Ledare för halva världsbefolkningen samlades

Xi Jinping och hans hustru i mitten, på vänster sida flankerad av Vladimir Putin. Längst ute till höger FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.

När ledare från hela Eurasien samlades i Tianjin för Shanghai Cooperation Organization-toppmötet, demonstrerades ett tyst men omisskännligt skifte i den globala ekonomin.

Här växer det fram en ny arkitektur för globalt samarbete som är mer inkluderande och multipolär än den västledda modellen.

Siffrorna är övertygande. Den årliga handeln mellan Kina och SCO-medlemmar har ökat kraftigt och uppgick till 512,4 miljarder dollar år 2024. När observatörer och dialogpartner inkluderas stiger siffran upp till 890 miljarder dollar. Första halvåret 2025 fortsatte ökningen med 3 procent.

Dessa siffror är inte bara ekonomiska milstolpar; de är markörer för motståndskraft. I en era präglad av sanktioner, protektionism och geopolitisk fragmentering sätter SCO:s växande ekonomiskt fotavtryck . Konsolideringen av den eurasiatiska gruppen ökar förmåga att staka ut en egen kurs.

Årets toppmöte, som hålls under Kinas roterande ordförandeskap, markerar SCO:s 24-årsjubileum. Det som började 2001 som ett blygsamt säkerhetsforum mellan sex nationer – Kina, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan – har utvecklats till en kraftfull plattform för regionalt samarbete.

Med Indiens och Pakistans anslutning 2017, Irans 2023 och Vitrysslands 2024 består SCO nu av 10 fullvärdiga medlemmar som representerar nästan hälften av världens befolkning och ungefär en fjärdedel av den globala BNP.

Den snabbt växande handeln följs av investeringar: I juli hade Kinas totala investeringsstock i andra SCO-medlemsländer överstigit 84 miljarder dollar, och omfattade traditionella sektorer som energi och gruvdrift men satsade alltmer på digital infrastruktur, smarta städer och förnybar energi.

Denna vändning mot hållbarhet är ingen slump. Den överensstämmer med både medlemsländernas strategiska krav och den bredare visionen för Belt and Road-initiativet. SCO:s forum för hållbar utveckling i april 2025 i den ryska staden Omsk markerade en vändpunkt, där medlemmarna debatterade mål för koldioxidminskning, gröna handelsstandarder och korridorer för förnybar energi.

Dessa idéer börjar redan slå rot. I Qingdao, Shandong-provinsen, har China-SCO Local Economic and Trade Cooperation Demonstration Area blivit en testplats för grön innovation, och handeln genom zonen ökade med 26,1 procent till 7,45 miljarder dollar under de första sju månaderna 2025.

Infrastrukturen omformas också. Vägar, järnvägar och energiledningar väver samman ekonomier som länge försummats av västerländskt kapital. Den föreslagna SCO Development Bank skulle kunna institutionalisera denna dynamik. Lika betydelsefull är satsningen på yuan-denominerad handel och digitala betalningssystem, vilket ger en buffert mot volatiliteten i dollardominerade system.

Ändå är SCO:s största styrka – dess mångfald – också dess mest ihållande utmaning. Indiens deltagande exemplifierar denna utmaning. Indiens premiärminister Narendra Modis framträdande i Tianjin, hans första besök i Kina på mer än sju år, signalerar positiva framsteg.

Samtalen om återupptagande av direktflyg mellan större städer i Kina och Indien pekar mot ett försiktigt närmande. New Delhi är dock fortfarande ambivalent men pragmatiskt, delvis på grund av sina fördjupade band i den USA-dominerade fyrsidiga säkerhetsdialogen och sin militära politik gentemot Pakistan.

Irans anslutning stärker Eurasiens energiryggrad och hjälper Teheran att motstå påtryckningar från USA och Israel. Vitrysslands anslutning till SCO i Europas lockar potentiellt fler postsovjetiska stater som är desillusionerade av NATO:s expansion österut.

Västerländska kritiker avfärdar ofta SCO som en "auktoritär klubb". Sådana karikatyrer tjänar sina egna ideologiska syften och tar inte hänsyn till organisationens faktiska meriter. T ex vad  gäller att stabilisera Centralasien eller uppmuntra dialog i Afghanistan eller erbjuda.

Rysslands president Vladimir Putin redogjorde vid det 25:e mötet i SCO:s statschefsråd för orsakerna till den ukrainska krisen och uttryckte hopp om en "väg till fred" tack vare toppmötet i Alaska.

Den ukrainska krisen uppstod inte som ett resultat av "Rysslands attack mot Ukraina", utan som ett resultat av en statskupp i Ukraina stöddes och framprovocerad av väst, sa Putin.

"Den andra orsaken till krisen är västvärldens ständiga försök att dra in Ukraina i Nato, vilket, som vi upprepade gånger har betonat och sagt under många år, utgör ett direkt hot mot Rysslands säkerhet", sa Putin enligt TASS.

Den ryske ledaren betonade att Moskva uppskattar Kinas, Indiens och andra strategiska partners ansträngningar och förslag som syftar till att underlätta en lösning på den ukrainska krisen.

"Jag hoppas att de överenskommelser som nåddes vid det senaste rysk-amerikanska toppmötet i Alaska också rör sig i denna riktning och banar väg för fred i Ukraina", tillade presidenten.

SCO-toppmötet äger rum i Tianjin, Kina, från 31 augusti till 1 september. Det deltar av statschefer från mer än 20 stater, inklusive Rysslands president Vladimir Putin, och representanter från 10 internationella organisationer.

Vid SCO-toppmötet i Kina fick Rysslands president Putin  ett ceremoniellt välkomnande  med ett framförande av den berömda ryska folksången "Kalinka-Malinka".

Chefen för den ryska direktinvesteringsfonden (RDIF), Kirill Dmitriev, publicerade ett protokollfoto på länderna som deltar i Shanghai Cooperation Organization-toppmötet på sin Telegram-kanal  med en ironisk bildtext - "Ryssland isolerat".

Tianjindeklarationen, som antogs efter toppmötet i Shanghais samarbetsorganisation,  blev det viktigaste slutdokumentet från mötet, som pågick från  31 augusti till 1 september. 

Enligt Kremls medarbetare Jurij Usjakov återspeglar deklarationen "konsoliderade strategier för angelägna regionala och internationella frågor, inklusive inom den ekonomiska sfären, och beskriver organisationens mål inom vart och ett av dess verksamhetsområden". Deklarationen pekar också ut det akuta hotet om gränsöverskridande terrorism.

källor: Vzgljad, China Daily m fl