Europa söker nukleärt oberoende

På de här platserna förvarar USA sina kärnvapen i Europa.

Frankrikes president Macron driver på debatten om en fransk kärnvapensköld för Europa – även för Tyskland. Berlin vill vara med i beslutfattandet om fransk kärnvapenanvändning. AfD vill ha en tysk atombomb. 

Frankrikes president Emmanuel Macron pressar på med sitt initiativ om att placera fler europeiska stater, inklusive eventuellt Tyskland, under ett franskt kärnvapenparaply av franska atombomber efter amerikansk modell.

"Seriösa samtal" om detta med Polen är redan i gång, uppgav Polens premiärminister Donald Tusk på fredagen i samband med undertecknandet av ett fransk-polskt samarbetsavtal. Macron meddelade att liknande samtal kommer att föras med andra länder. 

Också Berlin strävar efter att skapa ett alternativ till det nuvarande kärnvapensamarbetet med USA – särskilt sedan den nuvarande förbundskanslern Friedrich Merz den 21 februari antydde samtal med Paris och London i frågan. I tyska ledande medier har nyligen även möjligheten till en nationell enbart "tysk atombomb" övervägts – vilket skulle bryta både icke-spridningsavtalet och två-plus-fyra-avtalet.[15] AfD-politiker stödjer detta, men Berlins regeringspartier föredrar en "europeisk lösning". Oklart är dock hur Berlin ska ges inflytande över beslut om fransk kärnvapenanvändning. 

"Befria sig från gamla bojor" 
Debatten om huruvida USA:s kärnvapenparaply över Europa ska behållas eller ersättas med en egen europeisk lösning blossade upp i samband med USA:s presidentval i november förra året och återigen efter Donald Trumps tillträde den 20 januari. Vissa krävde att Tyskland ensidigt skulle skaffa kärnvapen. En uppmärksammad artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung hävdade att det finns "skäl" att anse två-plus-fyra-avtalet överspelat och att Tyskland måste "befria sig från gamla bojor". Opinionsundersökningar visar att en växande del av befolkningen stödjer tysk kärnvapenbeväpning. 

En tysk atombomb
Inflytelserika politiker har än så länge inte stöttat kravet på en tysk atombomb. Karl-Heinz Kamp, tidigare chef för Bundesakademie für Sicherheitspolitik (BAKS) och numera verksam inom det Tyska utrikespolitiska sällskapet (DPAG), påpekar att Tyskland, folkrättsligt bindande, har avstått från egna kärnvapen.[3] För närvarande finns det "ingen politiskt seriös röst i Berlin som vill ändra på detta". Däremot har AfD öppet förespråkat en tysk atombomb. Så hävdade till exempel i mars Rüdiger Lucassen, försvarspolitisk talesman för AfD, att Tyskland behöver "egna kärnvapen".  Förbundsrepubliken måste "själv skaffa sig nukleär avskräckningsförmåga" – och det "inom ramen för en europeisk strategisk autonomi".[4] Lucassen är reservöverste i Bundeswehr. Kravet stöddes av AfD:s förbundsdagsledamot Hannes Gnauck, fanjunkare som tillhör partiets arbetsgrupp för försvarsfrågor. Gnauck sa: ”Tyskland behöver en egen nukleär sköld."[5]

Det europeiska alternativet 
Thorsten Benner från Global Public Policy Institute (GPPi) föreslår en europeisk lösning där Tyskland behåller grundläggande vetenskaplig och teknisk kapacitet för kärnvapen ("nukleär latens") men bör politiskt satsa på ”en europeisk option”. Han påpekar att Trinity House-avtalet mellan Storbritannien och Tyskland från oktober 2024 [7] uttryckligen innefattar ett bilateralt "utbyte kring kärnvapenfrågor". Frankrikes president Emmanuel Macron har också redan "tidigt" förespråkat en dialog om att använda Force de frappe (Frankrikes kärnvapenstyrka) för att skapa et kärnvapenparaply över EU.[8] Kamp föreslår att Tyskland delar de ”stora kostnaderna för Frankrikes och Storbritanniens kärnvapenkapacitet”. Detta förutsätter dock att ett "direkt samband mellan de båda ländernas kärnvapenpotential och säkerheten i Tyskland och Europa" fastställs – och att detta "regleras i bindande bilaterala avtal". På så sätt skulle Berlin få direkt inflytande över franska och brittiska kärnvapen.

Gemensamma kärnvapenövningar
Macron har nyligen gett ny skjuts åt idén om en fransk(-brittisk) kärnvapensköld för EU. Han har länge förespråkat detta – och motiverar det med sin uppfattning att Frankrikes nationella kärnintressen, som de franska kärnvapnen ska skydda, numera också fått en "europeisk dimension". Detta skulle möjliggöra att Frankrikes nukleära avskräckningspotential kan utvidgas till andra europeiska stater utan några nackdelar för landet självt.[9] I Paris har man noterat med viss uppmärksamhet att den nuvarande tyske förbundskanslern Friedrich Merz den 21 februari uttalade att "Europa" kanske om möjligt måste "bli nukleärt mer oberoende av USA" – något han vill förhandla med Paris och London om.[10] I slutet av februari bekräftade Macron under ett besök i Portugal den "europeiska dimensionen" som ett franskt kärnintressen, centralt för en utvidgning av det nukleära skyddet. Experter drev snabbt på den offentliga debatten. I början av mars framhölls till exempel att det skulle ta år att producera tillräckligt med nya kärnladdningar för att stationera kärnvapen i andra europeiska länder efter amerikansk modell. Däremot skulle gemensamma övningar för kärnvapenkrig kunna genomföras redan på kort sikt.[11]

"Seriösa samtal"
Härom veckan undertecknade Frankrike och Polen ett vänskaps- och samarbetsavtal (Traité de Nancy), som bland annat innebär ett tätare rustnings- och militärsamarbete samt innehåller en biståndsklausul.[12] Avtalet betraktas som en motsvarighet till Londonavtalen (Traités de Londres) med Storbritannien från 2010, Aix-la-Chapelle-avtalet med Tyskland från 2019, Quirinal-avtalet med Italien från 2021 och Barcelona-avtalet med Spanien från 2023. Biståndsklausulen sägs öppna möjligheten att diskutera en utvidgning av Frankrikes nukleära avskräckning till Polen. Polens premiärminister Donald Tusk bekräftade på fredagen att hans regering redan fört "seriösa samtal" med Paris i frågan.[13] Macron å sin sida upprepade i en intervju på tisdagen att han vill föra debatten om delaktighet i Frankrikes nukleära avskräckning med "alla partners som så önskar".[14] Han planerar att intensifiera samtalen under de kommande veckorna och månaderna. Dock framhöll han tre tydliga villkor: 

1. Frankrike kommer inte att "betala för andras säkerhet", 

2. Det kommer inte att lämna över kärnvapen som det självt behöver, 

3. Beslutet om att använda franska atombomber blir kvar uteslutande hos den franske presidenten. 

Debatten har börjat 
Att Berlin skulle gå med på en utvidgning av Frankrikes kärnvapenparaply till Tyskland – utan någon medbeslutanderätt om en eventuell användning (så som är fallet med det nuvarande nukleära utplaceringsavtalet med USA) – anses för närvarande osannolikt. Ett visst medinflytande skulle kunna fås genom den medfinansiering som Kamp förespråkar. Andra möjligheter övervägs – debatten är i full gång. 

16 maj 2025 

https://www.german-foreign-policy.com/news/detail/9976

Övers: Lennart Palm

Noter

[1] Reinhard Müller: Deutschland muss alte Fesseln lösen. Frankfurter Allgemeine Zeitung 24.03.2025.

[2] Om detta, se Alte Fesseln lösen.

[3] Karl-Heinz Kamp: Deutschland kann Kernwaffenarsenale mitfinanzieren. faz.net 18.04.2025.

[4], [5] Annika Leister: AfD-Politiker fordern Atomwaffen für Deutschland. t-online.de 06.03.2025.

[6] Majd El-Safadi, Mark Schieritz: Brauchen wir die Bombe? zeit.de 03.03.2025.

[7] Om detta, se Die Konzentration der europäischen Rüstungsindustrie.

[8] Karl-Heinz Kamp: Deutschland kann Kernwaffenarsenale mitfinanzieren. faz.net 18.04.2025.

[9] Cécile Ducourtieux, Philippe Ricard, Elise Vincent: L’extension du parapluie nucléaire français et britannique en Europe suscite un intérêt grandissant de la part des alliés. lemonde.fr 04.03.2025.

[10] Merz will mit europäischen Atommächten über Nuklearschirm sprechen. zeit.de 21.02.2025.

[11] Cécile Ducourtieux, Philippe Ricard, Elise Vincent: L’extension du parapluie nucléaire français et britannique en Europe suscite un intérêt grandissant de la part des alliés. lemonde.fr 04.03.2025.

[12] Emmanuel Macron et Donald Tusk signent un traité à Nancy pour renforcer les liens militaires entre la France et la Pologne. lemonde.fr 09.05.2025.

[13] Signal aus Nancy. Frankfurter Allgemeine Zeitung 10.05.2025.

[14] Dissuasion nucléaire : sur TF1, Macron se dit « prêt à ouvrir une discussion » avec d’autres pays de l’UE. tf1info.fr 13.05.2025.

[15] Två plus fyra-fördraget var det fördrag som slutligt reglerade andra världskrigets segrarmakters relation till de två dåvarande tyska staterna och som banade väg för den tyska återföreningen 1990 /NB.