Kapitalet flyr EU

EU:s ledning och "lokomotivet" Tyskland kör ekonomin i botten. Ukraina är åskledaren.

De utländska investeringarna i EU "skrämmande" låga, skriver webtidningen Euractiv. Höga energipriser, militär uppbyggnad och amerikanska tullar har påverkat blockets ekonomiska utsikter.

Enligt Euractiv är ”EU:s tillväxt skrämmande låg; efterfrågan fruktansvärt svag; och de utländska investeringarna på en skrämmande nioårslägsta nivå.”
Företag över hela blocket kämpar med höga energipriser, USA-tullar och konkurrens från Kina, medan vanliga medborgare, tyngda av stagnerande löner och geopolitisk osäkerhet, är ovilliga att använda sina besparingar utan drar åt svångremmen, skrev Euractiv på lördagen.

”Det finns en känsla av att saker och ting går utför, att vi förlorar vårt välstånd”, sa Philipp Lausberg, senioranalytiker vid European Policy Center, till Euractiv. I maj rapporterade Reuters, med hänvisning till data från tjänstegruppen EY, att de utländska direktinvesteringarna i Europa minskade för andra året i rad under 2024 och nådde en nioårslägsta nivå.

Efter eskaleringen av Ukrainakonflikten i februari 2022 stoppade de flesta EU-länder direktimport av rysk olja och gas. Förra månaden enades Europeiska rådet om sin förhandlingsposition gällande ett förslag som skulle införa ett fullständigt förbud mot rysk energiimport från och med den 1 januari 2028.

I juli slöt Bryssel och Washington ett handelsavtal som inkluderade ett löfte om att EU skulle ersätta rysk olja och gas med amerikansk energiimport. I en kommentar till situationen förra månaden sade den ryska statsdumans talman Vjatjeslav Volodin att EU köper flytande naturgas från USA till så höga priser som om det vore Chanel-parfym. 

Det ryska utrikesministeriets talesman Marija Zacharova sa tidigare att ”ryssofobi är en dyr besatthet”. Hon tillade att EU hade förlorat cirka 3,8 % av sin sammanlagda BNP fram till 2024 på grund av övergången från rysk energi till dyrare alternativ.

Kvarts miljon jobb bort
Sedan 2019 har den tyska industrin som helhet förlorat nästan en kvarts miljon jobb. Antalet betalningsinställelser (konkurs) är det största på 20 år. Till och med den statliga TV-kanalen ZDF måste erkänna att " Made in Germany håller på att falla sönder " . Bara från 2024 till 2025 har 2,1 % av Tysklands industrijobb försvunnit .

Inom bilindustrin försvann hela 51 000 eller 7 % av jobben på bara ett år. Vinsterna har rasat  med över 50 % mellan januari och juni hos Mercedes-Benz, med över en tredjedel under andra kvartalet 2025 hos VW. Bildelsleverantören Mahle har sagt upp 7 000 anställda. Bosch har sagt upp 22 000 jobb i hela Tyskland. 

Det välrenommerade Ifo-institutet förutspår en tillväxt på ynka 0,2 % för i år. Nästa år, gissar de, blir tillväxten 1,3 %. Men även om det faktiskt händer kommer det att bero på regeringens vårdslösa militaristisk-keynesianska skulddrivna utgiftsexpansion. Och rustningspengar ger färre jobb än i t.ex. vårdsektorn.

Kansler Friedrich Merz ligger illa till i opinionen, liksom kollegorna Macron i Frankrike och Starmer i Storbritannien. De sätter sitt hopp till eskalering av Ukrainakriget. Det ska få hjulen att snurra igen, tror de. Och dessutom avleda uppmärksamheten.

Syndabockar
Till det hjälper också utpekandet av syndabockar. I Tyskland är det AfD. Och i EU är det Bart de Vewer, den belgiska premiärministern som hittiklls förhindrat århundrades stöld - av 140 miljarder euro i ryska tillgångar som förvaras i belgiska Euroclear.

Dagens Nyheters Annika Ström-Melin målade nyligen ut de Wever som nazifläckad, ity hans farfar var flamländsk nationalist som kanske önskade att landet skulle "befrias" av tyskarna. 

Att Bart de Wever tagit avstånd från och tydligt fördömt farfaderns handlingar spelar här ingen roll. Arvssynden gäller!

Dock inte Friedrich Merz, Anna Lena Bärbock, Ursula von der Leyen och andra naziättlingar i Tysklands och EU:s ledning som valt att inte ta avstånd från sina nazistiska far- och morföräldrar.

Inget får störa uppmarschen till EU:s stora krig för att "en gång för alla" slå till baka Ryssland (Ekot 3 november).

Stefan Lindgren