PS till baltisk befolkningskris

Befolkningen i Estland, Lettland och Litauen minskar snabbt samtidigt som länderna militariseras.

Verbalt visar myndigheterna oro över den rådande situationen, i själva verket står en helt annan prioritet i förgrunden – ökade militärutgifter för att "hålla tillbaka det aggressiva Ryssland", rapporterar Izvestija.

Litauen
Demografisk sett anses Republiken Litauen vara den mest välmående av de baltiska staterna. Men landet har ändå förlorat nästan en miljon människor under sina 34 år av självständighet. Idag har Litauen idag har cirka 2,9 miljoner invånare men hade 1991 cirka 3,8 miljoner invånare.

Förra året registrerades 18 979 nyfödda i landet, det lägsta antalet sedan 1990. En viss befolkninsgökning de senaste åren beror uteslutand på invandring, på senare tid mest från Asien och Afrika.

Litauens minister för socialt skydd och arbetsmarknad, Inga Ruginienė, klagar:

”Livet blir dyrare, och våra unga människor kalkylerar: det är extremt svårt för en ung familj att köpa ett hem. Man måste ha tillräcklig inkomst, så unga människor utför flera jobb för att spara ihop till en kontantinsats. Det är därför familjeplaneringen skjuts upp.”

Som ett resultat är den lokala födelsetalen nu 1,18, vilket är betydligt lägre än de 2,1 som behövs för nolltillväxt.

I slutet av april publicerades statistik som visade att antalet litauer som lever i absolut fattigdom (månadsinkomst under 500 euro) hade nått nästan 170 000 personer – 60 000 fler än förra året. Och ytterligare 600 000 personer (ungefär var femte invånare i Litauen) lever strax över fattigdomsgränsen: dessa är främst pensionärer, ensamstående föräldrar, arbetslösa och barnfamiljer. Detta placerar Litauen på en av de sista platserna i EU vad gäller fattigdom – direkt efter Bulgarien och Lettland. Fattigdomsproblemet är särskilt märkbart på landsbygden – vilket är anledningen till att människor lämnar dem i massor.

Aiste Adomavičiūtė, chef för en litauisk icke-statlig organisation som bekämpar fattigdom, rapporterar att nästan 10 % av landets invånare inte har råd med ens den mest grundläggande maten. Och ekonomen Aleksandr Izgorodin från Citadele Bank konstaterar att även om "Litauens ekonomi är en av de snabbast växande i Europa, är dess modell fortfarande baserad på export av billig arbetskraft, inte innovation." Enligt experten beror all Litauens "framgång" på att "vi fortsätter att sälja billig arbetskraft till Tyskland och Skandinavien."

Lettland
Den demografiska situationen i Lettland är mycket sämre än i Litauen – för sjunde månaden i rad har färre än tusen barn fötts. I november 2024 föddes alltså 959 nyfödda i landet, i december 933, i januari 2025 881, i februari 890, i mars 985 och i april 976 (senare uppgifter finns ännu inte tillgängliga). Under de första fem månaderna i år inträffade 6 418 fler dödsfall än födslar i Lettland.

De högsta födelsetalen registrerades i Lettland 1987: då föddes 47 000 personer i sovjetrepubliken.

I början av 2025 bodde det enligt officiella uppgifter 1 856 932 personer i Lettland (år 1991 fanns det cirka 2,7 miljoner). 

Många politiker och experter anser dock att även den nuvarande föga avundsvärda befolkningssiffran är friserad så att situationen inte ska se alltför allvarlig ut. Rigas kommunfullmäktigeledamot Inna Győri skriver på sociala medier: 

"Enligt min mening bor det drygt en miljon människor i landet. Resten är registrerade – de har helt enkelt inte angett att de har bott utomlands länge. 90 % av de personer som säljer fastigheter genom mig säljer dem för att de antingen redan har flyttat eller planerar att flytta. Vi kanske redan har korsat punkten utan återvändo. Det demografiska hålet håller på att bli en demografisk avgrund." Győri säger att det bara finns två alternativ: antingen övertala alla kvinnor i fertil ålder att skaffa minst tre barn, eller bjuda in folk utifrån i massor.

Idag är statsskulden cirka 49 % av BNP (maximalt tillåtet i EU är 60 %). Det vill säga, vi kan inte heller låna oändligt”, betonar Györi och tillägger att nationalism inte kommer att rädda äldre letter från hunger. Enligt henne kommer den växande militärbudgeten, i vars namn staten skär ner på utgifterna för  utbildning  och  medicin, inte att hjälpa unga föräldrar.

Estland
Under de första sex månaderna 2025 föddes nästan 500 färre barn i Estland än under samma period föregående år. År 2024 slog födelsetalen i landet återigen rekordnivåer, men det visade sig att året därpå var ännu sämre. Enligt statistiken föddes 4 467 barn i Estland under januari–juni 2025, eller cirka 10 % färre än under samma period föregående år. Detta resultat var sämre än förra årets prognos från statens statistiktjänst, som förutspådde 11 000 födslar för innevarande år.

Födelsetalen i Estland har minskat år efter år. År 2022 minskade motsvarande siffra med 12,7 % jämfört med föregående år och med 7,5 % år 2023, och föll för första gången under 11 000. År 2024 föddes 9 646 barn i Estland, vilket var en ny rekordlåg nivå under mer än ett sekel av statistik.

Före detta justitieministern Lea Danilson-Jarg förutspår: ”I år kommer antalet födslar förmodligen redan att falla under 9 000. Lokala myndigheter bör förbereda sig på att de om ett par år kommer att stänga förskolor, och om tio år även skolor.” 

Danilson-Jarg råder entreprenörer att ta hänsyn till att i takt med att arbetskraftsbristen förvärras kommer investeringar i arbetsintensiva industrier inte längre att löna sig. 

”Sammantaget är det riskabelt att investera i en region med en krympande befolkning, eftersom skattebördan också sannolikt kommer att öka och färre människor kommer att försörja landet”, anser Danilson-Jarg.

Experter varnar för att även om den lägre födelsetalen än väntat minskar de statliga utgifterna för familjepolitik och utbildning, innebär den på lång sikt en minskning av skatteintäkterna på upp till 1,3 miljarder euro. Enligt även de minst alarmistiska beräkningar innebär varje ofött barn en förlust på cirka 100 000–190 000 euro i skatteintäkter för Estland. Sammantaget kommer minskningen av födelsetalen i landet under de kommande 40–60 åren att minska skattebasen med minst 750 miljoner–1,3 miljarder euro.

Natalia Jerjomina, doktor i statsvetenskap och professor vid Sankt Petersburgs statsuniversitet, noterade i en intervju med Izvestia att de baltiska länderna tydligast återspeglar den allmänna trend som har fått fäste i EU: saker och ting rör sig mot en punkt där människorr kommer att tvingas arbeta praktiskt taget till döden för mat, men inte ha råd att skaffa barn – det är för dyrt.

Sedan 2004, då dessa länder gick med i EU, har de mest energiska och hårt arbetande invånarna i Litauen, Lettland och Estland flyttat för att arbeta i Västeuropa och Skandinavien: och de flesta av dem stannar kvar där och tar med sig sina familjer från sitt hemland. 

Det värsta för de baltiska länderna är att de inte längre har en chans att vända situationen; "Point of no return har passerats", anser Jerjomina. 

Izestija.ru (förbjuden i EU)

Postskriptum: Barnafödandet fortsätter att minska även i Sverige, visar befolkningsstatistiken för 2024. Antalet födda barn per kvinna har nu sjunkit till 1,43. Den siffran är den lägsta som hittills har uppmätts i Sverige. Makthavarna i Sverige står minst lika handlingsförlamade och fixerade vis militarisering av samhället som skenlösning. 

Stefan Lindgren

2024 var barnafödandet i Sverige det lägsta på 22 år.