14 okt. 2021

Vindkraften löser inte energikrisen

En bild från USA 2020 som visar hur man begraver rotorbladen från uttjänta
vindkraftverk, i väntan på någon ännu okänd återvinningsteknik (Bloomberg).

I tyska Lauchhammer tillverkade danska Vestas
till helt nyligen upp till 67 meter långa rotorblad till vindkraftverk. De består av en blandning av glasfiberarmerad plast och kolfibrer. Fibermattor läggs i en form och bakas i en energikrävande process och ett inte oproblematiskt material som Världshälsoorganisationen (WHO) misstänker är cancerframkallande.

Nu läggs fabriken ner och Vestas aktier rasar.

Vestas förväntar sig mindre försäljning och sänker prognosen om att aktiekurserna kommer att sjunka. Företaget stänger totalt tre europeiska fabriker. Orsakerna är enkla: för lite försäljning, för liten efterfrågan på produkterna.

Företag som Vestas tillverkar eller tillverkar vindkraftverk som bara är lönsamma för operatören om den får tillräckligt med subventioner.

Efter bara 20 år stängs Vestas-fabriken, som skulle producera system för framtidens energi och ändå bara är en återgång till gamla väderkvarnar. 2021 visar hur lite ett industrialiserat land som Tyskland kan förlita sig på vindkraft. Första halvåret visade sig vara väldigt lite vind. Vinden var väldigt opålitlig och för svag.

Av den installerade vindkraftskapaciteten i Tyskland på 62,708 gigawatt (GW) under det senaste blåsiga året 2020 levererades i genomsnitt endast 14,95 GW. Under första halvåret 2021 var det 20 procent mindre. Flera dagar i juli nådde den totala genomsnittliga vindkraftseffekten bara cirka två GW. Tysklands behov är 70 till 80 GW.

Fler och fler medborgare som har investerat sina besparingar i de påstådda ”vindkraftsparkerna” inser efter några år hur små inkomster vindkraftverken har gett. Energikooperativet Weserbergland, som driver Hamelns första ”medborgarägda vindkraftverk”, skriver:

”Frågan dyker upp igen under det fjärde driftsåret för vindkraftverket, har styrelsen lurat investerare med falska prognoser?”

Om vindkraften 2018 levererade 79,3 procent av prognosen, 2019 86,5 procent och 2020 80,4 procent blev resultatet jan-april 2021  24,8 procent. Dvs. "prognoserna" i Hameln var konsekvent felaktiga, drivna av affärsintressen. Fyra veckorna i augusti-september levererade vindkraftverken nästan ingenting.

I Sverige har vindkraftens konsekvenser för miljö och natur ännu inte belysts allsidigt.

De två stora vätgasprojekten i Norrbotten (Hybrit och H2GS) kommer att kräva 62-72 TWh el. Det motsvarar 50 % av hela Sveriges elförbrukning idag.

Ska det täckas med vindkraft behövs en fyrdubbling av existerande vindkraftpark, från 4 359 snurror till 17-18 000. Och stål kommer bara att produceras dagar då vindstyrkan är 4-14 m/s.

Stefan Lindgren

https://eike-klima-energie.eu/category/energie/

1 kommentar:

  1. Nyhetsbanken ger ofta intressanta perspektiv, men vad gäller energi sprids tyvärr en del missförstånd. Till exempel att vindkraftverk bara skulle vara lönsamma för operatören om den får tillräckligt med subventioner. Eller det med 14 m/s som någon slags övre gräns.

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.