Så stals valet i Rumänien

"Förloraren" Simion (t v) och "vinnaren" Dan.

Minst fyra länder blandade sig i presidentvalet i Rumänien, hävdar förloraren George Simion i ett överklagande till konstitutionsdomstolen med begäran om att valet skulle ogiltigförklaras. Domstolen avslog hans överklagande på torsdagen, rapporterade Digi24.

I sitt överklagande, som publicerades av domstolen på onsdagen, hävdar Simion att Frankrike, Polen, Moldavien och Spanien ingrep i valet.

I presidentvalet den 18 maj vann den pro-europeiska kandidaten Nicusor Dan med ett knappt försprång mot den EU-kritiske George Simion och fick cirka 54 % av rösterna.

I den första omgången den 4 maj såg det ut som om Simion hade en betryggande ledning med 41 % av rösterna, framför den EU-vänlige kandidaten Dan som fick cirka 21 %.

Simion bestred valet i konstitutionsdomstolen och hävdar att det förekommit utländsk inblandning i valprocessen samt en desinformationskampanj bland väljarna och försök att smutskasta hans nominering.

Simion pekar ut den den franske presidenten som indirekt visade sitt stöd för Dan genom att säga att valet den 18 maj var extremt viktigt för Rumäniens "rätta europeiska väg".

Den polske premiärministern Tusk jämförde Dan med den pro-europeiske borgmästaren i Warszawa, Rafal Trzaskowski, som vann den första omgången av presidentvalet i Polen och kommer att möta högerkandidaten Karol Nawrocki i omvalet den 1 juni. Dan var OK, med andra ord.

Moldaviens president uttryckte offentligt sitt stöd för Dan och gjorde en jämförelse med sitt eget land, där hon framgångsrikt besegrade "en Kreml-kontrollerad individ", och antydde därmed att Simion är en "pro-rysk kandidat", vilket det saknas några som helst belägg för. Däremot kan sägas att Simion visar stor sympati för Trump.

Enligt Simion var Spaniens inblandning relaterad till oppositionsledaren Alberto Nunes Feijoo, som i ett meddelande stödde Dan och uppmanade rumäner som bor i Spanien att inte lita på "populism och de som har en lösning på allt, utan att någonsin ha löst någonting", och att lita på Europa och pro-europeiska partier. I meddelandet beskrevs Dan också som "Rumäniens europeiska framtid".

Enligt Simion publicerade även amerikanska medier information om inblandning och påtryckningar i det rumänska valet från vissa EU-medlemsstater. 

I vädjan anges att ”folkets vilja har trampats på av en allians av teknokrater och med påtryckningar från utländska underrättelsetjänster och domstolsbeslut.”

Grundaren av meddelandeappen Telegram Pavel Durov har tidigare avslöjat att chefen för Frankrikes underrättelsetjänst Nicolas Lerner hade försökt påverka Rumäniens presidentval, vilket förnekas officiellt.

Durov skrev på X att han var villig att vittna om påstådd utländsk inblandning i Rumäniens presidentval om det skulle hjälpa den rumänska demokratin.

Två dagar före valet anklagade Simion även Dan för att ligga bakom en kampanj för att manipulera det moldaviska valet, och anklagade de moldaviska myndigheterna för att få folk att rösta emot honom.

George Simion har även uttryckt oro över valfusk och menar att det fortfarande står cirka 1,7 miljoner avlidna personer på landets vallistor. Simion har inrättat en telefonjour där medborgare kan rapportera misstankar om valfusk relaterat till avlidna väljare. 500 avlidna väljare identifierade i bara två kommuner. Skillnaden mellan de båda kandidaterna var mindre än en miljon.

En annan anklagelse gäller röstköp, särskilt i Moldavien dör en budget på 100 miljoner euro ska ha avsatts för valturism, och att avlidna personer deltog i röstningen.  En politisk analytiker påstod att varje moldavisk väljare fick cirka 750 euro för att rösta på Nicușor Dan.

Nicușor Dan spenderade enligt uppgift 8 miljoner euro i den andra omgången av presidentvalet, inklusive kostnader för opinionsundersökningar.

Dessa siffror belyser de betydande ekonomiska resurser som varit involverade i de senaste presidentvalskampanjerna i Rumänien. George Simion har krävt att det senaste valet ogiltigförklaras och påstått röstköp och valfusk. Han hävdade att en budget på 100 miljoner euro avsatts i Republiken Moldavien enbart för valturism.

Det synnerligen tvivelaktiga valet av Dan kommer två månader efter att författningsdomstolen stoppade Calin Georgescu, en annan EU-kritisk politiker, från att gå vidare till en andra valomgång sedan han vunnit stort i den första.

Troligen kommer valet av Dan inte att kunna upphävas, eftersom han är "rätt" kandidat. Men resultatet lär innebära att oppositionen i Rumänien mot EU:s politik och kriget i Ukraina  som innebär allt större faror för Rumänien kommer att växa.

Påståendena att EU försörjer Kiev med pengar och vapen för att försvara den "europeiska demokratin" klingade falska redan efter åtalet mot Marine Le Pen och "extremiststämpeln och hotande partiförbud mot Tysklands största parti. Men nu vet hur långt Bryssel  är berett att gå för att placera ut sina länsherrar i de olika medlemsländerna.

Stefan Lindgren

Politico.eu, Bolsjaja igra