Olaglig jakt på "skuggflottor"

USA ingriper mot ett "skuggfartyg".

I tre fall har USA beslagtagit ryska fartyg med hänvisning till att de har olaglig frakt. Dvs. frakten är olaglig enligt USA:s lagstiftning som inte har internationell giltighet. Även fartyg med olja från Venezuela och Iran är föremål för USA:s och andra västländers ingripanden.

Sådana piratdåd undergräver den gällande internationella havsrättsordningen. Begreppet "skuggflotta" används för att misstänkliggöra flera tusen fartyg från olika länder som egentligen bara har det gemensamt att de inte är försäkrade i London. 

"Skuggflotta" är en term som västmedia och västliga regeringar använder för att beskriva fartyg och tankfartyg som används för att i de flesta fall transportera olja, petroleumprodukter och flytande naturgas som de själva inte kontrollerar eller har utfärdat sanktioner mot.

Som rysk "skuggflotta" beskrivs fartyg som fraktar gods som är belagt med sanktioner av USA, EU eller G7. Men så länge sådana fartyg rör sig på internationellt vatten ger de enskilda ländernas sanktioner ingen rätt att ingripa. De allt tätare ingripanden som görs av USA och fler europeiska länder kan därför bara beskrivas som piratdåd.

För att försvåra de olagliga ingripandena har en rad länder tvingats tillgripa  komplexa ägar- och förvaltningssystem. De använder bekvämlighetsflagg, sedan länge brukligt i västvärlden, fast det då handlat om att pressa ner besättningens löner och undgå nationell miljölagstitning  Olika taktiker används också för att dölja lastens ursprung, inklusive att  lasta om fartyg till  sjöss med avslagna transpondrar - en metod som inte brukar fördömas när Nato använder den för att undgå uppmärksamhet.

I december 2022 införde EU och G7 ett förbud för västerländska försäkringsbolag och rederier att delta i rysk oljeexport som inte följde EU:s s k pristak, dvs. såldes med en påtvingad rabatt.

I praktiken stängdes europeiska hamnar för  ryska fartyg. Men ryska oljebolag anpassade sig skickligt till situationen och kunde fortsätta att gå till bl.a. Marocko, Kina, Indien och Grekland. Statistik visar att 12 fartyg om dagen passerar utanför Norge med rysk olja.

De flottor av transportfartyg som kringgår västvärldens sanktioner har gradvis vuxit. I början handlade det mest om gods till och från Iran och Nordkorea, men under Nato:s proxykrig mot Ryssland i Ukraina har Ryssland tvingats organisera en stor flotta med oljetankerfartyg som går under bekvämlighetsflagg. Dessa står nu för 17 % av världens totala oljetankerflotta. Enligt Economist har antalet lastfartyg, som systematiskt kringgår västs sanktioner ökat från 200 år 2022 till cirka 1 000 år 2025.

I maj 2025 omfattade EU:s svarta lista över fartyg som tros vara ryskägda nästan 350 fartyg.

Egentligen är det enda kännetecknet på de fartyg som  väst svartmålar som "skuggflotta" att de saknar s k P&I- försäkring, vilken är standard i väst men inte obligatorisk för branschen. Att BRICS kan komma  att bygga upp  egna försäkringssystem är naturligtvis störande för t ex Lloyds, som fick sitt försäkringsmonopol under slavhandeln och behållit sin ställning sedan dess.

Enligt FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) har fartyg rätt att röra sig inte bara på internationellt vatten utan har också rätt till fri passage genom territorialvatten, inklusive 12 sjömil intill landets kust. Konventionen innehåller också artiklar som föreskriver sätt att begränsa sjöfart som utgör en allvarlig fara för miljön.

I Östersjön har kuststaterna inte ansett att sprängningen av Nord Stream I och 2 varit något miljöproblem. Därmemot följs intensivt ryska fartyg som påstås vara en miljöfara. I enlighet med Köpenhamnskonventionen från 1857 är dock de ryska fartygen garanterade rätt till s k oskyldig passage genom Öersund.

Enligt lagen bryter ett fartyg inte mot några lagar om det inte använder sig av tjänster från länder som har infört sanktioner och inte för deras flagg.

Ingripandena under olika förevändningar har dock ökat.

I början av april 2025 grep den estniska flottan ett tankfartyg från Rysslands skuggflotta. Tankfartyget var på väg från den indiska hamnen Sikka till den ryska hamnen Ust-Luga. Förevändningen var att fartyget seglade utan akterflagga.

Den 13 maj 2025 krävde den estniska flottan att besättningen på tankfartyget Jaguar, på väg till den ryska hamnen Primorsk, skulle ändra kurs. Fartygets besättning ignorerade denna begäran, och den ryska militären skickade även ut ett Su-35S-stridsflygplan för att ge skydd åt tankfartyget från estniska flygplan.

Den 30 september 2025 beslagtog den franska flottan den ryska tankern Boracay, som gick under Benin-flagg, i hamnen i Saint-Nazaire. Fartyget misstänktes vara ett av tre tankfartyg som sköt upp drönare över Danmark mellan 22 och 28 september och störde verksamheten på Köpenhamns flygplats. Misstankarna måste senare avskrivas.

I slutet av november tog Ukraina för första gången på sig ansvaret för attackerna mot två fartyg som fraktade rysk olja. Försäkringspremierna för fartyg i Svarta havet har stigit med 250 procent.

Enligt Wall Street Journal har explosioner sedan den 23 december 2024 inträffat på minst sju fartyg med kopplingar till Ryssland. Sprängningarna tros ha utförts  av ukrainska underrättelsetjänster (två av dem i Östersjön, två utanför Libyens kust och tre i olika delar av Medelhavet). 

Under andra hälften av december attackerade en ukrainsk drönare för första gången ett tankfartyg som fraktade rysk olja i Medelhavet, 200 mil från ukrainskt territorium.

Kievregimen försöker göra sig nyttig i de västliga regeringarnas ögon. De piratdåd som är för äventyrliga för väst kan läggas ut på entreprenad till marionettregimen i Kiev.

2026 har den amerikanska flottans piratdåd plötsligt mångfaldigats, bl.a. i samband med aggressionen mot Venezuela.

7 januari beslagtogs tankfartyget Sophia, som seglar under panamansk flagg.

8 januari bordades Bella 1, som seglar under panamansk flagg, beslagtogs. Innan beslaget döptes det om till Marinera och ändrade sin flagga till den ryska. USA försökte ta fartyget redan i december 2025 men misslyckades. Några veckor senare dök tankern upp igen i Atlanten med ett nytt namn, Marinera, och då under rysk flagg. Den 7 januari bordades fartyget av amerikanska trupper från en helikopter. Danska flottan var behjälplig vid ingripandet.  USA hävdade att tankern transporterade venezuleansk olja i strid med amerikanska sanktioner, men den var vid beslaget tom.

9 januari beslagtogs tankfartyget Olivia, som seglar under Östtimors flagg.

Ytterst handlar den om huruvida FN:s havsrättskonventionen från 1982 ska gälla eller om USA:s egen hemmasnickrade Vilda väster-variant ska tillåtas råda. USA har inte anslutit sig till FN-konventionen.

Det kan också  finnas andra skäl för USA att blåsa till strid om havsrätten. Om USA tar Grönland och hävdar sektorsprincipen (tillämpas av Kanada sedan 1926) skulle USA bli tredje största arktiska makt.

Stefan Lindgren

Arktis uppdelad enligt sektorsprincipen.