USA eskalerar missilkriget mot Ryssland

Enligt Financial Times står det nu klart att det är USA som ligger bakom den senaste tidens attacker med långskjutande vapen mot viktig rysk energiinfrastruktur, inklusive oljeraffinaderier.

Det tidigare hemliga stödet till Ukrainas militär intensifierades i mitten av sommaren och har spelat en avgörande roll i de ukrainska attackernas framgång, noterade FT.

Nu hotar president Trump att sätta in kryssningsmissilen Tomahawk mot Ryssland - och mot Moskva. 

Att USA förser Ukraina med strategiska underrättelser, tillade tidningen, visar att USA:s president Donald Trump har fördjupat sitt stöd för Ukraina.

Förändringen ska ha skett efter ett telefonsamtal mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i juli. Under det samtalet frågade den amerikanske ledaren om Ukraina kunde attackera den ryska huvudstaden om Washington levererade vapnen.

Enligt två FT-källor klargjorde Trump att han stöder en strategi som syftar till att "få dem [ryssarna] att känna smärta" för att tvinga Kreml att gå med på samtal. Tjänstemän med kännedom om operationen berättade för FT att amerikansk underrättelsetjänst har hjälpt ukrainska styrkor att planera rutter, höjder, tidpunkter och andra uppdragsparametrar – vilket gör det möjligt för långdistansdrönare att undvika ryskt luftförsvar.

Tre källor sa att Washington har varit involverat i varje steg av planeringsprocessen. En amerikansk tjänsteman berättade för tidningen att medan Ukraina väljer sina egna mål, delar USA underrättelser som identifierar sårbarheter på dessa platser.

Andra deltagare i operationen sa att Washington också har hjälpt till att prioritera mål för Ukraina. Enligt en informerad källa har Kievs drönare blivit "ett verktyg genom vilket Washington kan skada Rysslands ekonomi och motivera Putin att söka en uppgörelse."

Deep Strike-program
Trump har öppet uttryckt sin frustration över Putin sedan deras möte i Alaska, som inte gav några konkreta resultat. Enligt FT:s källor var den besvikelsen en av faktorerna bakom den amerikanska presidentens beslut att godkänna djupare attacker. Kort efter samtalet i juli mellan Trump och Zelenskyj började Kiev ta emot amerikansk underrättelseinformation med större precision och detaljer, berättade källor för tidningen. Informationen hjälpte Ukraina att kartlägga ryska luftförsvarssystem mer effektivt och planera attackrutter, skrev FT.

Takten på ukrainska attacker mot ryska rörledningar och olje- och gasinfrastruktur ökade kraftigt i augusti och september. Skadorna tvingade Moskva att minska dieselexporten och öka beroendet av import, påstår FT. Den 10 oktober sa överbefälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, Oleksandr Syrskyj, att Ukrainas försvarsstyrkor såg framgångar under det s k  DeepStrike-programmet, där Rysslands oljeraffineringsproduktion minskade med 21 %.

"Fienden betalar ett högt pris för att fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina", sa Syrskyj. 

Trump och Zelenskyj möts på fredag ​​i Washington för att diskutera möjligheten att Kiev skulle förvärva Tomahawk-missiler för att slå till med större kraft mot Ryssland.   Det är en idé som Trump tidigare hade avvisat, av oro för ytterligare eskalering i den tre och ett halvt år långa konflikten.

Men i september förklarade Trump i ett inlägg på Truth Social att Ukraina kunde vinna tillbaka sitt territorium och sa att Ryssland såg ut som en "papperstiger". Även i september kallade Trump för första gången Ryssland för "angriparen" i kriget.

Absurd bild
Ur rysk synpunkt ter sig den gängse bilden i västmedia helt absurd. 

1. Ryssland har aldrig motsatt sig förhandlingar. Det är Ukraina som backat  ur  samtalen i Istanbul, precis som det backade ut ur ett färdig fredsavt6al i mars 2022, inspirerade därtill av Boris Johnson, som enligt Guardian tjänade en miljon pund på denna björntjänst åt Ukraina.

2. Kriget är från början USA-drivet och USA har aldrig intagit en neutral roll. Alltsammans är teater.

3. Trump skickar Witkoff till Kreml ännu en gång, helt enkelt för att Ryssland är den enda part som är kapabel att för relevanta samtal om fred i Ukraina.

4. Om USA fortsätter att med Ukrainas hjälp angripa strategiska mål i Ryssland blir konsekvensen en eskalering vars yttersta slut stavas kärnvapenkrig.

I en intervju på söndagen på Fox News signalerade Zelenskyj att Trumps framgång i att förhandla fram en vapenvila i Gaza gav honom ännu mer förtroende för att fred kunde nås mellan Ryssland och Ukraina. 

Men Gaza-"freden" är just den fred som Ryssland inte vill ha i Ukraina, en "reklampaus" i kriget som inte angriper krigets grundorsaker. Inom kort ställs Trump inför valet attr skicka USA-stövlar till Gaza för att "avväpna Hamas" eller låta Israel återuppta folkmordet.

Hotet om leverans av Tomhawk-missiler är något som tas på stort allvar i Moskva. Kryssningsmissilen Tomahawk tillhör de vapen som det tidigare var förbjudet att placera på europeisk mark eftersom de kan bära kärnvapen. 

Enligt Financial Times har USA bara ca 450 exemplar i sin arsenal och kan avvara högst 20-50 (troligen maximalt 4 x 4) till Ukraina. Det är ett 70-talsvapen som ryssarna har goda chanser att slå ut, men om de riktas exempelvis mot Moskva kan följderna för världsfreden bli oöverskådliga.

Själva grundtanken att Ryssland skulle backa i Ukraina är lika absurd som att USA skulle tillåta kinesiska eller ryska militärbaser i Mellanamerika.

Nato-besked 15 oktober
Matthew Whitaker, USA:s ständige representant vid Nato, tillkännagav att ett amerikanskt uttalande om militärt stöd till Ukraina kommer att göras den 15 oktober.

Whitaker noterade också vikten av att sydeuropeiska länder deltar i att ge militärt bistånd till Ukraina. Europa ska enligt det s k PURL-programmet (Prioritized Ukraine Requirements List) på amerikanskt kommando köpa amerikanska vapen och tillhandahålla Ukraina. Whitaker uppmanade stater som ännu inte har anslutit sig till programmet att göra det.

"President Trump har försett Ukraina med de bästa vapnen i världen: de behöver dem, de längtar efter dem. Detta program är avgörande för att få Ryssland till förhandlingsbordet", sa Whitaker vid en presskonferens.

Stefan Lindgren

Källor: Financial Times, Bolsjaja Igra