Europeiska unionen har gått med på att se över sitt samarbetsavtal med Israel, efter att en klar majoritet av medlemsländerna stödde ett nederländskt förslag om att göra det.
En stark majoritet av EU:s 27 medlemsländer stödde åtgärden, vid ett möte med EU:s utrikesministrar, i ett försök att sätta press på Israel. Diplomater sa att 17 EU-stater pressade på för en översyn vid Brysselmötet enligt artikel två i avtalet som kräver respekt för mänskliga rättigheter.
En stark majoritet av EU:s 27 medlemsländer stödde åtgärden, vid ett möte med EU:s utrikesministrar, i ett försök att sätta press på Israel. Diplomater sa att 17 EU-stater pressade på för en översyn vid Brysselmötet enligt artikel två i avtalet som kräver respekt för mänskliga rättigheter.
Nio medlemsländer motsatte sig initiativet: Tyskland, Ungern, Italien, Tjeckien, Kroatien, Cypern, Litauen, Grekland och Bulgarien. Det betyder att Friedrich Merz ambitioner att Tyskland ska ta ledarrollen i EU redan har havererat.
De 17 länderna säger, enligt EU:s utrikestalesman Kaja Kallas, att de ser situationen i Gaza är ohållbar, och vill öppna upp det humanitära biståndet.
Kraven på att ompröva associeringsavtalet mellan EU och Israel, som utgör grunden för handelsförbindelserna mellan de två sidorna, har ökat sedan Israel återupptog sin offensiv i Gaza efter att en vapenvila löpt ut.
Beslutet om översyn av Israelavtalet kommer ett år efter att Spanien och Irland misslyckades med att övertyga EU att upphäva avtalet.
Associeringsavtalet mellan EU och Israel, som undertecknades 1995, reglerar de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Israel och blocket. EU är Israels största handelspartner.
Det nederländska förslaget speglar en irländsk-spansk begäran i februari förra året som slutligen ledde till ett möte i associeringsrådet mellan EU och Israel. Mötet, som hölls i februari, resulterade i att Israel mötte stark kritik från vissa medlemsstater för sitt uppförande i Gazakriget, men det irländsk-spanska initiativet misslyckades med att utlösa några handelssanktioner mot Israel.
Utvecklingen signalerar en hårdnande attityd bland EU:s medlemsstater gentemot Israel, särskilt när det gäller behovet av att återställa humanitärt stöd i mycket större volymer.
Irlands premiärminister Micheál Martin välkomnade beslutet att se över avtalet och sa att Israel "inte kan agera ostraffat mot alla internationella humanitära lagar och normer". I ett uttalande sa Martin att Irland kommer att arbeta för att säkerställa att översynen sker snabbt och att "dess slutsatser följs".
"Många tusen palestinier har dödats och lemlästats i en brutal militär operation, vars börda har burits av en oskyldig civilbefolkning", sa han.
"Tusentals fler är på svältbranten, och FN varnar för att 14 000 spädbarn kan dö under de kommande 48 timmarna om hjälpen inte når dem. Israel måste veta att världen tittar på och att vi inte kommer att stå bredvid."
På måndagen skrev Irlands utrikes- och handelsminister Simon Harris tillsammans med sina spanska, slovenska och luxemburgska motsvarigheter till Kaja Kallas och lovade stöd för det nederländska förslaget och krävde "konkreta och meningsfulla åtgärder" i relationerna med Israel.
I brevet stod det att situationen i Gaza hade "markant försämrats" sedan mötet i EU-Israel-associeringsrådet i februari och att den "oöverträffade allvaret" krävde omedelbara åtgärder.
Kraven på att ompröva associeringsavtalet mellan EU och Israel, som utgör grunden för handelsförbindelserna mellan de två sidorna, har ökat sedan Israel återupptog sin offensiv i Gaza efter att en vapenvila löpt ut.
Beslutet om översyn av Israelavtalet kommer ett år efter att Spanien och Irland misslyckades med att övertyga EU att upphäva avtalet.
Associeringsavtalet mellan EU och Israel, som undertecknades 1995, reglerar de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Israel och blocket. EU är Israels största handelspartner.
Det nederländska förslaget speglar en irländsk-spansk begäran i februari förra året som slutligen ledde till ett möte i associeringsrådet mellan EU och Israel. Mötet, som hölls i februari, resulterade i att Israel mötte stark kritik från vissa medlemsstater för sitt uppförande i Gazakriget, men det irländsk-spanska initiativet misslyckades med att utlösa några handelssanktioner mot Israel.
Utvecklingen signalerar en hårdnande attityd bland EU:s medlemsstater gentemot Israel, särskilt när det gäller behovet av att återställa humanitärt stöd i mycket större volymer.
Irlands premiärminister Micheál Martin välkomnade beslutet att se över avtalet och sa att Israel "inte kan agera ostraffat mot alla internationella humanitära lagar och normer". I ett uttalande sa Martin att Irland kommer att arbeta för att säkerställa att översynen sker snabbt och att "dess slutsatser följs".
"Många tusen palestinier har dödats och lemlästats i en brutal militär operation, vars börda har burits av en oskyldig civilbefolkning", sa han.
"Tusentals fler är på svältbranten, och FN varnar för att 14 000 spädbarn kan dö under de kommande 48 timmarna om hjälpen inte når dem. Israel måste veta att världen tittar på och att vi inte kommer att stå bredvid."
På måndagen skrev Irlands utrikes- och handelsminister Simon Harris tillsammans med sina spanska, slovenska och luxemburgska motsvarigheter till Kaja Kallas och lovade stöd för det nederländska förslaget och krävde "konkreta och meningsfulla åtgärder" i relationerna med Israel.
I brevet stod det att situationen i Gaza hade "markant försämrats" sedan mötet i EU-Israel-associeringsrådet i februari och att den "oöverträffade allvaret" krävde omedelbara åtgärder.
Det krävs inte enighet i EU för att riva upp associeringsavtalet.
RTÉ News 21/5 2025
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.