Teheran motsätter sig starkt planerna på att låta USA bygga en transitzon längs Irans norra gräns, som ska förbinda Azerbajdzjan med dess enklav i Nachitjevan via den s k Zangezur-korridoren.
Iran kommer att förhindra skapandet av en amerikansk korridor i Kaukasusregionen. En sådan korridor kommer att förvandlas till en plattform för USA:s legosoldater, säger Ali Akbar Velajati, f d iransk utrikesminister och numera rådgivare till Islamiska republiken Iran ledare Khamenei.
Velajati påminde om att Iran alltid har motsatt sig skapandet av Zangezur-korridoren, eftersom den kommer att skapa geopolitiska motsättningar i regionen och kan leda till upplösningen av Armenien.
Tidigare citerade den turkiska tidningen Yeni Shafak USA:s ambassadör i Turkiet Tom Barrack, som sade att Zangezur-korridoren som tillhör Armenien och förbinder Azerbajdzjans territorium med Nachitjevan, kommer att överföras i USA:s förvaltning på 100 år. Denna transportväg kallas officiellt "Internationella Trump-vägen för fred och välstånd". Armeniska lagar kommer att tillämpas på korridorens territorium, men infrastruktur- och utvecklingsarbetet kommer att läggas på ett amerikanskt konsortium, som kommer att "modernisera regionen".
USA:s president Donald Trump sade igår att Jerevan och Baku lyckats lösa problemet som tidigare hindrade ett fredsavtal mellan Azerbajdzjan och Armenien, nämligen hur en sådan transportkorridor ska användas.
– Vi har löst den viktigaste frågan som störde tidigare förhandlingar. Detta uttalande anger namnet på korridoren som är en stor ära för mig, jag bad inte om det: "Trumps väg för internationell fred och välstånd", sade Trump.
Detta är en särskild transitzon som gör det möjligt för Azerbajdzjan att få full tillgång till sitt territorium i Nachitjevan-området med full respekt för Armeniens suveränitet. "Armenien skapar också ett exklusivt partnerskap med USA för att utveckla denna korridor", sade Trump.
Att Teheran nu öppet motsätter sig byggandet av Zangezur-korridoren är ett streck i räkningen för de avtalsslutande parterna, då Teheran har legitima säkerhetsintressen av vad som händer i omedelbar närhet till landets norra gräns.
Hasan Oktay, ordförande för Kaukasus Strategic Research Center (KAFKASSAM) och en välkänd politisk analytiker kommenterar:
– Naturligtvis finns det fortfarande många rättsliga och praktiska hinder för att genomföra det slutliga fredsavtalet mellan Azerbajdzjan och Armenien. Till exempel ändringar i Armeniens konstitution om Nagorno-Karabach - som innebär erkännande av Azerbajdzjans territoriella integritet - liksom frågor som tull, säkerhet och marktransporträttigheter.
- Som bekant diskuterade parterna i tidigare möten på lägre nivå cirka 18 artiklar. Den azerbajdzjanska sidan insisterar på att ändra den armeniska konstitutionen. Detta har både fördelar och nackdelar. Nackdelen är att detta är en fråga som bara kan lösas över tid. Det är för närvarande inte möjligt att ändra den armeniska konstitutionen eftersom oppositionen i Armenien har bildat en seriös allians mot Pasjinjan, och kyrkan har också anslutit sig. I en sådan atmosfär står Pasjinjan inför allvarliga utmaningar när det gäller att ändra konstitutionen, få den genom parlamentet och säkra ett slutligt godkännande.
- Därför förlänger Azerbajdzjans krav på konstitutionell förändring fredsprocessen. Dessutom kvarstår frågan om cirka 150 miljarder dollar i krigsskadestånd på dagordningen. Detta krav, tillsammans med den konstitutionella ändringen, betonas ofta i skrifter av azerbajdzjanska tjänstemän och akademiker i Türkiye. Naturligtvis, eftersom det är omöjligt för Armenien att betala 150 miljarder dollar i skadestånd till Azerbajdzjan (givet Armeniens ekonomi och budget), är detta en annan faktor som försenar freden.
- Demarkeringen av gränserna är
nästan klar. Förberedelserna för att öppna gränsövergångar pågår. Här
leder trilaterala relationer mellan Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet
till att nya aktörer är
inblandade (som USA). Även om ett preliminärt avtal
undertecknades av USA som ett första steg mot fred, verkar det
fortfarande inte möjligt att omvandla avtalet om vapenvila den 10
november 2020 till ett fredsfördrag.
Azerbajdjanska media talar om att Ryssland förbereder en kupp mot Pasjinjan i Armenien. I militärbasen i Gyumri har Ryssland ca 3 000 soldater förlagda. Basen är en del av ett gemensamt luftförsvarssystem i Oberoende staters samvälde (OSS), som utplacerades i Armenien 1995. Dessutom är det armeniska flygvapnet delvis beroende av de ryska MiG-29s som ligger vid militärbasen, för försvaret av Armeniens luftrum.
Anklagelserna från Baku vittnar om en hållning som är starkt proamerikansk, anti-iransk och i praktiken även anti-rysk, även om Azerbajdzjans presidet Alijev aldrig skulle mege det. Att landet uteblev från det senaste mötet av OSS inrikesministerier i S:t Petersburg styrker också förskjutningen i dess utrikespolitik.
Azerbajdzjan som helt och hållet är en sovjetisk konstruktion och saknar tidigare historia som självständig stat har olja (delvis såld till väst) och en hög svansföring som skickar kalla kårar över hela regionen. Till saken hör att Azerbajdzjan står nära Israel. År 2015–2019 stod Israel för 60 procent av Azerbajdzjans vapenimport, medan Azerbajdzjan står för 40 procent av Israels oljeimport.
En ny stor konflikt i Kaukasus är det sista Ryssland, Iran - och Armenien - behöver.
Stefan Lindgren
https://caliber.az/en/post/shadows-over-gyumri-russia-plotting-pashinyan-s-overthrow-preparing-new-war-with-azerbaijan
Se även:
https://www.nyhetsbanken.se/2024/04/zangezur-en-kruttunna-i-kaukasus.html#gsc.tab=0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.