Ögonvittne i Ukraina 2015-2022

Den tidigare OSSE-tjänstemannen Benoit Paré har publicerat ett intressant vittnesmål om vad han upplevde som en internationell fredsövervakare i Ukraina 2015-2022.

Lennart Munter har läst boken som är starkt kritisk till medias narrativ.

Benoit Paré är en expert med stor internationell erfarenhet. Har arbetat i olika internationella organisationer, men även som civil analytiker i Franska försvarsministeriet, som reservofficer i armen, arbetat 8 gånger i NATO och FN -operationer. I de senaste tre decennierna i konfliktområden som det tidigare Jugoslavien, Afghanistan, Libanon, Pakistan och Ukraina.

Minskavtalet
2014 undertecknades Minskavtalet för att få till stånd ett eldupphör och vapenstillestånd i östra Ukraina. Följdes av Minsk 2 i juli 2015, utökat med 13 punkter. Lokala val skulle hållas, ett utökat självstyre skulle etableras i separatistområdena och Ukraina skulle få kontroll över sin gräns.

Riksåklagaren avskedades av Porosjenko (2014-2019), som tog över efter Janukovytj (2010-2014), vilken störtats vid Majdankuppen. Porosjenko tillsätter en vän, utan formella juridiska meriter den 12 maj 2016. USA:s vicepresident Biden välkomnar beslutet, Biden hade tom krävt ett avskedande, vilket visas i en filmsekvens 2018 i ”The Council of Foreign Affairs” Den avskedade riksåklagaren undersökte Burisma, ett företag som införlivats av Bidens son Hunter Biden.

Ukrainas parlament misslyckades med att ändra sin konstitution vilket skulle ha krävts för att godkänna avtalet före deadlinen 31 dec 2015. Ukraina fick då en förlängd tidsfrist under hela 2016 men utan några framsteg, varpå det hela tilläts sjunka i ”glömska” av Väst och Ukraina. Men deras retorik var den motsatta, att brotten mot Minskavtalen var Rysslands.

Rättegångar
En man i trettioårsåldern blev bortförd i en skåpbil av män i huvor 28 mars 2015 och förd till en okänd plats. Kidnapparna tog datorer, mobiltelefoner, 10 000 dollar i kontanter och familjesmycken vilka aldrig dokumenterades i gripandet. Kidnappingen bekräftades av grannar. Offret blev bunden och slagen regelbundet. Han släpptes i vildmarken men blev en timme senare arresterad av SBU (Ukrainas säkerhetstjänst) den 2 april.

Liknande scenarier har Paré och hans kollegor ofta stött på 2014 och 2015.

I Artiomovsk, där han blev häktad, fanns ingen värme. I Donbass kan det bli kallt, neråt 20 minusgrader. Mannen led av smärtorna från de brutna revbenen, ett resultat från tortyren i mars. Den åtalade anklagades för att skickat information till en epostadress, vilket han förnekade, han kände varken till personen eller e-postadressen. 

Serienumret på datorn som beslagtogs och serienumret på datorn som under undersöktes stämde inte med varandra. Domaren bad åklagaren om en förklaring, vilket åklagaren var oförmögen att ge. Hearingen var en katastrof för åklagaren. Skriftliga erkännanden under hot, åklagarsidan saknade vittnen, tomma inspelningar, inga bevis på att telefon och simkort tillhörde den åtalade, inga bevis på att de brottsliga telefonnumren tillhörde DPR (Donetsk People’s Republic, motståndarsidan - på ryska DNR).

Bevismaterialet måste ha fabricerats av amatörer eller av människor, som inte brydde sig om att vara rigorösa. Dessa var så övertygande om sin makt. De visste att varje anklagelse skulle leda till en fällande dom.

Försvarsadvokaten poängterade att åklagarsidan haft sju månader att presentera åtalspunkterna för rätten, vilket var den tid det tog att fabricera sina bevis.

För domarna var de inkonsekventa och oförenliga bevisen inget hinder för en fällaned dom i juni 2014, vilken ledde till 4 års fängelse. En fällande dom var nödvändig för att rädda det auktoritära systemets ansikte.

Paré mötte föräldrarna som var skrämda men inte kuvade. De berättade att de var övervakade hela tiden, hade mottagit hotelser. En kula hade slagit in i faderns kontorsfönster. I slutet av överläggningarna kom endast fadern till rätten som ägde rum i en tom lokal. En ensam familjs kamp mot en omnipotent ”semi-maffia stat”. Utan de internationella observatörerna Parés och hans kollegors deltagande i rättegången hade atmosfären varit än mer betungande för den åtalade och familjen.

Enligt Savtjenkolagen, släpptes mannen i januari 2018. Lagen tänktes motverka de brutala förhållandena i de ukrainska häktena och inte förlänga processen i väntan på dom. Lagen revs upp i maj 2017.

De lokala valen
90 % av invånarna, som OSSE:s observatörer intervjuade längs en 3 mil lång frontlinje, tyckte det var orättvist att inte hålla val. 300 000 invånare uteslöts där från att rösta.

I Kramatorsk kandiderade en 60 årig kvinna i valen till borgmästare. Hon representerade Regionernas Parti, som tillhörde oppositionsblocket lett av Janukovytj. Efter några dagar blockerades hennes kontokort, men allt skulle bli som normalt om hon avsade sig sin kandidatur.

Ingen vågade ställa upp även om de hade en chans att vinna. När partiet offentliggjorde en separat lista i kommunvalet sa polisen till dem att inte ha några valmöten av säkerhetsskäl, ett förtäckt hot och de lydde. ”Ukrainsk demokrati i arbete!”

I Donetskregionen hade över 2/3 röstat på partier som representerade den bortdrivne presidenten Janukovytj . President Porosjenko fick bara 7 % av rösterna och vad som återstod delades på andra småpartier som stödde Ukraina. Hade alla kunnat rösta utmed frontlinjen hade resultatet bliv ännu värre för makthavarna i Kiev.

Men ovanstående rapport från Paré under ”Team Bravo political unit” resulterade i att teamet upplöstes!

Pensionerna
Problemen med pensionerna fanns med i Minskavtalet men inget hände för att underlätta livet för de en miljoner som levde som pensionärer på fel sida frontlinjen i Donbass. Konflikten 2014/2015 ledde till ett sammanbrott för statens service i separatisternas områden. Direkt efter Minskavtalet var det relativt lugnt med avseende på krigshandlingar.

Pensionärerna måste först korsa konfliktlinjen, först för att registrera sig, sen för att få ut pensionen. Vissa åkte varje månad, andra mer sällan för att spara resekostnader och slippa trakasserier då köerna var långa. ICRC (Röda korset) erbjöd sig att ta hand om utbetalningarna i separatistområdena. Men detta avvisades av Ukraina eftersom de som bodde i separatistområdena betraktades som förrädare.

Ukraina beslöt i mars 2016 att avstänga alla pensioner från dem som bodde i separatistområdena. Detta bryter mot alla konventionella regler, oavsett var du bor som pensionär får du pension i ett annat land om du är utflyttad, det är tiden du arbetat som är bestämmande för din pension. FN:s organisationer reagerade mot detta, alla beslut mot återintegrering av separatistområdena var ett ett steg i fel riktning. Ukrainas budskap var istället ” stanna i ditt hus och svält”. Mer än 700 000 pensionärer i Donetsk fick sina pensioner avstängda tills vidare, detta skulle vara i flera månader, några hade inte fått ut sin pension på ett år! Domstolsbeslut krävdes för att återfå pensionerna.

Vägspärrar
Vid frontlinjen/kontaktlinjen arbetade på Ukrainasidan gränsvakter, tullare och den fruktade säkerhetstjänsten SBU. Ukraina försvårade passagen vid övergångarna. Fordon med för än 9 säten var förbjudna. Ett system med transitfordon med 9 säten uppstod.

Många hade inte råd att ta dessa utom kom med buss från DPR. Det fanns två körbanor i vardera riktning, inga egentliga parkeringsplatser. Köerna och trängseln blev stor. De ankomna passagerarna från DPR kunde få gå en kilometer bort med sitt bagage i alla väder, regn, snö solsken vilket innebar stora svårigheter för personer med rörelseproblem.

Till sommaren 2016, efter att ha gått igenom en säkerhetskontroll, fick de ta en annan buss och åka till en annan ”gränskontroll” söder om Bakhmut, till en tullstation med väntan i flera timmar. Ukrainska tullen listade varor som var tillåtna, t.ex. mat i begränsad mängd. 

Allting som inte var med på listan var förbjudet som exempelvis musikinstrument. Kontroll gjordes i båda riktningarna. Men det var oftast tillbaka från Ukraina som människor hade varor. Separatistområdena låg under embargo, inget land fick skicka varor dit. Knappa och sällsynta varor var dyra, varje väska öppnades och inspekterades. Alla kontroller orsakade korruption, ibland upphörde gränsvakterna att arbeta utan orsak i flera timmar för att trakassera eller underlätta för att bli erbjudna mutor.

Att få arbete som gränsvakt var åtråvärt, dessa platser krävde höga mutor. Men vederbörande kunde sedan i sin tur samla in mutor, inte så stora i varje enskilt fall, men ändå betydande under en hel arbetsdag. Internationella organisationer som UNHCR upprättade träskjul, bänkar, fälttoaletter, tält med värme och medicinsk omvårdnad. Utan denna hjälp hade människorna som skulle korsa kontaktlinjen haft det än värre.

Läs vidare i boken som finns att köpa i Internetbokhandeln, liksom författarens senare bok 

Ukraine : The Great Manipulation.