Försök undergräva Alaskamötet

USA har för första gången på 17 år fört in amerikanska kärnvapen till Storbritannien.
C17 Globemaster III-plan fraktade lasten som är en farlig upptrappning.

Just nu pågår ett massivt försök att sabotera det planerade toppmötet i Alaska och ersätta det med någon form av möte där anhängarna av fortsatt krig - "de villiga" staterna i Europa och deras marionetter i Kiev  ska vara representerade.

Västmedia förnekar hur Ukrainakriget började och att det är ett resultat av spänningar som bara USA och Ryssland kan trappa ned. Europa upplever just nu en farlig kärnvapeneskalering som USA startat.

Den 17 december 2021, bara tre månader innan Ryssland startade sin "specialoperation" i Ukraina  publicerade Ryssland en lista med krav på säkerhetsgarantier i form av två utkast till fördrag med Nato och USA. Förslagen inkluderade ett förbud för Ukraina och andra  före detta sovjetiska länder  att gå med i Nato. Det innehöll krav på en nedtrappning av Natos militära närvaro i Central- och Östeuropa.

Det är omöjligt att bortse från det förslaget. USA/Nato:s bryska avvisande av det blev direkt utlösande för Rysslands militära ingripande.

Västpolitiker (t.ex. Sveriges dåvarande utrikesminister Ann Linde) vanställde innehållet i de ryska förslagen och kallade dem krav på en "rysk inflytelsesfär", när det handlade om principen - stadfäst i OSSE-dokument - att ett lands säkerhet inte får användas för att undergräva ett annat lands säkerhet.

Alltsammans handlar om att Ryssland försökte rida spärr mot USA:s tygellösa expansionism och rustningar, en politik som accelererade under George W. Bush men fortsatte till idag, inklusive under presidenterna Joe Biden och Donald Trump.

Ett utmärkt exempel är hur USA undergrävt freden i Europa är nedmonteringen av INF-avtalet.

INF-avtalet förstört
Fördraget, The Intermediate-Range Nuclear Forces (INF) Treaty, undertecknades 8 december 1987 av presidenterna Michail Gorbatjov och Ronald Reagan i Washington och det t rädde i kraft 1 juni följande år.

Parternas lovade varandra att förstöra alla komplex av markbaserade ballistiska och kryssningsmissiler med medellång (100-550 mil) och kort (från 50 till 100 mil) räckvidd, och inte heller producera, testa eller distribuera sådana missiler i framtiden.

Konkret innebar det för t ex Sverige att endast de sydligaste delarna av Sverige skulle kunna nås av ryska kärnvapen från Kaliningrad. Stora delar av Europa hamnade utanför kärnvapenmissilernas räckvidd.

Avtalets föreskrifter var fullt genomförda till juni 1991. Sovjetunionen hade då förstört 1 846 raketkomplex och USA 846 komplex.

År 2000 tillkännagav så USA att det avsåg att lämna ABM-fördraget, som förbjöd anti-ballistiska raketer. President George W Bush menade att USA behövde kunna skjuta ned inkommande missiler från ”skurkstater”. Men eftersom det konkret avsåg placering av ABM-missiler i Polen, Tjeckien och Rumänien var det uppenbart att ”skurkstaten” som avsågs bara kunde vara Ryssland. Dessutom skulle uppskjutningsramperna för ABM-missiler lätt kunna ombestyckas med medel- och kortdistansmissiler.

Den 15 februari 2007 meddelade chefen för generalstaben för de ryska väpnade styrkorna, armégeneral Jurij Balujevskij, att Ryssland skulle kunna tvingas ompröva avtalssystemet för kärnkraftsavskräckning och i synnerhet INF-avtalet som svar på USA:s åtgärder.

USA:s brott mot avtalet
Ur Rysslands synvinkel har USA brutit mot INF-fördraget genom att 1) placera missiler i Europa som hypotetiskt skulle kunna användas för att sätta in kryssningsmissiler, 2) använda målsökande missiler som har samma prestanda som markbaserade medel- och kortdistansmissiler och 3) öka tillverkningen och användningen av drönare.

Modulerna för vertikala uppskjutningsraketer (MK.41), som redan är utplacerade på Polens och Rumäniens territorium, tillåter att inte bara att avfyra antiballistiska missiler, utan även Tomahawk-missiler (Tomahawk är en kryssningsmissil med medellång räckvidd, 100 till 200 mil, som kan bära kärnstridsspetsar).

I december 2017 undertecknade president Trump en försvarsbudget, som bland annat anslog 25 miljoner dollar till utvecklingen av en ny kryssningsmissil av denna typ.

I juli 2014 anklagade USA: s president Barack Obama, i ett brev till Vladimir Putin, för första gången på presidentnivå Ryssland för att testa kryssningsmissiler för medellånga distanser.

Obama syftade på 9M729-missilen, utvecklad av en firma i Almaz-Antej-gruppen, som redan drabbats av USA-sanktioner, samtidigt som USA med hänvisning till försvarshemligheter vägrat presentera några bevis för att denna missil skulle vara ett avtalsbrott.

I november 2016, i Genève, för första gången sedan 2003, på initiativ av USA, sammankallades ett möte i en särskild kontrollkommission inom ramen för INF -fördraget, men ingen enighet kunde uppnås. Washington påstod att den förbjudna missilen redan har utplacerats.

Den 2 augusti 2017 diskuterade den amerikanska kongressen möjligheten att USA skulle dra sig ur fördraget. Den 19 oktober 2017 sade Vladimir Putin på Valdaj-forumet, att ”om USA försöker dra sig ur INF-fördraget kommer Rysslands svar att bli omedelbart och reciprokt”.

Den 20 oktober 2017 meddelade USA: s president Donald Trump att han avsåg att dra USA ut ur INF-fördraget beroende på ”bristande efterlevnad av dess villkor från rysk sida” och ”utvecklingen av dessa vapen från Kina”, som inte alls var part i fördraget.

USA utträder
Den 9 november 2017 godkände den amerikanska kongressen tilldelning av 58 miljoner dollar för utveckling av en markbaserad medeldistansmissil, i strid mot INF-fördraget.

Den 4 december sade USA: s utrikesminister Mike Pompeo att om Ryssland inte slutar bryta mot INF -fördraget inom 60 dagar kommer USA att tvingas dra sig ur detta avtal.

Den 5 december kommenterade Vladimir Putin Pompeos uttalande och påminde om att USA först meddelade sin avsikt att dra sig ur fördraget och först därefter började motivera sitt beslut och lägga ansvaret till Ryssland: ”Inga bevis för kränkningar från vår sida tillhandahålls ”, sa den ryska presidenten.

Den 21 december godtog inte FN:s generalförsamling den resolution som Ryssland med stöd av 11 länder (däribland inte Sverige) föreslog till stöd för ”Fördraget om eliminering av medel- och kortdistans missiler”.

Ryssland svarar
De rysk-amerikanska förhandlingar om fördraget som ägde rum den 15 januari 2019 i Genève slutade i ett misslyckande, vilket USA återigen skyllde på den ryska 9M729-missilen.

Den 23 januari bjöd försvarsdepartementet och Ryska federationens utrikesministerium utländska militärattachéer och journalister till en briefing, där de informerade om några av de taktiska och tekniska egenskaperna hos 9M729. Företrädare för USA och militären i ett antal andra Nato- och EU-medlemsländer ignorerade inbjudan.

Den 1 februari 2019 tillkännagav USA:s president Donald Trump att landet inlett förfarandet för utträde ur fördraget, som skulle slutföras ett halvår senare.

Den 2 februari meddelade Rysslands president Vladimir Putin, precis som han förutskickat, att Ryssland, som svar på USA:s handlande, också avbröt Ryska federationens deltagande i fördraget.

Han tillade: ”Låt oss vänta tills våra partners mognat för att föra en jämlik, meningsfull dialog med oss om detta viktiga ämne -  för oss och för våra partner och för hela världen.”

Den 2 februari meddelade Ryska federationens försvarsministerium att USA inlett förberedelserna för tillverkning av missiler som är förbjudna enligt fördraget två år innan det meddelade att det skulle dra sig ur INF. Det hade skett vid Raytheon Corporation i Tucson, Arizona, där produktionsanläggningen byggts ut med 44 % och arbetskraften ökat med 2 000 personer.

Ryssland blir inte först...
Den 20 februari sade Rysslands president Vladimir Putin i sitt meddelande till federala församlingen att Ryssland inte kommer att bli först med att placera ut medel- och kortdistansmissiler i Europa (dvs. Kaliningrad).

Natten till den 2 augusti utfärdade före detta presidenten i Sovjetunionen, Michail Gorbatjov, ett uttalande där han noterade att uppsägningen av fördraget om eliminering av medel- och kortdistansmissiler leder till förstörelse av principerna om strategisk stabilitet och en ny vapenkapplöpning .

Den 18 augusti 2019 genomförde USA de första testerna av kryssningsmissilen Tomahawk som har medellång räckvidd och inledde därmed i praktiken den nya rustningscykeln efter INF.

Den 18 september skickade Vladimir Putin ett brev till Natoländerna med förslag om att införa ett moratorium för utplacering av medel- och kortdistansmissiler (INF).

Den 26 oktober 2020 lade Vladimir Putin fram ett förslag om ömsesidig övergivande av medel- och kortdistansmissiler.

Nato vägrar förhandla
Av den kommunikation som antogs vid Natos toppmöte i juni 2021 framgick att Natos ledare inte var redo att diskutera Putins förslag om att införa ett moratorium för utplacering av eventuella medel- och kortdistansmissiler i Europa. Kommunikén säger att förslaget är ”otillförlitligt och oacceptabelt”. ”Rysslands förslag om ett moratorium är oförenligt med Rysslands ensidiga och pågående utplacering av sådana system på den europeiska kontinenten och kommer inte att hindra Ryssland från att skapa sådana missiler utanför sin europeiska del”, lyder texten.

Den 12 augusti 2021 tillkännagav det amerikanska försvarsdepartementet – nu redan under Joe Bidens presidentskap – skapandet av en ny enhet kallad Multi-Domain Task Force (MDTF). Dess arsenal kommer att innehålla Pershing II medel- och kortdistanskärnvapen.

Därmed skruvades kapprustningen tillbaka till just den situation som uppstod 1983 när Nato-rådet beslutade att utplacera 572 Pershing-2-missiler i Europa.

Den gången ledde beslutet till demonstrationer med åtskilliga miljoner deltagande. 

Den här gången dränktes USA:s aggressiva åtgärder i anti-rysk propaganda rörande Ukraina.

Ryssland svarar
Den 4 augusti, efter president Trumps provokativa uttalande om placering av två kärnvapenbestyckade ubåtar närare Rysslands gränser, men utan att nämna detta, meddelade ryska UD att landets ensidiga moratorium för utplacering av medel- och kortdistansmissiler har upphört.

I uttalandet sägs det att Ryssland frivilligt och ensidigt begränsat produktionen och utplaceringen av sådana system sedan avtalet upphörde 2019. 

Det ryska utrikesministeriet angav amerikansk aktivitet i Europa relaterad till bärraketer lämpliga för att avfyra missiler, men inte själva missilerna, som skälet till att överge moratoriet. 

Utrikesministeriet angav också användningen av sådana bärraketer under övningar i Asien-Stillahavsområdet. 

Ryssland meddelade att man hävde moratoriet på måndagen 4 augusti, två dagar efter att USA:s president Donald Trump beordrade att ytterligare två atomubåtar skulle skickas ut i världshaven på fredagen, utöver dem som redan är i stridstjänst. 

Rysslands beslut var också ett svar på USA:s beslut att för första gången på 17 år placera amerikanska kärnvapen på brittiskt territorium.

 "Situationen utvecklas i riktning mot den faktiska utplaceringen av amerikansktillverkade landbaserade INF-missiler i Europa och Asien-Stillahavsområdet. Det ryska utrikesministeriet noterar att villkoren för att upprätthålla ett ensidigt moratorium för utplacering av liknande vapen har försvunnit och är bemyndigat att förklara att Ryska federationen inte längre anser sig bunden av motsvarande tidigare antagna självrestriktioner", sa det ryska utrikesministeriet i ett uttalande. 

Ryssland har en uppsättning nya vapen, utöver hypersoniska missilsystemet Oresjnik, uppgav Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov i ett sändningssändning påTV-kanalen Rossiya-1.

Oresjnik-komplexet användes först av den ryska militären den 21 november 2024, mot en militäranläggning i Dnepropetrovsk som svar på attacker med västerländska missiler på ryskt territorium.

Serieproduktionen av Oresjnik har redan påbörjats i Ryssland.

Mer än Ukraina på dagordningen
I sex år har alltså Ryssland frivilligt iakttagit ett moratiorum på utplacering av medel- och långdistansmissiler. Men kritiken av 1987 års avtal har vuxit.

"Har vi glömt hur de i slutet av 80-talet skar sönder våra ubåtar, våra flygplan och medeldistansmissiler?" har president Putin frågat retoriskt på ett seminarium i oktober 2017. "Efter att de började förstöra dessa vapen begick vår chefskonstruktör självmord, sköt sig själv." Han syftade på den tidigare generaldirektören för Votkinsk maskinbyggnadsanläggning, Vladimir Sadovnikov, som sköt sig själv 1990. Anläggningen producerade strategiska missiler "Topol-M", såväl som medel- och kortdistansmissiler, såsom "Pioneer", "Oka", "Temp-S".

Men 1987 års fördrag om förbud för medeldistansmissiler inte bara eliminerade sovjetiska missiler, utan även amerikanska Pershing- och Tomahawk -missiler . Detsamma gällde ubåtar och bombplan; de började dock minska till antalet efter Sovjetunionens kollaps, även om START-fördraget undertecknades under Sovjets sista månader.

Även om inget konkret om dagordningen för Alaskamötet 15 augusti är känt är det tydligt att den ryska sidan eftersträvar en generell förbättring av relationerna, som ofrånkomligen också kommeratt handla om nedrustningsåtgärder. 

"Det noterades återigen att de rysk-amerikanska relationerna skulle kunna byggas enligt ett helt annat, ömsesidigt fördelaktigt scenario, som skiljer sig avsevärt från hur de har utvecklats under senare år", sa president Putins medarbetare Jurij Usjakov efter mötet med Steve Witkoff som banade väg för toppmötet i Alaska.

https://ru.wikipedia.org/wiki/Договор_о_ликвидации_ракет_средней_и_меньшей_дальности
https://www.kommersant.ru/doc/3493377