25 jan. 2022

Dansk trupp oönskad i Mali

De utländska trupperna i Mali anklagas för krigsförbrytelser. Bl.a. ska franskt flyg ha
dödat 19 civila i en drönar attack i januari i fjol. (Parstoday)

Sverige kommer i år att dra tillbaka trupper från en europeisk specialstyrka till Sahel-regionen och kommer att se över sitt deltagande i en FN-styrka i Mali på grund av närvaron av privata ryska militära entreprenörer, sa utrikesminister Ann Linde i fredags under EU-mötet i Brest.

Nu visar det sig att Danmark som var tänkt att ersätta Sverige inte är välkommet enligt regeringen i Mali. Uppdraget har redan från början varit folkrättsligt tveksamt.


"Vi har redan beslutat att vi i år kommer att dra oss tillbaka (från) styrkan från Takuba," sa Ann Linde till reportrar på fredagen vid sidan av ett EU:s utrikesministermöte i västra Frankrike.

"Frågan är vad vi gör med Minusma", sa hon och syftade på FN:s fredsbevarande uppdrag i Mali. Den svenska riksdagen godkände utplaceringen av upp till 150 soldater till Takuba 2020 och den har cirka 250 militärer som en del av Minusma, som löper till 2024.

Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian sa att Sveriges avgång från Takuba i mars var i linje med Stockholms åtaganden och inte hade något att göra med legosoldaternas ankomst eller den politiska situationen i landet.

En fransk militärkälla sa att Sverige alltid hade planerat att dra tillbaka trupper efter två år och att dess mandat upphörde i mars.

Källan sa att svenska officerare kommer att förbli en del av uppdraget. Takuba etablerades som en partiell efterträdare till en fransk antiterroroperation i den västafrikanska Sahel-regionen i och med att Frankrikes president Emmanuel Macron har börjat minska från sin ursprungliga styrka på 5 000 man.

Den franskledda styrkan omfattar cirka 14 europeiska länder, som tillhandahåller specialstyrkor, logistiskt och taktiskt stöd för att arbeta tillsammans med regionala trupper för riktade operationer mot islamistiska militanter.

Den anledning som Ann Linde anför till att dra tillbaka svenskarna under fransk ledning är inte folkrättslig. Hon har inga invändningar mot att tjänstgöra åt den gamla kolonialmakten i Mali, som har ett obefintligt folkrättsligt mandat.

Istället skyller hon på att Malis styrande har hyrt militära entreprenörer från den ryska Wagner-gruppen. Frankrike och dess allierade har sagt att Malis användning av Wagnergruppen var oförenlig med deras militära närvaro.

När nu svenskarna var tänkta att ersättas av dansk trupp visar det sig vilket osäkert mandat de utländska styrkorna (14 Nato-länder + Sverige) har byggt på.

Danmarks utrikesminister, Jeppe Kofod, har reagerat med förvirring på Malis krav att Danmark måste "dra tillbaka sin kontingent" av trupper från landet, efter att ha anlänt utan "förhandsgodkännande" från myndigheterna.

På måndagen uppmanade överste Abdoulaye Maiga, talesman för Malis ministerium för administration och decentralisering, Danmark att "omedelbart dra tillbaka" sina 90 soldater från landet efter att ha brutit mot protokollen som tillåter europeiska nationer att ingripa i regionen.

I ett tal i Bryssel på tisdagen hävdade Kofod dock att Danmark hade utplacerat styrkor till en franskledd antiterrorstyrka efter en "tydlig inbjudan" som "de andra parter i operationen".

Danmark anser sig alltså veta bättre än Malis egen regering vilka som är inbjudna.

Danmarks försvarsministerium uppgav på sin hemsida på måndagen att 90 soldater, inklusive medicinsk personal och specialstyrkor, har utplacerats till Mali som en del av Takuba Task Force.

Regeringen i Köpenhamn hävdar att syftet med deras utplacering är "att stabilisera Mali och delar av gränstriangeln mellan Mali, Niger och Burkina Faso, och att säkerställa att civila skyddas från terroristgrupper."

De danska trupperna sattes in i kölvattnet av Sveriges tillbakadragande från regionen, med Köpenhamns militär anslöt sig till Frankrike, Belgien, Tjeckien, Estland, Ungern, Italien, Nederländerna och Portugal på marken i Mali.

Lärdomarna för Sveriges del borde vara att upphöra med internationella uppdrag som inte har klara FN-mandat eftersom erfarenheterna visat att Nato och däribland i synnerhet USA och de forna kolonialmakterna är mest benägna att fuska med den folkrättsliga legitimiteten.

USA/Storbritanniens invasion av Irak 2203 saknade varje form av folkrättsligt mandat. "FN-mandatet" i Afghanistan var ett paket jäst som kastades in i ugnen långt efter bullen. Dvs. först kom invasionen, sedan det s k FN-mandatet.

Stefan Lindgren


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Underteckna med ditt namn.