Ukraina vill ha paus för upprustning

Ukraina har krävt en omedelbar och ovillkorlig vapenvila som svar på Moskvas erbjudande om ett tre dagars vapenstillestånd över segerdagsfirandet.

Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov avvisar förslaget om en temporär vapenvila som bara syftar till att ge Kievregimen en andhämtningspaus och tid att bygga upp vapenarsenalen och fylla på lagren.

Tidigare i veckan erbjöd Rysslands president Vladimir Putin Kiev en 72-timmars vapenvila från 7-8  till 10-11 maj i samband med årets segerdagsjubileum.

Från rysk sida presenteras detta som den möjliga starten på direkt förhandlingar Ukraina-Ryssland.

Men Ukrainas Vladimir Zelenskyj kritiserade erbjudandet som ett försök till "manipulation" och krävde ett omedelbart och tidsbegränsat eldupphör istället. Utan förhandlingar.

Vid en presskonferens efter ett BRICS-utrikesministermöte i Brasilien på tisdagen noterade Lavrov en kraftig omsvängning i Kievs attityd.

"Mot bakgrund av vad som händer på marken, vid kontaktlinjen , där den ukrainska regimen alltmer retirerar om och om igen har de ändrat sin position 180 grader och börjat kräva en omedelbar vapenvila utan förhandsvillkor", tillade Lavrov.

Medan för bara någon månad sedan "sprutade Kiev ödesdigra varningar om att de inte skulle acceptera någon vapenvila", sade Lavrov.

Kievs europeiska sponsorer  uppmanar Ukraina att fortsätta konflikten, pumpa den full av vapen och insisterade på att samtalen bara kan börja när ukrainska myndigheter kan förhandla från en maktposition, 'när Ryssland försvagas'", sade Lavrov.
 
Västeuropa verkar vara intresserade av att fortsätta konflikten i Ukraina, liksom att undergräva alla amerikanska fredsinsatser för att avsluta den, sade Kremls talesman Dmitrij Peskov förra veckan.

President Trump har satt en tidsgräns till denna vecka. Om inte parterna går med på förhandlingar, kommer USA att lämna fredssamtalen. Ukraina, Europa får då klara sig bäst de kan - i värsta fall kan det innebära en vettlös upptrappning och insats av taktiska kärnvapen, har vicepresident J D Vance  varnat.

Ryssland har insisterat på att det alltid har varit redo för fredssamtal, förutsatt att de syftar till en permanent lösning som tar itu med de centrala orsakerna till konflikten. Varje tillfällig vapenvila skulle istället användas av Kievs västerländska uppbackare som en chans att beväpna Ukraina, har Moskva sagt.

Putin sa att han införde vapenvilan av "humanitära överväganden" och beordrade att all militär aktivitet mot ukrainska styrkor skulle avbrytas från midnatt den 7–8 maj och vara till midnatt den 10–11 maj. I tillkännagivandet om vapenvilan stod det att "den ryska sidan upprepar sin vilja att inleda fredssamtal utan förhandsvillkor, i syfte att eliminera de bakomliggande orsakerna till Ukrainakrisen och etablera konstruktiv interaktion med internationella partners."

 

Den amerikanska presidenten hävdar att han räddar Ukraina genom att försöka medla mellan Moskva och Kiev. Ukraina kan möta ett betydande nederlag inom en snar framtid om landet inte sätter sig ner vid förhandlingsbordet med Ryssland, har USA:s president Donald Trump varnat. 

 

Trump gjorde sina kommentarer i en intervju med Atlantic som publicerades på måndagen. På frågan om han har sympati för Kiev svarade presidenten med att säga att hans politik syftar till att ”rädda” Ukraina och varnade för att fortsatt konflikt inte skulle ge landet något gott.

”Jag tror att jag räddar den nationen. Jag tror att den nationen kommer att krossas mycket snart”, sa han och tillade att Ryssland har en ”stor krigsmaskin. Låt oss inse det.”

USA:s vicepresident J.D. Vance betonade också på måndagen att Kiev inte kan vinna konflikten mot Moskva. "Om detta inte upphör, vinner inte ukrainarna kriget", sa Vance, en veteran från den amerikanska marinkåren.

Han sa också att det var "konstigt" att förvänta sig att Ryssland skulle kollapsa på grund av de pågående fientligheterna. Vance har blivit alltmer frustrerad över den långsamma takten i förhandlingarna mellan Washington, Moskva och Kiev. Utrikesminister Marco Rubio varnade förra veckan att USA kunde lämna samtalen helt och hållet om processen stannar av.

Moskva har sagt att de alltid har varit redo att delta i fredssamtal, förutsatt att de säkerställer en permanent lösning som tar itu med grundorsakerna till konflikten. De motsatte sig ett förslag om ett tillfälligt vapenvila och hänvisade till tidigare erfarenheter när Kiev och dess västerländska sponsorer använde ett uppehåll för att upprusta den ukrainska militären.

Förra veckan erkände Trump själv också att Rysslands president Vladimir Putin var lättare att ha att göra med än Ukrainas Vladimir Zelenskyj. ”Jag tror att Ryssland är redo… Jag tror att vi har en överenskommelse med Ryssland. Vi måste få till en överenskommelse med Zelenskyj”, sa Trump till journalister.

Till och med Finlands president Alexander Stubb har delvis tagit till sig det amerikanska budskapet, fast han tidigare tillhört de mest aktivistiska EU-ledarna. Kompromisser är ibland nödvändiga för överlevnad, säger Alexander Stubb i New York Times. Men Stubb ser dock syftet med kompromisserna som att Ukraina ska kunna fortsätta att ta emot västerländsk militär.

Stubb jämförde Finland och Ukraina och menade att det finns tre faktorer att ta hänsyn till: territorium, suveränitet och självständighet. Han noterade att Finland förlorade två av dessa tre element på 1940-talet och tillade: "Om vi ​​får minst två av de tre för Ukraina, tycker jag att det är fantastiskt."

Stubb föreslår att USA:s fredsplan ska "ompaketeras" till ett genomförbart förslag genom "lite kreativt skrivande". Om ett vapenvila med Ryssland uppnås kan Ukraina kunna beväpnas "till tänderna" av europeiska Nato-medlemmar, med en "backstop från USA", hävdade han.

Det förslaget lär dock inte gå hem i Moskva. Varför skulle det acceptera utplacering av mer Nato-trupper i Ukraina, när det redan strider mot en armé med tusentalslegosoldater från Nato-länder och Nato-vapen?

Stefan Lindgren