Återigen har USA:s president Donald Trumps administration utlyst en "paus" i sin bombkampanj mot Islamiska republiken Iran.
Kriget som inleddes av Washington och Tel Aviv 28 februari visade sig bygga på en total felbedömning av motståndskraften i Iran och dess 92 miljoner invånare.
Dden iranska regeringen har lyckats åsamka USA och Israeel betydande skador och USA har tvingats flytta sin kommandocentral för kriget allt längre från Hormuzsundet, som sedan
början av mars i praktiken varit under Irans kontroll medan
krigets ekonomiska effekter märks över hela världen.
Ingen av USA:s europeiska allierade har gått in i striden
mot Iran. Tysklands förbundskansler Merz har till och med hånat Trump för den ogenomtänkta attacken mot Iran.
I början av augusti dök det upp ytterligare rapporter om att USA kraftigt har decimerat sina lager av offensiva vapen, såsom långdistansmissiler.
Iranska Press TV uppgav den 4 augusti:
"Vapnen som det nu råder brist på är bl.a. Army Tactical Missile System (ATACMS) och den nyare Precision Strike Missile (PrSM), två viktiga mark-till-mark-missiler i den amerikanska arsenalen. Reuters rapporterade på tisdagen, med hänvisning till två källor, att militären hade använt "praktiskt taget alla" missiler som var tillgängliga i början av kriget, även om de vägrade att avslöja hur många som finns kvar i amerikanska lager....
Center for Strategic and International Studies (CSIS) varnar för att det kommer att ta år innan lagren av högteknologiska missiler fyllts på. Trump-administrationen har nått överenskommelser med vapentillverkare som syftar till att fyrdubbla produktionen av sådana avancerade vapen. Leveranstider för nyligen beställda missiler förväntas sträcka sig mellan tre och fem år.
I april föreslog Trump-administrationen en försvarsbudget på 1,5 biljoner dollar. Representanthuset, som domineras av MAGA-politiker från Republikanerna, godkände dock endast 1,15 biljoner dollar. Icke desto mindre stödde senaten, som också har en republikansk majoritet, lagförslaget med hänvisning till Irankriget och andra utgifter. I slutänden lär Pentagon få de begärda medlen.
Att Trump-administrationen framställer varje reträtt som en "seger" bör inte lura någon. På onsdagen rapporterade Irans utrikesministeriums talesperson Ismail Baghaei att
Teheran och Muscat (dvs. Oman) hade kommit överens om de geografiska detaljerna för hur fartyg ska navigera genom Hormuzsundet. Irans biträdande
utrikesminister Kazem Gharibabadi förtydligade dock att den nya rutten i
Hormuzsundet är tillfällig och kommer att gälla i två till fyra månader.
Avtalet, som ännu inte undertecknats, ger Teheran kontroll över fartyg som går in i Persiska viken men tillåter inte landet att ta ut tullar. Oklart i vilken mån miljö- eller serviceavgifter ska tillåtas.
Det anges att fartyg som går in i Persiska viken kommer att använda en rutt nära den iranska kusten i samordning med Teheran, medan de som lämnar sundet kommer att använda en rutt i omanskt territorialvatten i samordning med Muscat. Även en "mellankorridor" har diskuterats.
En andra etapp, som innebär förhandlingar med USA, är fortfarande under övervägande i Teheran. Om Vita huset upphör med sanktionstrycket mot Teheran och upphäver blockaden av iranska hamnar kan Iran gå med på att häva blockaden av Hormuzsundet.
Enligt nyhetsbyrån Tasnim är USA:s inblandning och hot från USA:s president Donald Trump de främsta orsakerna till att överenskommelsen mellan Iran och Oman om Hormuzsundet ännu inte undertecknats.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.