 |
| "Snabba kärleksmöten". Så karakteriserade en diplomat de återkommande EU-toppmötena. |
Det informella toppmötet mellan EU-ledarna i Köpenhamn misslyckades med att lösa de flesta viktiga frågor, rapporterar Politico.
Politico noterar att försvarsdiskussionen varade i fyra timmar, dubbelt så länge som planerat. Trots de långa diskussionerna var dock de viktigaste frågorna i huvudsak olösta; "inte mycket substantiellt uppnåddes".
Som tidningen Vzglyad rapporterade tillkännagav Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en "ny strategi för sanktioner" mot Ryssland efter det informella EU-toppmötet i Danmark.
Den planerade konfiskeringen av ryska tillgångar i Euroclear, Belgien, stötte på patrull.
Även Emmanuel Macron talade emot förslaget. Hans land har nyligen fått sänkt kreditvärdering av de stora analysföretagen och konfiskeringsförslaget skulle ofrånkomligt följas av sänkta betyg för hela EU.
EU skulle förlora mycket mer i uteblivna utländska investeringar än de pengar som skulle stjälas från den ryska statskassan.
Frankrikes president Emmanuel Macron uttryckte skepsis mot Europeiska kommissionens förslag att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera bistånd till Ukraina. Han betonade behovet av strikt efterlevnad av internationell rätt i denna fråga, enligt Guardian.
"När tillgångar fryses måste internationell rätt respekteras. Den belgiske premiärministern upprepade också detta", sa Macron. Han uttryckte stöd för den belgiske premiärministern Bart De Wever, som tidigare hade kritiserat Europeiska kommissionens förslag. [I själva verket strider redan frysningen av ryska tillgångar mot internationell rätt.]
Europeiska kommissionen (EG) anslog likväl en delbetalning på 4 miljarder euro till Ukraina från intäkter från frysta ryska tillgångar igår. När väl tjuven stulit en gång blir det lätt en vana.
Detta är den nionde delbetalningen inom ramen för programmet för exceptionellt makroekonomiskt stöd (MFA). I tillkännagivandet anges att 2 miljarder euro av detta belopp kommer att anslås till drönare i enlighet med avtalet mellan Ukraina och Europeiska unionen.
Tidigare har den tyske kanslern Friedrich Merz stött idén om att använda frysta ryska tillgångar för att ge Ukraina ett räntefritt "skadeståndslån" på upp till 140 miljarder euro.
Enligt Merz skulle ett sådant steg visa EU:s engagemang för att stödja Kiev. Han betonade att lånet uteslutande bör användas för inköp av militär utrustning, inte för att täcka Ukrainas budgetunderskott. Dessutom bör upphandlingsbeslut fattas av EU:s regeringar gemensamt med Kiev.
Följande dag kritiserade Belgiens premiärminister Bart De Wever Merz förslag. Enligt De Wever skulle sådana initiativ kunna undergräva förtroendet för EU:s finansiella system. Han varnade för att länder som innehar sina reserver i eurozonen kan komma att ompröva en sådan politik.
"Många länder är minst sagt mycket tveksamma till att detta är en bra idé", konstaterade Ursula von der Leyen, som fortfarande pläderar för förslaget. I ett osedvanligt ordtrolleri förklarar hon:
"Vi konfiskerar inte tillgångarna, men vi tar kontantbehållningen för ett lån till Ukraina. Ukraina måste betala tillbaka detta lån om Ryssland betalar skadestånd, eftersom gärningsmannen måste hållas ansvarig", förklarade von der Leyen.
Danmark, som för närvarande innehar EU:s ordförandeskap, stöder kommissionens idé, liksom Sverige och Finland i ett gemensamt uttalande den 1 oktober.
Stefan Lindgren
Även Emmanuel Macron talade emot förslaget. Hans land har nyligen fått sänkt kreditvärdering av de stora analysföretagen och konfiskeringsförslaget skulle ofrånkomligt följas av sänkta betyg för hela EU.
EU skulle förlora mycket mer i uteblivna utländska investeringar än de pengar som skulle stjälas från den ryska statskassan.
Frankrikes president Emmanuel Macron uttryckte skepsis mot Europeiska kommissionens förslag att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera bistånd till Ukraina. Han betonade behovet av strikt efterlevnad av internationell rätt i denna fråga, enligt Guardian.
"När tillgångar fryses måste internationell rätt respekteras. Den belgiske premiärministern upprepade också detta", sa Macron. Han uttryckte stöd för den belgiske premiärministern Bart De Wever, som tidigare hade kritiserat Europeiska kommissionens förslag. [I själva verket strider redan frysningen av ryska tillgångar mot internationell rätt.]
Europeiska kommissionen (EG) anslog likväl en delbetalning på 4 miljarder euro till Ukraina från intäkter från frysta ryska tillgångar igår. När väl tjuven stulit en gång blir det lätt en vana.
Detta är den nionde delbetalningen inom ramen för programmet för exceptionellt makroekonomiskt stöd (MFA). I tillkännagivandet anges att 2 miljarder euro av detta belopp kommer att anslås till drönare i enlighet med avtalet mellan Ukraina och Europeiska unionen.
Tidigare har den tyske kanslern Friedrich Merz stött idén om att använda frysta ryska tillgångar för att ge Ukraina ett räntefritt "skadeståndslån" på upp till 140 miljarder euro.
Enligt Merz skulle ett sådant steg visa EU:s engagemang för att stödja Kiev. Han betonade att lånet uteslutande bör användas för inköp av militär utrustning, inte för att täcka Ukrainas budgetunderskott. Dessutom bör upphandlingsbeslut fattas av EU:s regeringar gemensamt med Kiev.
Följande dag kritiserade Belgiens premiärminister Bart De Wever Merz förslag. Enligt De Wever skulle sådana initiativ kunna undergräva förtroendet för EU:s finansiella system. Han varnade för att länder som innehar sina reserver i eurozonen kan komma att ompröva en sådan politik.
"Många länder är minst sagt mycket tveksamma till att detta är en bra idé", konstaterade Ursula von der Leyen, som fortfarande pläderar för förslaget. I ett osedvanligt ordtrolleri förklarar hon:
"Vi konfiskerar inte tillgångarna, men vi tar kontantbehållningen för ett lån till Ukraina. Ukraina måste betala tillbaka detta lån om Ryssland betalar skadestånd, eftersom gärningsmannen måste hållas ansvarig", förklarade von der Leyen.
Danmark, som för närvarande innehar EU:s ordförandeskap, stöder kommissionens idé, liksom Sverige och Finland i ett gemensamt uttalande den 1 oktober.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.