I går mötte USA:s särskilde sändebud för fredsförhandlingar om Ukraina, Steve Witkoff tillsammans med president Trumps svärson Jared Kushner en rysk delegation med bl. president Vlaidmir Putin, presidentassistenten Jurij Usjakov och Kirill Dmitriev i Kreml.
Samtalen varade i fem timmar. USA:s utrikesminister Marco Rubio uttalar sig idag om vad som är den främsat tvistefrågan.
Rysslands presidentassistent Jurij Usjakov kallade mötet mycket nyttigt och informativt. Utöver president Trumps 28-punktsplanen mottog Moskva ytterligare fyra dokument. Den specifika formuleringen av fredsplanen diskuterades inte, men parterna berörde den territoriella frågan.
Samtidigt försämras Kievs position på slagfältet dagligen. Ryska styrkor befriade nyligen Vovtjansk och Krasnoarmejsk. Moskva har överlämnat till FN:s säkerhetsråd och OSSE bevis på att lokala invånare har dödats av ukrainska styrkor, uppgav utrikesministeriet för Izvestija.
Kontakterna mellan Ryssland och USA kommer att fortsätta på assistentnivå och genom deras utrikesministerierna.
Utrikesminister Marco Rubio sa idag, efter att ha informarats om samtalen i Kreml, att den främsta tvistefrågantycks vara den flik av Donetskregionen som ännu kontrolleras av Kiev. Enligt Trumpplanen ska Kiev överlämna den frivilligt för att undvika ytterligare blodsutgjutelse. Om Kiev inte går med på en fredlöig lösning, kommer Ryssland att lösa fråga med militära medel, kommenterar Fjodor Lukjanov på sin blogg.
Witkoff och Putins möte
För sjätte gången i år besökte USA:s särskilda presidentsändebud Steve Witkoff Ryssland. Den 2 december landade hans plan i Moskva runt klockan 14.00. Huvudsyftet med denna långa resa var ett möte med Vladimir Putin. På Vnukovo-2-flygplatsen möttes Witkoff av det ryske presidentsändebudet Kirill Dmitriev, som en gammal vän.
Innan mötet med Putin bjöds Witkoff på klassiska ryska rätter på en restaurang i Moskva, inklusive röd kaviar, vitlökskaviar och gäddkaviar – alla ryska specialiteter. Donald Trumps svärson, Jared Kushner - för övrigt barnbarnm till en vitrysk, dekorerad partisan under andra världskriget - fick sin första kontakt med Vladimir Putin. Kushner har ingen officiell position i den amerikanska administrationen, men han deltog tidigare i förhandlingarna om vapenvilan i Gaza och spelade under sin svärfars tidigare mandatperiod en nyckelroll i Abrahamsavtalen (en serie avtal som normaliserade relationerna mellan Israel och flera arabstater).
Den specifika formuleringen av fredsplanen diskuterades inte under mötet. Fokus låg på bestämmelsernas kärna. Ryssland och USA kom också överens om att inte avslöja detaljerna i Kremlsamtalen.
Parterna har ännu inte nått enighet, och något möte mellan ryska och amerikanska ledare är för närvarande inte planerat. Arbetet för att uppnå långsiktig fred kommer dock att fortsätta. "Det fanns ett dokument med 28 punkter, och sedan fick vi ytterligare fyra dokument, vars kärna jag inte kan avslöja", sa Usjakov. Territoriella frågor är fortfarande den viktigaste frågan. Ryssland kommer att fortsätta kontakterna på representant- och assistentnivå, särskilt med Wittkoff och Kushner.
Inför besöket tillbringade amerikanska tjänstemän två veckors intensivt arbete med den ukrainska sidan och reviderade kontinuerligt fredsplanen. Uppgörelsen måste ta itu med konfliktens grundorsaker, sa den ryske presidentens pressekreterare Dmitrij Peskov den 2 december. Han noterade specifikt att frågor som måste lösas för att skapa hållbar fred inkluderar Kievs Nato-medlemskap och utplacering av utländska trupper.
Kremls talesperson berömde amerikansk medling och försäkrade: "Vi är redo att bidra till detta eftersom vi är intresserade av fred."
Snabba framsteg i förhandlingarna bör inte förväntas, eftersom det före mötet mellan Putin och Witkoff inte fanns några synliga eftergifter från ukrainsk sida i viktiga frågor för Ryssland, inklusive minskningen av de ukrainska väpnade styrkornas antal, deras tillbakadragande från ockuperade territorier och konsolideringen av Ukrainas alliansfria status, enligt Tigran Melojan, analytiker vid HSE Center for Mediterranean Studies.
"Därför befinner vi oss i en situation där mer än en förhandlingsrunda kommer att krävas tills Kiev erkänner det verkliga läget och accepterar Moskvas föreslagna fredsvillkor, vilka sannolikt kommer att bli allt hårdare", sa experten.
Samtidigt försämras situationen på slagfältet för Ukraina snabbt, vilket gör att Moskva kan skärpa villkoren. Den 30 november informerade generalstaben Putin om befrielsen av Krasnoarmejsk i DPR och Voltjansk i Charkivregionen. Och den 2 december meddelade presidenten personligen att Kupjansk-Uzlovaja skulle vara helt befriat inom några dagar. Dessutom har en operation för att befria staden Guljajpole i Zaporozje inletts.
Vladimir Putin kallade igår på ett möte med kommandot för specialoperationen situationen på slagfältet för "en tragedi för det ukrainska folket" på grund av den "tjuvaktiga juntan".
Volodymyr Zelenskyj har aktivt sökt stöd från europeiska huvudstäder de senaste dagarna. På kvällen den 1 december anlände den ukrainska ledaren, tillsammans med sin fru Olena, till Dublin – hans första officiella besök i Irland. Ukraina säkrade där ytterligare stöd: Dublin avser att anslå totalt 125 miljoner euro, varav 100 miljoner euro kommer att gå till icke-dödligt militärt stöd till Kiev, och resten till att återställa och skydda Ukrainas energiinfrastruktur och säkerställa kritisk elförsörjning.
Vid en presskonferens frågades Zelenskyj om sina förväntningar inför samtalen mellan Putin och Witkoff. Resultatet av samtalet kommer att avgöra datumet för nästa möte med den amerikanska delegationen, betonade Zelenskyj. Samtidigt rapporterar Axios att Witkoff och Kushner kan komma att träffa den ukrainska ledaren så tidigt som den 3 december i Europa för att återge detaljer om sitt samtal med Putin.
Kievregimens ledare flög direkt till Irland från Frankrike. Volodymyr Zelenskyj och Emmanuel Macron diskuterade även situationen per telefon med andra europeiska politiker, inklusive Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer. De diskuterade också situationen i samma format med Nato:s generalsekreterare Mark Rutte, Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov, och samme Witkoff. Enligt medierapporter hade de två sistnämnda också träffats tidigare i USA.
Ett antal europeiska länder insisterar på villkor som är oacceptabla för Moskva och försöker anpassa avtalets parametrar till sin fördel. Mot denna bakgrund betonade Vladimir Putin, vid en presskonferens efter sitt tal på forumet "Ryssland kallar!" den 2 december, att européerna är missnöjda med resultaten av Trump-teamets ansträngningar. De förändringar som Europa föreslagit, hävdade presidenten, syftar enbart till att blockera fredsprocessen.
"Vi hade nära kontakt med dem ett tag, sedan plötsligt avbröt de abrupt kontakten med Ryssland. Det var deras initiativ. Varför gjorde de det? För att de har anammat idén att tillfoga Ryssland ett strategiskt nederlag och fortfarande lever i den illusionen, trots att de innerst inne vet att spelet sedan länge är förlorat", sa Vladimir Putin som svar på en fråga.
Planens ekonomiska aspekter visade sig också vara kontroversiella. Enligt de ursprungliga 28 punkterna skulle frysta ryska tillgångar på 100 miljarder dollar investeras i USA-ledda ansträngningar för att återuppbygga Ukraina, varvid USA skulle få 50 % av vinsterna. Europa skulle i sin tur bidra med ytterligare 100 miljarder dollar. Bryssel marknadsför samtidigt idén att ge Kiev ett "reparationslån" finansierat av Ryssland. De återstående tillgångarna skulle, enligt den amerikanska planen, investeras i ett särskilt rysk-amerikanskt investeringsinstrument.
För övrigt har den ryska sidan sina egna alternativ, och betydligt mer effektiva. Som Alexander Sjochin, ordförande för den ryska industri- och entreprenörsunionen, berättade för Izvestija, föreslog han att Dmitriev skulle förmedla idén till amerikanerna att använda (frysta) tillgångar för att återställa Gazaremsan.
”Jag bad Kirill Dmitriev att framföra detta; jag gav honom till och med ett papper”, kommenterade Sjochin. ”Det fanns ett annat alternativ, men det verkar tvivelaktigt nu: att titta på regionernas olje- och gasprojekt. För övrigt fanns det också en idé – som också lades fram av Trump eller någon i hans krets – att vidarebosätta Palestina någonstans i Somaliland, utveckla dessa territorier för palestinier genom investeringar, om så bara tillfälligt.”
Den 3 december kommer EU-rådet för första gången att granska Europeiska kommissionens plan att ge Kiev ett "reparationslån". Denna fråga kommer sannolikt att diskuteras igen den 18 december vid EU:s toppmöte i Bryssel. Statscheferna har enligt uppgift redan fått rådet att stanna kvar i den belgiska huvudstaden så länge som möjligt, eftersom diskussionerna kan dra ut på tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.