Lånefinansierade rustningar hjälper inte EU

Kanoner istället för smör? Hurra, smöret är slut! Montage: John Heartfield.

År 2030 måste Europa "väpna" sig själv, kräver EU-kommissionens chef von der Leyen. Tyskland måste bli ”krigsvärdigt” år 2028, säger Tysklands försvarsminister Pistorius. Båda pumpar in miljarder i militären.

I båda fallen är rustningarna i stor utsträckning lånefinaniserade. Nu slår den europeiska revisionsrätten larm att detta inte är hållbart.

De skuldfinansierade rustningarna kan påverka den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Och eftersom en rimlig kontroll saknas, hotar pengarna att slösas bort utan att försvaret förbättras. "Att uppnå försvarsberedskap i EU till 2030 är fortfarande utmanande", säger en revisor till Guardian.

Europa kommer förmodligen inte att nå rustningsamålen – men nästan säkert råka i finansiella svårigheter.  EU vet inte ens hur man ska betala tillbaka skulden från Coronaårens återhämtningsfond. Och redan nu kräver Ukraina mer pengar - ett redan beslutat skuldfinansierat lån på 90 miljarder euro från EU är inte tillräckligt …

EU-ländernas sammanlagda försvarsutgifter ökade med nästan 80 % mellan 2020 och 2025. 

EU använder i allt högre grad lån som stöds av EU:s budget, inklusive 150 miljarder euro för att påskynda medlemsstaternas försvarsberedskap genom programmet Security Action for Europe (SAFE) och lånet på 90 miljarder euro i Ukraina, varav 60 miljarder euro är för försvaret.

Samtidigt är de underliggande parametrarna dystra. EU-kommissionen och prognosinstitut förutspår en svag real BNP-tillväxt i EU på omkring 1,1 %–1,3 % för 2026, och runt 0,8 %–0,9 % för euroområdet.

lostineu.eu mfl