nyhetsbanken - nyheter som andra "glömmer"

Historikern, författaren och journalisten Knut Carlqvist, född 17 maj 1946, har gått bort, 22 april 2010.

Jag lärde känna Knut under Vietnamåren, då han utmärkte sig som en intelligent strateg. Han låg i hög grad bakom de enhetsinitiativ åren 1972-75 som gjorde att De förenade FNL-grupperna blev en betydande politisk kraft. Det var de lyckliga åren då harmen i folkdjupet fick till och med en så inbiten USA-apologet som Per Ahlmark att delta i protester mot USA:s bombningar.

Som redaktör för "FNL i Sverige" och vice ordförande i DFFG drev Knut kampanj mot "lyktstolpiseringen", dvs att många unga FNL-are i sin enträgenhet löpte risk att förvandlas till osynliga "lyktstolpar" utanför Domus och Systembolag. Knut krävde fantasi.

När jag var redaktör på Gnistan och senare Folket i Bild/Kulturfront uppvaktade mig Knut ibland med sina artiklar. När han sedan 1997-2000 var kulturredaktör på Finanstidningen var det istället jag som uppvaktade honom. Vi hade kul de gånger vi träffades, särskilt en gång då vi, två mogna revolutionärer, åt hummer på storkapitalets bekostnad.

I sin gärning bevisade Knut att tristessen på SvD och DN:s kultursidor, som hade mångfalt större personal, inte var någon naturnödvändighet. Kultursidorna i FT kännetecknades av stora ideologiska spänningar och oförutsägbarhet. Knuts grundmurade misstro mot överheten öppnade debatten och ledde i Estoniafrågan även till hans bok Tysta leken: varför sjönk Estonia? från 2001.

Med åren fick Knut en mjukare framtoning och jag förstod att han var en mycket finkänslig människa. Någon gång korsades våra vägar på Kungl. Bibliotekets trappa. Otaliga besök där resulterade så småningom för hans del i Erik XIV - Kung Erik av folket. Hur lysande den boken är insåg jag först när jag översatte Aleksej Smirnovs Det första stora kriget och fick anledning att jämföra några Erik-biografier.

Jag håller tummarna för att goda vänner nu ska kunna rädda det manuskript till en Karl IX-biografi som Knut arbetade med de sista åren då han kämpade med sin hjärntumör, ett manus som raderades i ett datahaveri.

Stefan Lindgren