Stölden brådskar. Fred hotar.

"Finjusteringar återstår". Puck 1886.

Just nu konspirerar ledande EU-länder för att snabbt fatta ett beslut om att blockera nära 210 miljarder euro i ryska statstillgångar tills vidare.

De tror att de därmed ska lyckas kringgå ett veto Ungerns premiärminister Viktor Orbán före nästa veckas toppmöte.

EU-medlemmar avser att påskynda beslutet att spärra upp till 210 miljarder euro i ryska statstillgångar för att kringgå Ungerns premiärminister Viktor Orbán innan de europeiska ledarna möts vid nästa veckas toppmöte, skriver Financial Times.

Enligt tjänstemän som är bekanta med planerna tänker man åberopa kommissionens nödbefogenheter för att övervinna nationella veton. Syftet är att säkra Bryssels inflytande i de USA-ledda fredssamtalen om kriget i Ukraina där det förekommer andra förslag om hur de ryska statstillgångarna ska användas.

Diplomater som arbetar med lagstiftningen ser en fördel i att snabbt separera frågan om frysning av tillgångar från debatten om att ta upp lån till Ukraina med stöd av frysta ryska medel, skriver FT. Den finansieringsfrågan kommer att tas upp i Europeiska rådet nästa vecka.

Ett beslut att kringgå principen om enhällighet i sanktionsbeslut, riskerar att reta Ungern och andra huvudstäder som motsätter sig åtgärden, noterar Financial Times. Med "andra huvudstäder" avses nog Washington m fl.

Belgiska Euroclear har gjort klart att vid en konfiskering av de ryska tillgångarna riskerar det att mista 25 miljarder euro i tillgångar som Euroclear äger i Ryssland. Men de möjliga ryska motåtgärderna stannar inte vid det.

Europeiska unionen är mycket nära en lösning för att finansiera fortsatt Ukrainakrig under 2026 och 2027 som skulle ha stöd av åtminstone en kvalificerad majoritet av EU-länderna, sade ordföranden för EU-toppmötena, Antonio Costa, på tisdagen.

Euroepiska rådet sammanträder den 18 december i Bryssel och enligt Costa kan mötet komma att ta flera dagar eller så länge som behövs för att nå  en överenskommelse.

Mest entusiastiska för stöldprojektet är Frankrike och Tyskland och bl.a. de tre baltiska länderna, Finland, Sverige, Irland och Polen. 

Eftersom de flesta EU-regeringar kämpar med stora offentliga skulder kommer troligen förslaget att helt enkelt konfiskera cirka 210 miljarder euro (244,15 miljarder dollar) i ryska statsobligationer att på ett eller annat sätt gå igenom.

Enligt Costa återstår bara "en finjustering" av förslagen, ett anmärkningsvärt ordval när det handlar om ett planerat flagrant brott mot internationell rätt som kan få återverkningar för mycket lång tid.

Dessutom är det för alla uppenbart att avsikten är att torpedera de amerikanska fredsansträngningarna. Det är de som har försatt EU i "nödläge".

För att sprida risken för rysk vedergällning vill Belgien att andra G7-länder som innehar ryska suveräna tillgångar, såsom Storbritannien, Kanada eller Japan, ska lova att "solidariskt" utföra samma konfiskering av ryska statstillgångar. 

Tidningen Guardian rapporterade på måndagen att London var berett att överlämna 8,0 miljarder pund i tillgångar frysta i Storbritannien för att stödja Ukraina.

Kanada sade i oktober att de skulle undersöka ett sådant alternativ. Japan har sagt nej till att medverka i konfiskationsprogrammet. Inget sägs om ryska statstillgångar i Australien, Singapore och Schweiz. Inte heller om de 8 miljarder dollar som ligger frusna i USA.

https://www.ft.com/content/844ca37f-8c3b-4503-b274-175d6f034476