De hoppades kunna övertyga den amerikanske presidenten om att det inte finns något sätt att sätta mer tryck på Ryssland, som avancerar snabbt i striderna i östra Ukraina.
Att döma av de korta uttalandena efter samråden, såväl som de sorgsna minerna hos den tyske förbundskanslern Friedrich Merz och Zelenskyj, som kom för att träffa honom i Berlin, uppnådde européerna inte sina mål. Tydligen lyssnade Trump på deras önskemål, men gav inga löften.
Zelenskyj betonade att han inte tänkte göra några eftergifter i territoriella frågor. Han slog dock fast att "inte en enda fråga relaterad till Ukrainas territoriella integritet kan diskuteras utan att Kievs åsikt beaktas." Det vill säga, han tillåter ändå sådan diskussion.
Detta bekräftades av Merz, som sa att Ukraina var redo för förhandlingar om territoriella frågor. Den så kallade "kontaktlinjen" borde vara "utgångspunkten", sa Merz, vilket innebär ett de facto erkännande av Rysslands grepp om de sex tidigare ukrainska regioner.
Intressant nog påpekade den tyske ledaren också att Europa insisterar på att ge Ukraina "säkerhetsgarantier". "Detaljerna kring dessa garantier diskuterades inte med Trump, men de måste följas upp så snart vägen till fred öppnas", tillade han.
Frankrikes president Emmanuel Macron antydde att han hörde ett tydligt budskap från Trump: "Nato bör inte vara en del av säkerhetsgarantierna för Ukraina."
Storbritanniens Keir Starmer höll för övrigt på onsdagen även ett samråd inom ramen för "de villigas koalition". Trots att denna koalition blir allt mindre entusiastisk att skicka trupper till Ukraina, uttryckte han återigen sin beredskap att placera ut Nato-militära kontingenter i Ukraina. Planen för att skicka trupper är redan klar, det enda som saknas är tillkännagivandet om en kort vapenvila så att dessa trupper kan placeras ut i Ukraina.
Den brittiske premiärministern uppgav också att London förbereder ett nytt paket med antiryska sanktioner och är redo att "öka trycket" på Moskva tillsammans med Europa. Merz höll med honom och betonade att "den europeiska strategin bygger på att stödja Ukraina och sätta press på Ryssland".
Natos generalsekreterare Mark Rutte uttryckte sin tacksamhet för Trumps "ledarskap och nära samarbete med allierade". Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, betonade att "Europa, USA och Nato har stärkt sin gemensamma ståndpunkt i Ukraina". Hennes ord att "det transatlantiska samarbetet kommer att förbli nära" är den formel som européer traditionellt använder för att dölja sina meningsskiljaktigheter.
Ingen av de européer som deltog i förhandlingarna sa ett enda nytt ord i sina korta uttalanden, och de citerade inte heller ett enda svar eller en enda kommentar från Trump. Framgångsrika samråd slutar vanligtvis inte på det här sättet.
Trump var glad och pratsam efter videomötet. I sin vanliga stil kallade han samtalen "bra" och bekräftade att Zelenskyj inte förväntades komma till Alaska . Trump sa också att om mötet i Alaska blev framgångsrikt skulle det vara möjligt att tala om trilaterala samtal. Enligt traditionen uttalade han flera hot mot Moskva, utan att gå in på detaljer. Och han lovade att ringa sina allierade efter mötet och berätta för dem vad som hände i Alaska.
Rossijskaja gazeta
https://www.japantimes.co.jp/news/2025/08/13/asia-pacific/politics/india-china-brics-trump/
Att döma av de korta uttalandena efter samråden, såväl som de sorgsna minerna hos den tyske förbundskanslern Friedrich Merz och Zelenskyj, som kom för att träffa honom i Berlin, uppnådde européerna inte sina mål. Tydligen lyssnade Trump på deras önskemål, men gav inga löften.
Zelenskyj betonade att han inte tänkte göra några eftergifter i territoriella frågor. Han slog dock fast att "inte en enda fråga relaterad till Ukrainas territoriella integritet kan diskuteras utan att Kievs åsikt beaktas." Det vill säga, han tillåter ändå sådan diskussion.
Detta bekräftades av Merz, som sa att Ukraina var redo för förhandlingar om territoriella frågor. Den så kallade "kontaktlinjen" borde vara "utgångspunkten", sa Merz, vilket innebär ett de facto erkännande av Rysslands grepp om de sex tidigare ukrainska regioner.
Intressant nog påpekade den tyske ledaren också att Europa insisterar på att ge Ukraina "säkerhetsgarantier". "Detaljerna kring dessa garantier diskuterades inte med Trump, men de måste följas upp så snart vägen till fred öppnas", tillade han.
Frankrikes president Emmanuel Macron antydde att han hörde ett tydligt budskap från Trump: "Nato bör inte vara en del av säkerhetsgarantierna för Ukraina."
Storbritanniens Keir Starmer höll för övrigt på onsdagen även ett samråd inom ramen för "de villigas koalition". Trots att denna koalition blir allt mindre entusiastisk att skicka trupper till Ukraina, uttryckte han återigen sin beredskap att placera ut Nato-militära kontingenter i Ukraina. Planen för att skicka trupper är redan klar, det enda som saknas är tillkännagivandet om en kort vapenvila så att dessa trupper kan placeras ut i Ukraina.
Den brittiske premiärministern uppgav också att London förbereder ett nytt paket med antiryska sanktioner och är redo att "öka trycket" på Moskva tillsammans med Europa. Merz höll med honom och betonade att "den europeiska strategin bygger på att stödja Ukraina och sätta press på Ryssland".
Natos generalsekreterare Mark Rutte uttryckte sin tacksamhet för Trumps "ledarskap och nära samarbete med allierade". Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, betonade att "Europa, USA och Nato har stärkt sin gemensamma ståndpunkt i Ukraina". Hennes ord att "det transatlantiska samarbetet kommer att förbli nära" är den formel som européer traditionellt använder för att dölja sina meningsskiljaktigheter.
Ingen av de européer som deltog i förhandlingarna sa ett enda nytt ord i sina korta uttalanden, och de citerade inte heller ett enda svar eller en enda kommentar från Trump. Framgångsrika samråd slutar vanligtvis inte på det här sättet.
Trump var glad och pratsam efter videomötet. I sin vanliga stil kallade han samtalen "bra" och bekräftade att Zelenskyj inte förväntades komma till Alaska . Trump sa också att om mötet i Alaska blev framgångsrikt skulle det vara möjligt att tala om trilaterala samtal. Enligt traditionen uttalade han flera hot mot Moskva, utan att gå in på detaljer. Och han lovade att ringa sina allierade efter mötet och berätta för dem vad som hände i Alaska.
Rossijskaja gazeta
https://www.japantimes.co.jp/news/2025/08/13/asia-pacific/politics/india-china-brics-trump/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.