Vilken väg ska Europa gå?

Frankrikes president Macron kräver att Europa återupptar direkta samtal med Putin angående kriget i Ukraina. Han menar att förhandlingarna med Ryssland inte bör delegeras till USA.

En fransk representant har redan varit i Moskva för att förbereda nya kontakter mellan Macvron och Putin.

Men på säkerhetskonferensen i München mal krigslobbyn vidare - nu med uppiffad retorik.
I sökandet efter en fredlig lösning på kriget i Ukraina måste Europa, enligt Frankrikes president Emmanuel Macron, tala direkt med president Vladimir Putin igen .

Macron sa i en intervju med flera europeiska tidningar, inklusive "Süddeutsche Zeitung" och "Le Monde", att Europa inte kunde delegera diskussionerna med Ryssland till amerikanerna.

"Det måste vara möjligt att återuppta dialogen med Ryssland. Varför? För den dag vi har fred kommer den freden också att omfatta Europa."

Han tillade: ”Vi har återställt diskussionskanalerna på en teknisk nivå.” En välorganiserad europeisk strategi behövs. Det borde inte vara för många samtalspartners, sa Macron när han fick frågan om det var han som ville prata med Putin.

USA driver på för ett slut på kriget till sommaren – nya förhandlingar planeras i USA nästa vecka. 

Enligt Kreml är Ryssland redo att återuppta dialogen med Frankrike på presidentnivå.

"Det har funnits kontakter, vilket vi kan bekräfta, vilka, om det behövs och önskas, kommer att bidra till att återuppta dialogen på högsta nivå ganska snabbt", sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov till den ryska nyhetsbyrån Interfax. Han betonade:

"Vi har länge sagt att det är ologiskt, kontraproduktivt och skadligt för alla parter att reducera våra relationer till noll."

Kreml imponerat
Angående Macrons vilja till direkta samtal mellan européerna och president Vladimir Putin sa Peskov: ”Vi är imponerade av det.” Putin upprepar upprepade gånger att det inte var Ryssland som bröt kontakten, utan EU-staterna.

Macrons utrikespolitiska rådgivare, Emmanuel Bonne, reste nyligen till Moskva. Enligt förbundskansler Friedrich Merz (CDU) var denna åtgärd samordnad med Tyskland.

De franska och ryska presidenterna talade senast vid i telefon den 1 juli förra året – deras första samtal på nästan tre år.

Peskov sade också att Ryssland räknade med ett snabbt återupptagande av förhandlingarna för att avsluta sitt anfallskrig mot Ukraina. Han tillade att inget datum hade fastställts för nya trilaterala samtal efter de USA-medlade förhandlingarna mellan de stridande parterna, Ryssland och Ukraina, som hölls förra veckan i Abu Dhabi.

ZDF:s Rysslandskorrespondent Armin Coerper rapporterar från Abu Dhabi att Ukrainaförhandlingarna för närvarande är inriktade på att hitta en lösning "som är acceptabel för båda sidor". (5 februari 2026 ).

Utrikesminister Sergej Lavrov sade i en intervju med den statliga Moskva-tv-kanalen NTV att det fortfarande var en lång väg att gå i förhandlingarna.

Européerna har hittills uteslutits från samtalen. Ryssland har upprepade gånger kritiserat EU:s medlemsstater för att inte vara opartiska på grund av sina vapenleveranser och stöd till Ukraina.

Säkerhetskonferensen i München
13-15 februari äger säkerhetskonferensen i München rum. Att döma av den rapport som utgivits till konferensen begränsar sig nytänkandet där till justerad retorik.

Å ena sidan sägs att Europa måste anta utmaningarna från Trump och visa mod och initiativ. Å andra sidan understryks betydelsen av att föra Ukrainakriget till ett "segerrikt" slut för Kievregimen och inte acceptera några territoriella eftergifter:

"Som ett led i sina ansträngningar att avsluta Ryssland-Ukraina-kriget har han (Trump) satt betydande press på Ukraina att överlämna en del av sitt territorium till Ryssland, vilket innebär ett tanklöst godkännande av Rysslands territoriella expansion med våld", heter det i rapporten.

"Medan ledande personer i Trump-administrationen har anklagat Europeiska unionen och enskilda europeiska regeringar för censur och Ukraina för att inte leva upp till demokratiska värderingar, har de i stort sett avstått från hård kritik av Moskva, trots Rysslands fortsatta inhemska förtryck och internationella aggression", fortsätter rapporten. 

Formuleringarna avslöjar att Münchenkonferensens organisatörer går EU-kommissionens ärenden. Varken i Europa eller i Ukraina finns tydligen några problem med censur och odemokratiska värderingar!

Konspirationsteori Putin/Trump

"USA:s nya säkerhetsstrategi (NSS) innehåller inte ens ett avsnitt ägnat åt Ryssland. Medan Biden-administrationen betraktade sitt stöd för ukrainskt självförsvar mot rysk aggression som både ett strategiskt intresse och en moralisk plikt, visar Trump och hans team ofta en oroande samhörighet med Rysslands president Vladimir Putin", heter det vidare i rapporten.

Därmed gör den sig till tolk för konspirationsteorin om "collusion" (hemligt överenskommelse) mellan USA och Ryssland.

Den teorin bortser från att varje drönare och missil som landar i Ryssland styrs med USA:s kommunikationsstöd och med amerikansk teknik.

Münchenförfattarna har teorin att Trump/Putin försöker förstöra den beryktade "regelbaserade ordningen" som ingen kunnat definiera och som i själva verket inneburit västs rätt till godtyckliga interventioner.

"Sist men inte minst krävs det mycket mer politiskt mod och innovativt tänkande att effektivt slå tillbaka mot demoleringsmännen. Aktörerna som försvarar internationella regler och institutioner måste vara lika djärva som de aktörer som försöker förstöra dem. Som en observatör har uttryckt det, är 'att förlita sig på sterila kommunikéer, förutsägbara konferenser och försiktig diplomati' i en värld där 'motståndarna har blivit mer hänsynslösa' och mycket 'mer fantasifulla' ett recept för misslyckande.

Europas ovilja att beslagta ryska tillgångar till stöd för Ukraina är ett uppenbart exempel. Även när det gäller att slå tillbaka mot ett land som hotar deras säkerhet genom att uppenbart bryta mot internationell rätt, tvekade européerna att använda nya och oprövade alternativ. Större mod och beslutsamhet behövs också när det gäller att återuppliva politiska system..."

Det är betecknande att det enda exempel som nämns på behovet att visa "mod och beslutsamhet" är den planerade storskaliga stölden av ryska statstillgångar. Och "återupplivande" av politiska system måste väl tolkas som ingripandet av det slag som ledde till att ett presidentval i Rumänien godtyckligt ogiltigförklarades eller den inblandning EU-kommissionen bedriver i Ungern för att störta Viktor Orbàn, som hindrar ett ukrainskt snabbspår in i EU.

Stefan Lindgren

Säkerhetsrapporten från München (10 MB)