Kulturmord i Ukraina

I en bokhandel i Kiev, Siajvo, tar man emot ryska böcker som ska gå till återvinning. På två månader har man fått in 25 ton böcker som inbringat 2 700 euro från pappersinsamlingen.

President Zelenskyj har beslutat att 100 miljoner ryskspråkiga böcker ska rensas ut från landets skolor och bibliotek. Detta trots att en överväldigande majoritet kan läsa på ryska. I sociala media är ryskanm favoritspråk.
Så sent som 2017 var försäljningen av ryskspråkig litteratur större än den på ukrainska.

Utrensningen i landets bibliotek ska krympa det ryska innehavet till ca hälften. Men vissa ryska författare är helt förbjudna. Och bokutgivning på ryska är förbjudet sedan 2017.

Dostojevskij och Pusjkin anses idag "ideologiskt skadliga".

Bulgakovmuseet, där den berömde Kiev-födde ryske författaren Michail Bulgakov bodde i 13 år, har hamnat under attack och landets författarförbund (!) kräver att det stängs. Bulgakov anklagas för att vara "imperialistisk" och "anti-ukrainsk", särskilt i sin roman "Det vita gardet" som står i centrum för museets huvudutställning.

Vid Sjevtjenko-universitetet tog ledningen ner en plakett i augusti förra året som hedrade Bulgakov, som studerade där för hundra år sedan.

Massförstörelse  av böcker är ett fenomen som borde ge kalla kårar på västerländska journalister och intellektuella.

Så icke. Ljudlöst svalde de kroaternas förstörelse av 2,9 miljoner titlar serbisk litteratur 1990-2010. Inte ens likheterna med bokbålen i Nazityskland verkar få våra Ukrainaentusiaster i riksdagen att ana oråd.

Så mycket som det har talats om etnisk rensning och "ethnocide" i  olika sammanhang borde höga vederbörande veta att man kan mörda en befolkning fysiskt och man kan göra det kulturellt.

Massförstörelsen av ryska böcker i Ukraina är ett brott och inte mindre så för att UNESCO, PEN-klubbar, författar- och journalistförbund tiger ikapp.

Stefan Lindgren