i Polen, Litauen och Lettland. Vi svarar adekvat på både de ena och de andra hoten", sa Aleksandr Lukasjenko.

I fallet med flygningen Aten-Vilnius kom ett bombhot från utlandet - från Schweiz, sade presidenten. Meddelandet skickades till flygplatserna i Aten, Vilnius och Minsk samtidigt. Vitryssland meddelade omgående informationen till besättningen på planet i enlighet med internationella regler.

”I samma ögonblick planet hade passerat den vitryska gränsen och befann sig i vårt luftrum. Vi informerade piloterna och var tvungna att publicera denna information senare. Om det var Hamas eller inte spelar ingen roll idag. Besättningen hade tid att fatta ett beslut. Vi hade 123 passagerare från olika länder och sex besättningsmedlemmar i fara. Det vitryska kärnkraftverket ligger nära flygvägen. Planet gjorde en vändning nära detta område. Vad händer om något går fel? Behöver vi ett annat Tjernobyl här? Hur skulle USA reagera i en sådan situation med tanke på dess sorgliga erfarenhet?” frågade statschefen retoriskr.

”Det handlar inte bara och inte så mycket om detta stridsflygplan som vi skickade upp enligt alla regler. På min beställning sattes alla atombombdsskydd, inklusive luftförsvaret, omedelbart i full beredskap.

Jag ber er att förstå en enkel sak: om planet hade en bomb och terroristerna tänkte spränga den, skulle vi inte ha kunnat göra något åt ​​det. Men jag kunde inte låta planet falla på vårt folks huvuden. Vi minns väl den senaste flygkraschen när två piloter dog när de styrde bort planet bort från bostadsområden. "

Aleksandr Lukasjenko påpekade att det bara finns ett sätt att agera i sådana nödsituationer: att få flygplanet att landa omedelbart och rädda människoliv.

”Vi agerade i strikt överensstämmelse med reglerna för flygsäkerhet. Detta erkänns av specialister och experter. Beslut att landa planet var dock inte vårt. Enligt alla regler och instruktioner fattas beslutet av befälhavaren och vi erbjöd vår hjälp. Befälhavaren ägnade femton minuter åt att tänka på det, samråda med ägarna (vi vet det) och med personalen på flygplatsen i Vilnius. Låt dem publicera uppgifterna. Det är inte vårt jobb att publicera det trots allt. Kan ni föreställa er att han ägnade femton minuter (kanske ännu mer) åt att ringa telefonsamtal och söka samråd i en sådan situation?" sa presidenten.

Efter tvekan och långa samråd valde de att gå till Minsk även om Vilnius bara var sjuttio kilometer bort. Enligt presidenten förväntade sig den vitryska sidan inte att planet skulle besluta att vända.

”Nu är huvudfrågan: varför ville ingen ta emot planet? Varken Vilnius, dit den var på väg, inte heller Warszawa eller Lvov eller Kiev när vi rapporterade bombhotet.

Varför tog inte de, som nu klagar, emot planet? Var de rädda för ansvaret? Eller behövde någon verkligen att det skulle landa i Minsk?" frågade presidenten.

Att Vitryssland skickade upp en Mig-29 är också enligt regelboken. Om något gick fel kunde planet ge koordinaterna till våra räddare (helikoptrar först och främst). Planet skulle ha tillhandahållit kommunikation mellan flygplanet och flygledarna vid behov. Vid eventuella problem med landning instruerades jetplanet att leda planet till Minsk flygplats, sade statschefen.

Aleksandr Lukasjenko tillade att den vitryska stridsflygplanen skickades upp först efter att piloten på  passagerarplanet bestämt sig för att landa i Minsk.

BelTA 26 maj