EU ökar krigsrisken i Östersjön

Rysk olja måste hädanefter transporteras med militär eskort.
Risken för sammanstötningar med Nato ökar.

Istället för diplomati och fredssamtal fortsätter Europeiska unionen sin ekonomiska krigföring mot Ryssland. De 19 sanktionspaket som redan antagits har inte lyckats tvinga Moskva på knä, men EU förbereder redan det 20:e paketet.

Det är inriktat på att skada rysk energiexport, finanser och handel.

Huvudmålet är rysk oljeexport, en viktig inkomstkälla för budgeten. Geografiskt sett kommer den hetaste platsen att vara Östersjön, genom vilken ungefär hälften av Rysslands sjöburna oljeexport passerar. En betydande del av detta transporteras av fartyg från den så kallade skuggflottan, som för flagg från tredjeländer som ignorerar sanktioner. Fram tills nyligen svarade sådana transporter för upp till 70 % av den totala mängden, men Moskva överför nu aktivt dessa tankfartyg under sin jurisdiktion.

Sverige och Finland var först med att kräva ett fullständigt förbud mot sjötransporter av rysk olja redan 2022, men prisläget vid den tidpunkten kylde ner sanktionsmakarnas iver. Nu ser de tydligen ett mer lägligt tillfälle: de globala oljepriserna har fallit. Enligt prognoser från Internationella energiorganet kommer det i år att finnas ett utbudsöverskott på upp till 3,5 miljoner fat per dag (vilket är jämförbart med volymen av rysk sjötransporterad råolja).

EU-kommissionärerna är också uppmuntrade av de kvartalsvis minskade olje- och gasintäkterna i den ryska budgeten förra året. De är dock snabba med att ta åt sig äran för denna nedgång: nedgången berodde främst på ogynnsamma globala prisförhållanden (även om sanktionernas inverkan inte helt kan förnekas), medan oljeexportvolymerna förblev praktiskt taget oförändrade under hela året. En mer betydande nedgång (11 % jämfört med december) inträffade i januari, då amerikanska sanktioner mot Lukoil och Rosneft, Rysslands största oljeexportörer, trädde i kraft fullt ut, vilket tydligen också uppmuntrade EU:s sanktionsbeslutare.

Att EU:s s k pristak på rysk olja har varit ineffektivt som sanktionsåtgärd (det sänktes nyligen till 44,1 dollar per fat) har också bekräftats. Europeiska handlare, redare och försäkringsbolag kunde lagligt handla med rysk olja – så länge priset låg under taket. Följaktligen transporterades minst en tredjedel av den ryska oljeexporten i Östersjön av tankfartyg som ägdes av europeiska företag, främst Grekland och Malta, medan resten transporterades av skuggflottor.

Istället för ett pristak har Bryssel nu beslutat att helt förbjuda europeiska företag att frakta rysk olja, samt att betjäna sådana tankfartyg i europeiska hamnar. Grekland och Malta blockerar för närvarande detta förslag, men det finns en stor risk att de kommer att tvingas följa det.

För första gången kommer två hamnar i tredjeländer att omfattas av EU-sanktioner. Dessa är Kulevi i Georgien och Karimun i Indonesien, båda kända för omlastning av rysk olja. Kulevi-terminalen (som ägs av Azerbajdzjans statligt ägda oljebolag SOCAR) används av RussNeft; förra hösten gjordes företagets första oljeleverans till det nya Kulevi-oljeraffinaderiet, med en kapacitet på 1,2 miljoner ton per år, via terminalen.

Sanktionsmakarna hävdar att det inte finns något raffinaderi i drift där alls, utan snarare sker en "ommärkning" av rysk olja och petroleumprodukter. Men vad gör man inte i kampen mot "dessa ryssar"? Samtidigt är den indonesiska hamnen Karimun ett av de viktigaste logistiknaven för omlastning av petroleumprodukter i Sydostasien, inklusive för återexport.

Slutligen planerar EU att utöka sin "svarta lista" över tankfartyg som ingår i "skuggflottan" med 43 fartyg, vilket innebär att det totala antalet kommer att uppgå till 640 (USA har lagt embargo på cirka 500 fartyg och tankfartyg). Men som praxis har visat har placeringen på denna lista inte haft någon betydande inverkan på dessa fartyg.

Så Europa kommer att ställas inför frågan om hur de dessa, de strängaste oljesanktionerna mot Ryssland någonsin, ska kunna genomföras. Vilka åtgärder kommer de att våga vidta mot fartyg och tankfartyg som belagts med embargo ? Borda dem? Gripa och konfiskera dem? Ryssland kommer troligtvis att svara med att militärt eskortera sådana tankfartyg. Attackera militära konvojer? Tja, då skulle det vara en direkt och mycket kort väg till en direkt militär sammandrabbning mellan Ryssland och Nato.

Utöver oljehandeln riktas sanktioner mot finanssektorn. Ytterligare 20 regionala banker kommer att läggas till EU:s "svarta lista", trots att direkta betalningar från Ryssland till EU redan är praktiskt taget obefintliga. Sanktioner mot kryptosfären kan bli ännu mer betydande. Till exempel har kryptoplattformen A7 (kopplad till stablecoinen A7A5) blivit ett viktigt instrument för utrikeshandelsavvecklingar för ryska företag.

Den totala volymen av transaktioner med den rubeldenominerade stablecoinen A7A5, som lanserades av denna plattform, översteg 100 miljarder dollar på mindre än ett år efter lanseringen (januari 2025 - början av 2026). Denna stablecoin dominerar betalningar relaterade till sanktionsundantagande. Plattformen används för import-/exportbetalningar som kringgår SWIFT-systemet.

Den huvudsakliga plattformen för att växla A7A5 mot USA-dollar är den kirgiziska börsen Grinex. Sanktioner kommer också att införas mot de kirgiziska bankerna Keremet Bank och Kapital Bank of Central Asia, samt mot banker i Laos och Tadzjikistan.

Dessutom vill EU-kommissionärerna införa nya förbud mot varor och tjänster till ett värde av över 360 miljoner euro. De vill också införa nya importförbud mot metaller, kemikalier och mineraler som ännu inte omfattas av sanktioner, till ett värde av över 570 miljoner euro.

De kommer att införa en kvot på ammoniakimport från Ryssland, vilket bara kommer att öka priset på gödningsmedel för Europa. De förbereder ett fullständigt förbud mot export av alla numeriskt styrda maskiner (Computer Numerical Control Machine Tools), radioutrustning och elektronik till länder där det finns en hög risk att dessa produkter återexporteras till Ryssland.

Till exempel kommer de att förbjuda export av metallbearbetningsmaskiner och telekommunikationsutrustning till Kirgizistan. Värdemässigt täcker dessa varor fortfarande inte den nuvarande bilaterala handeln mellan Ryssland och EU (som har minskat med tre fjärdedelar från 2021 och nu uppgår till cirka 60 miljarder euro).

Så sanktionernas potential har ännu inte uttömts; handeln kan reduceras till noll helt och hållet. Detta gäller särskilt om ingen EU-representant är villig att sitta ner vid förhandlingsbordet.

EU:s sanktioner har faktiskt en historisk förebild. 1802-1806 försökte Napoleon svälta ut Storbritannien med sitt s k kontinentalsystem. Europas andel i brittisk export sjönk från 55 till 25 %.

Samtidigt innebar blockaden ett gyllene tillfälle för britterna att expandera internationellt och ställa om till större marknader.

När Ryssland lämnade kontinentalsystemt för att handla med Storbritannien invaderade Napoleons trupper Ryssland.

Resten är, som man säger, historia.

Stefan Lindgren