9 juni 2021

Snuskigt rika betalar snuskigt lite skatt

Fyra amerikanska oligarker som betalar snuskigt lite i skatt.


Den amerikanska webbsidan ProPublica har publicerat en stor mängd skattedata som visar hur miljardärer som Jeff Bezos, Elon Musk och Warren Buffett betalar ytterst lite i inkomstskatt jämfört med sin enorma rikedom - ibland till och med ingenting.


Även i Sverige har skattesystemet blivit allt mindre utjämnande efter en lång rad nyliberala reformer.


ProPublica är en ideell webbsida som undersöker maktmissbruk. Nu chockar de USA med uppgifter om vad ett antal oligarker betalar - eller snarare inte betalar - i skatt.

År 2007 betalade Jeff Bezos, då mångmiljardär och nu världens rikaste man, inte ett cent i federala inkomstskatter. Han uppnådde bedriften igen 2011. Under 2018 betalade Teslas grundare Elon Musk, världens näst rikaste person, inga federala inkomstskatter.

Michael Bloomberg har lyckats göra samma sak de senaste åren. Miljardären Carl Icahn gjorde det två gånger. George Soros betalade ingen federal inkomstskatt tre år i rad.

Sammantaget förstör det hörnstensmyten i det amerikanska skattesystemet: att alla betalar sin beskärda del och att de rikaste amerikanerna betalar mest. Data visar att de rikaste – helt lagligt – kan betala inkomstskatter som bara är en bråkdel av de hundratals miljoner, om inte miljarder, som deras förmögenheter växer varje år.

Många amerikaner lever från lönecheck till lönecheck, samlar föga rikedom och betalar den federala regeringen en procentandel av sin inkomst som stiger om de tjänar mer. Under de senaste åren tjänade det amerikanska hushållet cirka $ 70,000 årligen och betalade 14% i federala skatter. Den högsta inkomstskatten, 37%, sparkade in i år, för par med inkomster över $ 628,300.

De konfidentiella skatteregister som ProPublica skaffat fram visar att de ultrarika effektivt kringgår detta system.

Enligt tidskriften Forbes växte de 25 rikaste amerikanernas förmögenhet med 401 miljarder dollar från 2014 till 2018. De betalade totalt 13,6 miljarder dollar i federala inkomstskatter under dessa fem år. Det låter som en svindlande summa, men den motsvarar bara en skattesats på 3,4%.

Och hur är det i Sverige?

Här finns en fiffig inrättning som heter investeringssparkonto som införes av alliansregeringen 2012. Den välkomnades av många småsparare, som slapp deklarationskrångel och fick en mycket låg skatt på sina sparpengar.

Mediansvensken har 79 169 kr på sitt ISK-konto och kan i år förväntas få betala 278 kr i skatt för detta.

Med tanke på att börsen gått upp 23 procent i år hittills gör hen en rejäl vinst på att inte ha ett vanligt aktiekonto där avkastningen beskattas med 30 %. Medainsvensken får en skattsubvention på 4 400 kr.

Men de tio rikaste procenten som har i snitt 3,8 miljoner på sina ISK-konton får en motsvarande skattesubvention på 200 000 kr.

Och den rikaste procenten, med i snitt 18,3 miljoner på sina ISK-konton får cirka 1 miljon i skattesubvention.

300 personer med de allra fetaste ISK-kontona subventioneras vardera med 15 miljoner kronor.

Men det finns ett parti som osvikligt har blicken fast inställd på att ytterligare öka de ekonomiska klyftorna i Sverige och det är moderaterna.

De föreslår att skatten på ISK-kontona ska sänkas generellt med 28 procent. Ju större konto, desto större förtjänst på det förslaget, så klart.

Redan det faktum att finansminister Magdalena Anderssons låtit medarbetare räkna på vad det skulle innebära om ISK-kontonas gynnsamma regler begränsades till innehav under 3 miljoner har utlöst ramaskrin bland borgerligheten.

Nå, vägen tillbaka till något som liknar skatt efter bärkraft är lång och lär inte anträdas den här valperioden. Socialdemokraterna lär inte kunna väckas ur sin Törnrosasömn med mindre än en brakförlust i valet och ett utbyte av hela ledargarnityret.

Det kommer att bli en tuff färd för mig, mina barn och barnbarn.

Källa: SvD:s näringslivsbilaga 8 juni.

Stefan Lindgren


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Underteckna med ditt namn.