Provokation mot kungen?

På bilden ovan lägger kung Carl XVI Gustaf ned blommor på en stupad ukrainares grav. Graven omges av Ukrainas blåguila flaggor samt svartröda flaggor från den nationalistiska terrorarmén UPA.

Är detta en provokation eller kan kungen ha varit medveten om innebörden av sin handling? Frågan diskuteras på sociala media. Hovet tiger...

Tidigare gjorde hovet en stor sak av att ett videoklipp spreds i ryska sociala media där kung Carl Gustaf tycktes vägra skaka hand med Ukrainas ledare Zelenskyj. Ungefär samtidigt kom det ut bilder som visade hur Carl Gustaf knäböjer framför folkmördares flagga. Inga dementier från hovet... Inga inslag i Rapport... Den verkliga nyheten mörkades med en distraktion.

Ukrainska UPA var en ukrainsk nationalistisk terrorarmé på 1940-talet, och Johanna Sivertsdotter skriver:

UPA var den militära grenen av Organisationen för ukrainska nationalister (ONU-B) under Stepan Bandera.

UPA deltog aktivt i den etniska rensningen av polacker från Volynien och Östra Galizien, då omkring 100 000 polacker dödades i dessa områden av tyskar och ukrainare i UPA.

- MYCKET SMAKLÖST, kungen, även om dina företrädare hyllade denna flagga så måste du ta avstånd, skrev Sivertsdotter.

Noteras bör att UPA även utmärkte sig i slakten av 33 771 judar i ravinen Babij Jar utanför Kiev 29-30 september 1941.

Frågan inställer sig: är kungen naiv eller är det ett fall av "ränderna går aldrig ur"? Tysklands Friedrich Merz, EU-chefen Ursula von der Leyen och Tysklands tidigare utrikesminister, nu representant i FN:s säkerhetsråd Annalena  Bärbock har alla nazistiska förfäder vars gärningar de inte tagit avstånd från, ett arv som kan ha påverkat deras rysshets.

Den svenska kungafamiljen stod nära både Adolf Hitler och Hermann Göring. Den nuvarande kungens 
pappa, den 1947 omkomne arvprinsen Gustaf Adolf, träffade de båda männen vid flera tillfällen, bland annat under olympiaden i Berlin 1936, där prinsen satt på hedersläktaren med de båda nazistledarna och skrattade. Svenska idrottsmän gjorde Hitlerhälsning vilket senare fick retuscheras bort i Dagens nyheters arkiv.

Kungens mamma, prinsessan Sibylla, vurmade också för tyskarna under kriget och besökte bland annat sjuktåg med sårade tyska soldater som hon uppmuntrade och gav gåvor

Prinsessan Sibyllas far, hertig Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gota, var en hängiven nazist av rang och vid tiden en respekterad Obergruppenführer i SA.

Kungens morfar var god vän med Hitler och satt i riksdagen för det Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) 1936-1945. Han var även ordförande för tyska Röda korset, direkt underställda nazistregimen.

I Karl Edvards hertigdöme var staden Coborg ett mycket starkt nazistfäste och blev den första i Tyskland som stolt förklarade sig ”judefri”. Man gjorde även Hitler till hedersmedborgare redan i början av 1930-talet.

Det var för övrigt i Coburg som kungens pappa, Gustaf Adolf, gifte sig med prinsessan Sibylla under högtidliga former 1932.

En mängd prominenta nazister var gäster och i stan vajade hakkorsflaggorna i vinden. På bilderna utanför kyrkan syns också utposterade SA-män med hakkors på sina armbindlar.

Adolf Hitler var inte på plats men skickade telegram med sina gratulationer.

När tredje riket gick under greps kungens morfar och satt häktad 1945 till 1946 misstänkt för brott mot mänskligheten. I förhör ångrade hertig Karl Edvard ingenting utan menade att nationalsocialismen fortfarande var en underbar idé.

Kungens ena namn, Hubertus, är troligen en gest till den morbror Hubertus som 1943 stupade i Veliky Mosti i Ukraina.

Även drottning Silvas, 79, far Walther Sommerlath var övertygad nazist och blev tidigt (december 1934) medlem i NSDAP.

Kung Carl XVI Gustaf förtjänar naturligtvis "the benefit of doubt" och har kanske någon förklaring till sin märkliga knäböjning i ett klart olämpligt sammanhang. Låt oss hoppas att han liksom föregångaren Gustav VI Adolf hyllar de antifascistiska värderingar som blev allmänt accepterade i Europa efter Sovjetunionens seger över Hitlertyskland.

Stefan Lindgren