Inte en euro till erat krig

Kravaller pågår i Frankrike, Italien och Albanien.... Protesterna är mycket mer omfattande än svenska statsmedia medger. I Frankrike har tusentals - inte hundratals - gripits och hundratals - inte enstaka personer - skadats.

Överallt syns en tendens att protesterna övergår till att bli allmänpolitiska och riktar sig mot kriget och mot dyrtiden. "Nej till kriget" var en huvudparoll på Roms gator idag.

Europeiska konsumenter står inför en dyr vinter i takt med att energipriserna stiger och EU-regeringar som är angelägna om att mildra slaget kan mycket väl vända sig till de företag som gör enorma oväntade vinster.

De europeiska dieselpriserna har stigit med 50 % sedan februari, medan naturgaspriset har mer än fördubblats. Samtidigt redovisade British Petroleum (BP) en vinst per aktie som var 147 % högre än förra året.

Företagets raffinaderier nästan tredubblade sina marginaler till 30 dollar per fat. Andra oljebolag som Exxon Mobil och TotalEnergies ökade sina vinster med minst 30 % jämfört med föregående år. De stora oljebolagen står inför ett "dilemma" - hur extravinster på 32 miljarder dollar ska användas, som Financial Times uttryckte det .

Samtidigt har många EU-länders lånekostnader mer än tredubblats. I somras uppskattade analysföretaget Bruegel att energistödåtgärder till ett värde av endast 12 miljarder euro hade införts. Den siffran är utan tvekan högre nu, men kommer fortfarande att vara långt ifrån 2022 års intervention.

Men det värsta har ännu inte kommit. Även om den amerikanska administrationen skulle lyckas förhandla fram en fredsförhandling med Iran efter mellanårsvalet i november, kommer störningar i oljeförsörjningskedjan att märkas i många månader efteråt.

Torsdagens Europeiska råd visade att splittringen är djup, även i fråga om regler för koldioxidutsläppen. Mycket talar för att EU kommer att försöka lägga beslag på en del av oljebolagens övervinster.

EU:s skatt på oväntade intäkter från 2022, som innebar upp till 33 % nationell skatt på oljebolagens vinster inbringade cirka 29 miljarder euro, uppskattar kommissionen .

Finansministrarna från Tyskland, Italien, Spanien, Österrike och Polen har tvingat EU:s verkställande direktör att inrätta en intern arbetsgrupp i frågan. Och de förväntar sig utformningsprinciper eller åtminstone alternativ för nya skatter när de möts i november.

Ett stort plus för EU-kommissionen med en överstatlig skatt är att den vidgar Bryssels makt, eftersom  överstatlig beskattning inte ingår i EU:s ursprungliga mandat.

EU-ledarna återupplivar samtidigt debatten om ryska tillgångar. Särskilt Lettland, Danmark och EU:s utrikeschef stöder en förnyad satsning på att använda Kremls frysta medel för att hjälpa Ukraina, trots Belgiens fortsatta motstånd mot en plan som man framgångsrikt torpederade förra året.

Bart De Wever, Belgiens premiärminister, tillrättavisade sin tyska motsvarighet för att ha säkrat ett kontroversiellt undantag i en betydelsefull EU-lag som syftar till att centralisera tillsynen av blockets 27 kapitalmarknader.

Enligt undantaget skull Euroclear, den stora Brysselbaserade värdepappersförvararen som innehar de frysta ryska tillgångarna, placeras under ESMA:s tillsyn. Detta naturligtvis för att underlätta en EU-konfiskation av de ryska tillgångarna.

Europa rasar och krigsanstiftarna myglar vidare...

Stefan Lindgren