11 dec. 2022

På jakt efter folkets röst

Vinjett till Franz Sjöbergs tidning "Folkets röst" från 1849.

Folkets röst, var hittar man den? På jakt efter folkets röst besökte jag nyligen regeringskvarteren kring Rosenbad,  numera permanent avspärrat med bommar och övervakat av väktare med löst hängande pistolhölster.

Jag vill se vad svenska folket - oombett - har tyckt om den politiska elitens Nato-kupp. Enligt uppgift i media har det kommit in tusentals frivilliga "remissvar" på Ds 2022:24, det enda ynka dokument som kommit från Rosenbad om likvideringen av 200 års neutralitetspolitik.

Efter viss väntan i kylan blir jag hämtad och går sedan genom fyra säkerhetsdörrar för att komma till kryptan, där jag under övervakning får ta del av ett litet urval ca 40 av medborgarnas remissvar.

Det har tagit drygt tre veckor att sekretessgranska denna lilla bunt med medborgarskrivelser. Vad kan det vara för hemligt med dom?

Folkets röst är naturligtvis inte en utan många. Men här bland remissvaren är det ingen tvekan om att det överväldigande flertalet ställer sig kritiska till Nato-anslutning och framför allt, kräver grundlig utredning. Här några citat ur remissvaren:

Lars Göran
har skrivit en hel liten essä: "Tjechov konstaterade att om det hänger ett gevär på väggen när pjäsen börjar, så kan man vara säker på att det kommer att användas innan pjäsen är slut.

Läser Christa Wolfs Kassandra. Ett enda stort konstaterande att 'En väpnad fred existerar inte. Fred är obeväpnad, eller det är ingen fred - vad man än tror sig behöva försvara'. Och Wolf påminner oss om att 'Två gånger under detta århundrade (1900-talet/min. anm.) har kriget uppstått ur 'den väpnade freden', värre för var gång'. Hon påminner oss också om Bertolt Brechts konstaterande på femtiotalet att 'Om vi inte rustar, kommer vi att ha fred. Om vi rustar, kommer vi att ha krig'. Och säger: 'Jag ser inte hur man skulle kunna tänka annorlunda om det”.

I ett föredrag under rubriken Krig, vapen och vardagsvåld vid en Vetenskapsakademi-sammankomst 1976 och inför vapenfrämjandet påminner Alva Myrdal oss om det krassa.'”Vapen är blott verktyg för våld”. Och listar 6 punkter om sociala motmedel mot 'vapenkulturens frammarsch'. Internationella överenskommelser mot kapprustning, förbud eller sträng reglering av vapenproduktion, vid sidan av bland annat upplysningsverksamhet och sträng licensreglering av civilt vapeninnehav (sic! NATO-US-boss).

När Alva Myrdal 1982 håller sin Nobelföreläsning efter att ha utsetts till Fredspristagare pekar hon på vikten av ett non-allied och denuclearised. Det vill säga en vägran att 'serve as hostages to the super-powers'. I klartext säger hon: 'It is of greatest importance that people and govemments in many more countries than ours (underförstått det årets två fredspristagares länder/min. anm.) should realize that it is more dangerous to have access to nuclear arms than not to possess them. Without nuclear arms we run less risk of being drawn into the orbit of the great powers, with their hyper-dangerous weapons, and after all, there is no defence against them'.

Det heter avrustning. Inte upprustning. Och det heter avspänning. Genom alliansffitt. Inte anspänning. Alva Myrdals, reellt politiska, mission.

Orealistiskt? Inte realpolitiskt?

[...] Alva Myrdal skriver till en föreställning av Bertolt Brechts Galileos liv på Dramaten 1975 under rubriken Mitt drama och pekar på vikten av att biyta med 'den vanetänkande fjättrade samtiden', vända sig 'mot klichéerna, mot snusförnuftet, mot alla skygglappar som den ena eller andra organiserade makten alltid är redo att sätta på människorna och som de alltför ofta bär utan att vrenskas', 'stå det propagandamanövrerade feltänkandet emot” och bedriva kamp för 'vetandet' och 'sanningen', ständigt påminnande sig om att atombomben är 'det värsta svek mot mänskligheten som politiken kunnat avtvinga naturvetenskapen'. Myrdal ansluter sig till Brechts krav att vetenskapen skall tjäna 'intet annat än människorna, livet och inte döden'. Politiken detsamma. Allt annat är svek."

Christina skriver: "Vi ska inte ska gå med i Nato som kostat så många människor livet."

Bengt skriver: "Jag vill att vi drar tillbaka vår ansökan om medlemskap i NATO! Sverige och svenskarna har alltid varit för diplomati, för fred och för endräkt! Vi förlorar vårt rykte, vi förlorar vår respekt i världen! Vår röst och vårt engagemang!"

Sven-Olof skriver: "Vill att ni drar er ur krigsalliansen NATO. med följande skäl.

1. Östersjön blir ett gränshav mellan NATO och Ryssland med båda sjöstridskrafter närvarande.

2. Sverige riskerar att bli en geografisk krigsskådeplats då NATO placerar stridskrafter på dess territorium.

3. Sverige som suverän nation upphör att existera.

4.  Sverige kommer att bli indraget i ett eventuellt tredje världskrig och riskerar kärnvapenattacker på sitt territorium.

5. NATO medlemskap kommer att uppfattas som en stark provokation mot Ryska federationen och kunna utlösa ett direkt militärt angrepp på Sverige.

6. Sveriges historiska roll som ett fredsmäklande och diplomatiskt land skulle försvinna för att i stället bli del av krigshetsande NATO."

Sonja skriver: "Sverige ska inte ingå i krigsalliansen NATO. Vårt land ska inte bli en krigsskådeplats för galna globalister med Agenda 2030.

Detta är folkets land. Regering och riksdag har svikit oss. Vi vill inte ha något som helst med dom att göra. Dom är farliga för oss.

Vi vägrar vara livegna. Vi klarar oss utan politikers förtryck."

Jan-Erik och hans hustru Gudrun skriver: "Jag och min fru gillar ej att vi blir ett lydland som sett medlemskap i Nato innebär som är en krigsmaskin som USA dirigent för. ABSOLUT NEJ till

Brita skriver: "Jag är medborgare i Sverige, ett land vars styrande ansökt om medlemskap i Nato. Detta tvära kast från vårt lands tidigare mångåriga hållning i denna fråga har skett utan minsta försök till förankring hos svenska folket.

Ett av skälen till att jag är helt emot ett medlemskap är kärnvapnen som försvarsalliansen förfogar över. Idag går överbefälhavaren ut och säger att han inte har något emot att sådana placeras på svensk mark. Även om konsekvensen av ett Natomedlemskap förmodligen skulle bli att vi 'måste' gå med på det är det ett hårresande uttalande och förhoppningsvis utanför hans mandat att bestämma.

Oavsett ÖB vill jag härmed framföra mitt bestämda Nej till ett svenskt medlemskap i Nato.
Med hopp om bättre lösningar!"

Ahmad skriver: "Jag anser att vidare utredning krävs av vilka konsekvenserna kan bli av att ge dessa aktörer immunitet i Sverige.

Jag motsätter mig förslaget om att Sverige ska ansluta sig till den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Jag anser att vidare utredning krävs av konsekvenserna av att ge immunitet till Natoaktörer i Sverige. Även de miljö- och klimatmässiga konsekvenserna av ett medlemskap måste utredas. Jag motsätter mig de slutsatser som dras vad gäller de utrikes- och säkerhetspolitiska konsekvenserna för Sverige. Vidare anser jag att ett beslut om att ansluta Sverige till Nato skulle brista i legitimitet."

Agneta skriver: "Beslutet om att Sverige skulle söka medlemskap i militäralliansen Nato fattades i våras, rekordsnabbt och med mycket litet utrymme för debatt. I den lilla debatt som var dominerade de röster som argumenterade för ett medlemskap.

Trots en stark opinion mot ett Natomedlemskap och att det är en historisk omsvängning av svensk säkerhetspolitik fick vi ingen folkomröstning i frågan. Vi fick heller inte möjlighet att ta ställning till en svensk ansökan i riksdagsvalet eftersom beslutet redan var fattat.

Hans skriver: "Sverige har varit neutralt i ett par hundra år, inte varit krig sedan 1814, och vi har därför kunnat spela en stor internationell roll som fredsmäklare. Riksdagen bör säga nej till regeringens ansökan om medlemskap i NATO. Organisationen gagnar inte freden, utan gör internationella konflikter kontradiktatoriska, där en motsättning måste lösas med den ena partens underkastelse, istället för konträra, så att man kan göra en förhandling, som alla kan acceptera.

NATO är inte, i motsats till vad som sägs, en försvarsallians utan en krigsorganisation som styrs från USA . för att bevara dess världsherravälde och en unipolär värld. I stället för att inte blanda sig i andra länders inre angelägenheter har USA sedan 1991, när Warszawa-pakten upphörde, utfört 251 militära operationer och bidragit till statskupper i en rad demokratiska länder, som ansetts för självständiga. I strid med löftena till Ryssland har USA placerat 25 baser i Östeuropa.

Ukraina var på tur för baser och NATO-medlemskap. Minsk Il-avtalet som undertecknades av Ryssland och Ukraina 2015 i förhandling med hjälp av Tyskland och Frankrike, som innebar ett neutralt Ukraina och de två utbrytarrepublikerna som autonoma del av Ukraina, blockerades av USA och Storbritannien.

Ryssland tvingades av USA ut i ett proxykrig, krig genom ombud, med Ukraina för att försöka förhindra fler baser vid sina gränser, men man missbedömde Ukrainas upprustning sedan 2014, spelade bort sina kort och förlorade all goodwill. Men det är inte bara Ryssland gjort grymheter utan också Ukraina. Västalliansens grymma krig förträngs nu ur minnet.

USA kunde då gå vidare och kräva hård bojkott av Ryssland. Dess uteliggande dollartillgångar beslagtogs. Alla kontakter bröts. Tyskland gick med på att upphöra med gasimporten och i stället köpa amerikansk fossilgas för femdubbla priset. Livsmedel och konstgödsel blockerades. Följden blev energibrist, inflation...."

Valentin skriver: "Det går inte att bedöma med någon säkerhet om ett medlemskap i Nato i framtiden kommer att utsätta Sverige för större eller mindre risker. Vissa faktorer talar för att riskerna kan bli större, andra att de kan bli mindre.

Frågan om vad som kan göras i vålds- och krigsförebyggande samt fredskulturfrämjande syfte i stället för eller som komplement till militär upprustning och militära samarbeten har diskuterats i mycket liten utsträckning.

Motioner i riksdagen om utredning om fredsdepartement (2013) och om inrättande av andra nya fredsfrämjande institutioner har i stort sett lämnats utan avseende. Biståndet till olika länder till fredsfrämjande arbete har i praktiken varit mycket obetydligt i förhållande till behoven.

Att med en ständigt pågående utveckling av nya massförstörelsevapen fortsätta att ställa vapenbaserade allianser mot varandra framstår inte som en åtgärd som kan rädda mänskligheten från krigens gissel.
Utvecklingen detta år med krigen i bland annat Ukraina och Etiopien borde mana till besinning och eftertanke och inte minst till en kraftigt ökad satsning på fredspolitisk forskning, internationell och mellanfolklig dialog samt inkluderande fredspolitisk debatt.

Människor i allmänhet vill inte ha krig ulan fredlig samvaro. Olika våldsbenägna statsledningars omänskliga och okloka ageranden bör inte få avgöra världens utveckling. Även det sunda förnuftet torde säga oss att det är oklokt att världen får allt färre militärt alliansfria nationalstater som på egna villkor kan främja en global framtid med fred för alla."

Jesus skriver: "Frågan om Sveriges Natomedlemskap är är så bristfälligt utredd och så svagt förankrad hos allmänheten att ärendet bör återremitteras.

Frågan om Sveriges medlemskap i Nato har ur demokratisk synvinkel hanterats felaktigt. På bara några veckor övergick Sverige från en säkerhetspolitisk linje som gällt i århundraden till att säga ja till en kärnvapenallians där Sverige redan från början varit berett att böja sig för de krav som en diktatur, Erdogans Turkiet, ställt.

Frågan förtjänar en djupgående samhällsdiskussion. Det är viktigt att allmänheten får en chans att sätta sig in i vad ett Natomedlemskap betyder för Sverige vad gäller bl.a möjligheten:
-    att driva en självständig utrikespolitik,
-    att främja nedrustning
-    att föra en ansvarsfull klimatpolitik
-    att värna öppenhet och demokratisk insyn.

Därefter bör en oberoende utredningsgrupp tillsättas med uppgift att teckna en helhetsbild av vad Sveriges medlemskap i Nato rent konkret innebär. 1 gruppen bör ingå bl.a företrädare för människorättsorganisationer, t.ex FN-förbundet, Röda Korset, Freds- och skiljedomsföreningen, Amnesty International, Svenska Läkare mot Kärnvapen, Kvinnor för Fred."

Erik skriver: "Ett alternativt scenario, mot bakgrund av vad som nu sker i Ukraina, hade varit att låta utbrytarrepublikerna fått bryta sig loss och låta Ryssland få tillbaka sitt Krim, länderna fredligt få utveckla sina samhällen efter egna förutsättningar. Ukraina hade inte förlorat på det i jämförelse med vad som nu sker. Särskilt inte de som nu är värst drabbade av kriget.

Det erbarmliga kriget i Ukraina hade kunna undvikas. Västmakterna är medansvariga.

Bedömningen att Finland är säkrare med ett medlemskap i NATO är ogrundad.

Sannolikheten för ett sovjetiskt-ryskt militärt angrepp på Sverige har under senare decennier allmänt bedömts som praktiskt taget obefintlig. Rysslands krig mot Ukraina pekar nu snarast på svagheten i Rysslands förmodat farliga konventionella krigsmaskinen.

Den bild som i väst målas upp av krigets historiska bakgrund är ofta ofullständig och snedvriden. I NE (NATIONALENCYKLOPEDIN, 'Ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetad på initiativ av statens kulturråd, 1996') beskrivs Ukraina på sex uppslagssidor, där "den omstridda republiken Krim" nämns i fjärde meningen. Vilket är en utsaga som avviker från att Ryssland annekterat Krim i strid mot "internationell rätt".

Rysslands historia under de senaste 200 åren är komplex; Krimkriget, ryska revolutionen och bolsjevikernas maktövertagande 1917, andra världskriget, kommuniststater i Östeuropa, kalla kriget till Sovjetunionens upplösning 25 december 1991 är händelser som gett material till kultur, litteratur, film, teater, politisk propaganda som djupt påverkat den västliga bilden av Ryssland. I Sverige härjar ännu hjärnspöken om ryska ubåtar inunder svenskt vatten.

Konsekvenser av kriget: skövling, död, lemlästning, terror, skräck, hunger, kyla, förstörelse,
förnedring, till priset av vad? De som närmast ansvarar sitter säkra och mätta i varma rum
bakom skrivbord och bekymrar sig närmast för sina löneförmåner, traktamenten, skattebefrielse, motorfordon och möbler, vilket beskrivs i avtal om immunitet.

Krigshetsen tangerar kärnvapensprängningar, kärnkraftsolyckor.

Livet på jorden hotas nu av en accelererande klimatförändring.

Allt handlar inte om att antingen vara för eller mot Ryssland. Det finns alltid en tredje (minst) ståndpunkt. Det finns vidare perspektiv, alternativa sätt att lösa konflikter.

Vägen framåt borde vara att tagga ner konflikter, såväl öst-väst som nord-syd. Och för de breda massorna klokare samarbete kring lösningar av människosläktets gemensamma problem.
Det är nonchalant att fatta beslut om medlemskap i Nato utan en demokratisk debatt."

Anders skriver: "Jag är starkt emot att Sverige ska ansluta sig till försvarsalliansen NATO.
Alla de goda skäl som under årtionden anförts till att Sverige ska vara alliansfritt och neutralt gäller fortfarande. Även i den aktuella situationen efter Rysslands vidriga anfall mot Ukraina.
Det förslag som nu finns om anslutning är inte tillräckligt underbyggt, det saknar den förankring i bred och eftertänksam debatt som ett så stort beslut kräver.

Om Sverige ändå går med, så ska inte utplacering av kärnvapen i Sverige accepteras, och svensk trupp ska inte tillåtas befatta sig med kärnvapen."

Kristina H skriver: "1.    EU består av demokratiska stater. Sverige är med i EU och har därigenom en stark demokratisk allierad i händelse av attack.
2.    De nordiska staterna är demokratier. Där finns ett försvarssamarbete i händelse av attack.
3.    Att ingå i en 3e försvarsallians skulle kräva enorma logistik- och planeringsresurser i händelse av attack. Vem gör vad och var?
4.    Nato består inte enbart av demokratiska stater som respekterar de mänskliga rättigheterna. Det är inte Sverige värdigt att ingå i en sådan sammanslutning."

Björn skriver: "Jag har varit för NATO sedan min ungdom. Men har vid senare tid blivit eftertänksam och ändrat min inställning till NATO....

Jag anser att vidare utredning krävs av konsekvenserna av att ge immunitet till Natoaktörer i Sverige. Även de miljö- och klimatmässiga konsekvenserna av ett medlemskap måste utredas. Jag motsätter mig de slutsatser som dras vad gäller de utrikes- och säkerhetspolitiska konsekvenserna för Sverige. Vidare anser jag att ett beslut om att ansluta Sverige till Nato skulle brista i legitimitet.

Att ge Natoaktörer immunitet kan få konsekvenser, ex; så som jag upplevt att bl.a FN-personal har utnyttjat kvinnor har betett olämpligt sig i trafik mm. Så jag vill inte att Natoaktörer skall kunna bete sig så i Sverige.

Jag tror att vår ÖB kan hamna i skuggan av de stora ländernas befäl.

Har ett exempel, vid en diskussion med några Norska-FN-officerare i Libanon. De berättade om en NATO-övning där en tänkt Rysk invasion-o-ockupation av norra-Norge som hotade eskalera söderut. Där övningens lösning var att NATO atombomba Nordnorge. De norska officerarna var extremt upprörda över att NATO skulle atombomba Norge.

Naturligtvis vill inte heller jag att NATO skall atombomba Sverige för att övriga NATO-länder finner det militär-taktiskt.

Var person står oftast sitt hemland närmast, om ett de ställs inför ett val. Hur var det vid Covidpandemin? Stater skulle samarbeta men vissa stater höll på material."

Ulrika skriver: "JAG VILL INTE ATT SVERIGE GÅR MED I NATO! Jag är förstås Emot Rysslands anfallskrig i Ukraina! Men jag är pacifist och menar att umgås med sina grannländer med militära vapenarsenaler som hotande försäkring i ryggen inte är en uppriktig kontakt.

Kontakt med grannar både människor och länder emellan ska ske utan vapenskrammel.
Militära krig är Omodernt! Det finns så många andra områden att bevaka och skydda i modern tid, som inte hjälps av ett Nato-medlemskap.

Vill att Sverige behåller sin relativa neutralitet och handlingsfrihet.

Vill att Sverige skall stå fritt från olika NATO-länders integritetskränkande påtryckningar, just nu från Turkiets sida.

Vill att skattepengar skall användas till uppbyggliga, inhemska förbättringar av Sveriges välfärd, integrationsarbete, sociala satsningar för att minska kriminalitet bland unga, till en jämlik skola och till kultursektorn t ex!

Jag anser att Sveriges NATO-ansökan var förhastad.

Anser att Sverige sätter sin lit till en illusion, en dyr framtida förhoppning att andra länder skall sköta Sveriges utrikespolitik och skydd, till priset av förlorad integritet, neutralitet och yttrandefrihet."

Eva skriver: "Jag anser att ett medlemskap i NATO pressas fram och jag vill se ytterligare utredningar innan beslut fattas om Sverige ska ansluta sig till NATO eller inte. Det har heller inte varit tillräcklig med möjligheter till diskussion och förankring. Vilka blir konsekvenserna av immunitet för natoaktörer i Sverige? För miljö- och klimat? För utrikes- och säkerhetspolitik?

Miljö- och klimat har stor betydelse i frågan. Får vi inte bukt med den globala uppvärmningen hjälper ingenting mot de folkvandringar som troligen blir konsekvensen när hundratals miljoner människor förlorar sina hem, sin plats på jorden, allt som är kärt och känt och måste göra vad som helst för att överleva. Med eller utan Nato - det blir inte fred utan att kraftfulla åtgärder vidtas mot de klimat- och miljöproblem som vi har. Och inte heller utan nedrustning. Jag anser därför att Sverige ska signera TPNW och definitivt inte acceptera kärnvapen på svensk mark och inte heller utländska militärbaser. Vi behöver även se över vapenexporten. Det finns många vittnesmål om svenska vapen på "fel plats".

Som läget har utvecklat sig under senare tid verkar det som att ett godkännande stressas fram till priset av eftertanke och etiska överväganden. Jag syftar bland annat på att de kurder som besegrade IS riskerar att hamna i onåd, att vi viker oss för utpressning. Det är inte bara kurder som sviks, det är även de MR-organisationer i Turkiet som kämpar för att de grundläggande rättigheterna i en demokrati/rättsstat ska efterlevas. Vad ska medlemskapet tjäna till om vi inte behåller vår integritet?"

Froste skriver: "Jag har gjort min militära värnplikt 1963-64, en tid präglad av efterkrigstiden med allt det innebar av fosterländskt vurmande. I o m TV kom världen allt närmare oss och vi blev mera varse vad som hände i vår omvärld. För min del var Biafrakriget en vändpunkt i livet och när jag såg vilka, som blev mest lidande av det väpnade inbördeskriget, barnen, lovade jag mig själv att inte bära vapen och det löftet har jag hållit sedan grundutbildningen av värnplikten, men avgavs fyra år senare under Biafrakriget.

Sverige har varit en alliansfritt land sedan urminnes tider, eller åtminstone sedan början av 1800-talet. Det har varit vår styrka som trovärdigt land och som möjligt land att leda förhandlingar mellan inbördes oense länder.

Mitt hopp har stått till kvinnorna i fredsarbetet. Vilken kvinna vill skicka sina barn ut i strid och riskera att bli "kanonmat". Så sent som i November 2021 beslutade kongressen till det statsbärande partiet, med regeringsmakt, att Sverige fortsatt, nationellt, skall vara alliansfritt, alltså icke medlem i NATO! Ett halvt år senare, och till råga på allt, med en kvinnlig statsminister, ansöker en regering från ett parti som ska stå för solidaritet mellan alla folk, om medlemskap i krigsorganisationen NATO. Någon kanske reagerar på ordet "krigsorganisation" då NATO självt kallar sig "fredsorganisation", som kanske va grundtanken. Solidaritetsyttring, medlemsländer emellan, är att medlemsländers styrkor ska ingripa vid en eventuell krigssituation hos något medlemsland. Per definition då en k r i g s-organisation!
Sverige ska vara ett alliansfritt land och en alliansfri nation! Därför tillställer jag er denna min åsikt, i form av yttrande, och uppmanar regeringen att inte fullfölja ansökan om medlemskap i NATO!"

[Froste tillägger att hon sedan Sveriges ansökan om medlemskap i NATO ej längre är medlem i "statsbärande" parti men medlem i "Kvinnor för fred".

Irene skriver: "Till vår förskräckelse förstår många av oss svenskar att Sverige bland annat lovat sälja vapen till Turkiet, en diktatur, ingen demokrati. En eftergift för att få komma med i NATO.

Vi anser att Sverige har gått alltför långt i sin förnedring att böja huvudet inför en despot/ diktator som avser att förhindra Sverige få medlemskap i NATO. Om vi inte lyder Turkiets diktator Erdogan, så får vi inget NATO-medlemskap. Och det är bra, för NATO-medlemskap passar inte vår fredsälskande demokrati Sverige.

Genom vapen får Turkiet mera makt över dels sina egna landsmän som önskar demokrati, och dels över angränsande länder som också söker befrielse ur förtryck.

Låt oss vara medvetna om att Sveriges vapen i Turkiets hand kan användas för att brutalt döda/ krossa dem som motsäger sig diktatur och förtryck.[...]

Nu prövas Sverige i hur länge vi förmår krypa i underdånighet under diktatorn Erdogans försök till makt över oss. Nästa steg kan bli underdånighet under NATO!

Låt oss sluta vara dumsnälla i Sverige genom att lita på förljugna diktaturer. Det är under Sveriges värdighet att ta del av detta fula spel som diktatorer älskar att spela för att förnedra sin omgivning och visa sin makt.

Sverige är ett vackert demokratiskt land. Låt det inte kuvas under förtryckets pipor.
Leve Frihet och Demokrati och Varsamhet med vår vackra planet!

Jag ber regeringen ta sitt ansvar för Sveriges frihet och besinna sig och på djupet begrunda följderna av medlemskap i NATO!"

Maja skriver: ".. förslaget om Sveriges medlemskap i NATO togs alldeles för snabbt, utan en folklig debatt eller möjlighet för medborgarna att påverka beslutsfattandet. Det är allvarligt att Sveriges medborgare inte får möjligheten att genom folkomröstning eller liknande får komma till tals i en sådan viktig fråga som kommer påverka Sveriges utrikespolitiska och säkerhetspolitiska framtid i världen."

Bland remissvaren hittar jag också mitt eget, där någon raderat en sida av fyra. Olämpligt för offentligheten? Eller bara slarv och likgiltighet inför folkets röst, numera mest betraktad som ett irrelevant brus mellan valen.

Fortsättning följer...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Underteckna med ditt namn.