![]() |
| Pelle Sunvisson, koordinator på Solidariska byggare. |
Norska Klassekampen rapporterar om den svenska organisationen Solidariska byggares framgångar i arbetet för migrantarbetares rättigheter.
För några veckor sedan åstadkom den svenska fackföreningen Solidariske bygger något historiskt. Ett av företagen som bygger Microsofts serverhallar utanför Gävle skrev under det första svenska kollektivavtalet för och av migrantarbetare.
Avtalet inkluderar en förbättring av arbetsvillkoren på ett antal punkter och säkerställer bland annat att arbetarna får möjlighet att tillbringa längre perioder ledigt i sitt hemland.
Förhandlingarna leddes av Pelle Sunvisson, som är koordinator för migrantarbetare på SAC Syndikalisterna, där Solidariska byggare är en del.
Den som vill fördjupa sig i migrantarbetarnas situation i Sverige kan läsa dagliga nyhetsrapporter om frågan – till exempel från den transnationella journalistgruppen Investigate Europe, som publiceras i The Guardian. Man kan också läsa böcker skrivna av Pelle Sunvisson och hans kollega på Solidariska byggare, Emil Boss.
Båda kombinerar yrkesarbete med skrivande. Pionjärerna inom svensk arbetarlitteratur, som Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård, Moa Martinson och nobelpristagarna Harry Martinson och Eyvind Johnson, skrev om rallarnas, statarnas och de amerikaresenärernas Sverige. Här arbetade svenskar under dåliga förhållanden, och några av dem lämnade landet för att söka en bättre framtid någon annanstans. Idag sker liknande resor ofta från andra länder till Sverige – vilket har gjort språkkunskaper till en central fråga både för fackligt arbete och för dem som vill skildra svenska arbetsplatser.
Den som vill fördjupa sig i migrantarbetarnas situation i Sverige kan läsa dagliga nyhetsrapporter om frågan – till exempel från den transnationella journalistgruppen Investigate Europe, som publiceras i The Guardian. Man kan också läsa böcker skrivna av Pelle Sunvisson och hans kollega på Solidariska byggare, Emil Boss.
Båda kombinerar yrkesarbete med skrivande. Pionjärerna inom svensk arbetarlitteratur, som Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård, Moa Martinson och nobelpristagarna Harry Martinson och Eyvind Johnson, skrev om rallarnas, statarnas och de amerikaresenärernas Sverige. Här arbetade svenskar under dåliga förhållanden, och några av dem lämnade landet för att söka en bättre framtid någon annanstans. Idag sker liknande resor ofta från andra länder till Sverige – vilket har gjort språkkunskaper till en central fråga både för fackligt arbete och för dem som vill skildra svenska arbetsplatser.
När Solidariske bygger besökte den enorma arbetsplatsen utanför Gävle i våras, där runt tusen personer arbetar med att bygga fem nya serverhallar för Microsoft, delade de ut flygblad med information på sex olika språk. All organisering kring det nyligen undertecknade kollektivavtalet har skett på rumänska. Som författare har Pelle Sunvisson använt sina egna ryska språkkunskaper för att skriva böcker som "Andra vågen" (Verbal 2025), som recenserades i Klassekampen tidigare i år, och romanen "Svenska palmen" (Verbal 2021).
Huvudpersonen i "Svenska palmen" är från Ukraina, men erfarenheterna från den rysktalande arbetsmarknaden är Sunvissons egna. Den ryska journalisten Liza Alexandrova-Zorina har också skrivit väl om vardagslivet i Sverige för migrantarbetare från de tidigare sovjetländerna, i hennes reportageserier "Imperiets barn" (Volante 2023) och "De livegnas land". För den senare boken fick Alexandrova-Zorina Stora journalistpriset förra året.
Emil Boss lovordar också den nya, flerspråkiga arbetsmarknaden, men i poetisk form. Hans senaste bok är diktsamlingen ”Kompression”, som kom ut i augusti och är den sista delen i en trilogi om arbetsförhållanden, utgiven av förlaget Lejd. ”Tradition” inleds med en tolv sidor lång dedikation till de arbetare författaren har mött ”som bygger landet”. Deras namn är ”Ivan S, Dmytro S, Uktamjon K, Diyor M, Juan E, Volodomyr K, Melisbek Z, Namazbek B, Sergii K, Oleksandr K” och så vidare, det vill säga, namnen är inte traditionellt svenska.
På så sätt uppdaterar Boss en delvis föråldrad uppfattning om vem som bygger Sverige, och skakar om begreppet ”tradition”. ”Båda kombinerar akademiskt arbete med författarskap.” Boken fortsätter med en effektiv väv av röster, bilder, teman och språk. I texten tillåts Boss poesi leka tillsammans med citat från andra författare och referenser till andra litterära stilar. Traditionen är svensk, men lika mycket sydafrikansk, irländsk, ukrainsk, amerikansk och uzbekisk. Vissa av texterna är explicit dokumentära. De är baserade på ljudinspelningar av samtal under Solidariske byggeres förhandlingar. Med lögner och aggression som vapen försöker cyniska arbetsgivare undkomma arbetsgivaransvar.
Den sista dikten i samlingen lyder:
- Vad sa ni att han hette?
- Mehroj Q.
- Nej, han har aldrig arbetat för oss.
- Jag tror absolut att han gjorde det, i juni och juli i år. Han gjorde ett förmedlingsjobb, en pool, på Orsavägen. Här kan ni se några bilder.
- Mehroj! Ja, nu minns jag. Han var en katastrof. Satte plattorna helt fel.
- Nej, han har aldrig arbetat för oss.
- Jag tror absolut att han gjorde det, i juni och juli i år. Han gjorde ett förmedlingsjobb, en pool, på Orsavägen. Här kan ni se några bilder.
- Mehroj! Ja, nu minns jag. Han var en katastrof. Satte plattorna helt fel.
- Han verkar inte ha fått någon lön.
- Det är väl klart att han inte fick någon lön. Jag sa ju det: Han var jättedälig.
Arbetarföreningens senaste antologi, som just utkommit, heter "Språk i arbetet" (red. Adriana Aires Rastén och Roza Ghaleh Dar). I de mer än 50 texterna i boken samexisterar det svenska språket med bland annat persiska, finska, arabiska och spanska. Arbetarrörelsens långa tradition av internationell solidaritet står som en uttalad inspiration i redaktörernas förord: "Vi lever i en tid där språket används som gränsbevakning för nationalstater. Vi mäts, begränsas och identifieras av språket. Vi kräver ett visst språk för rätten att existera och arbeta. Samtidigt öppnar språket upp oss och förbinder oss med människor och platser."
Artikeln är skriven av Marit Kapla, Klassekampen
https://klassekampen.no/artikkel/2026-11-14/byggeplassens-babylon
Artikeln är skriven av Marit Kapla, Klassekampen
https://klassekampen.no/artikkel/2026-11-14/byggeplassens-babylon

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.