Mysteriet med kriget i Afghanistan

Mysteriet med kriget i Afghanistan Många är de som ställt sig frågande till vad de amerikanska syftena är med kriget i Afghanistan. Företagsekonomen Christopher King baserad i London försökte 1 mars hitta motiven och vad han fann var lika okänt som skrämmande. Ekonomiskt irrationella amerikanska krig Om även mycket insatta bedömare inte kan förstå USA:s agerande, måste de amerikanska politiska målen vara mycket ovanligt, menar King. Själv har han tidigare skrivit att de för USA i första hand har syftat till att knyta till sig Europa och dess ekonomi genom amerikanska baser och Nato. Han anser fortfarande att detta är USA:s europeiska mål, men att det inte är hela bilden. Vad som förbryllat är kostnaderna för dessa krig. De är helt oproportionerliga i förhållande till alla uppenbara fördelar. De gigantiska kostnaderna för Irak- och Afghanistan krigen uppgår hittills till 3 biljoner dollar. Det finns inga bevis att USA kommer att få ut en motsvarande avkastning från sin ockupation av Irak, än mindre från Afghanistan där resultatet kan bli några pipelines som de lättare kunnat få genom att muta talibanerna. De väldiga kostnaderna kräver ett mycket gott skäl - något så stort att det är av grundläggande betydelse för hela USA:s ekonomiska nivå. Flera förklaringar har cirkulerat: Kanske agerar den amerikanska regeringen irrationellt av religiösa skäl när den riskerar sin ekonomi genom att avleda alla dessa krigsresurser från viktigare ändamål, kanske kan partiernas valstrategier ligga bakom, kanske kan det vara det militärindustriella komplexet som driver på? Ett alternativ är att de nya krigen, enligt King, är en del av en helt rationell plan. Hur kan den i så fall se ut? Till att börja med måste vi utgå från att det måste finnas ekonomiska drivkrafter bakom de nya krigen. Vi bör också notera också att de sker i ett globalt sammanhang med allt knappare och dyrare råvaror och energi, en ökande världsbefolkning och snabbt växande asiatiska ekonomier. Samtidigt med dessa krig växer en kris fram inom det amerikanska hälsovårdssystemet. Barack Obamas nya sjukförsäkring, även om reformen blir urvattnad, införs vid en tid då den budgeterade statsskulden för 2010 uppgår till 13,7 trillioner dollar, BNP till 13,1 trillioner och den årliga budgetunderskottet till 1,3 biljoner. Med ränta på skulder på 500 miljarder, kommer varje eventuell räntehöjning att bli mycket allvarlig för USA. En sådan situation skulle kunna uppstå om den amerikanska regeringen får svårt att ta nya lån för att betala nuvarande skulder som förfaller. Här är Kina med cirka 1 biljon dollar i fordringar på USA avgöranden. Kina har nyligen sålt amerikanska skuldebrev för 34 miljarder dollar och visar motvilja mot att köpa nya. Här, menar King, finns sannolikt motiven för USA:s enorma krigskostnaderna för Mellanöstern krig! Om andra länder upphör att köpa amerikanska skuldebrev och säljer de de redan har hamnar USA:s finanser i djupa problem. Ryssland är nu en säljare i stället för köpare av amerikanska värdepapper på grund av minskande förtroende för den amerikanska ekonomin (och irritation för USA:s planerade missiler inpå Rysslands gränser). En oberoende rapport tyder på att den amerikanska centralbanken Federal Reserve i dag själv i hemlighet köper upp amerikanska statspapper som det inte finns någon efterfrågan för). Dessutom är Kinas valuta knuten till dollarn, något USA vill ändra på eftersom det anses ge Kinas handel fördelar. Den kinesiska regeringen kanske ändrar på detta snart - eller kanske inte. USA står enligt King inför växande svårighet att låna utomlands till sina väldiga underskott. Långsiktigt står den amerikanska ekonomin inför svåra arbetslöshetsproblem och nedgång i sin ekonomi och levnadsstandard. USA måste strukturera om hela sin tillverkningsindustri, men i den nuvarande situationen kan inte USA göra det genom att konkurrera med Asien. Att få t ex Toyota att flytta sin tillverkning för den amerikanska marknaden till USA kan ligga bakom det väldiga ståhejet i USA kring påstådda säkerhetsproblem kring Toyota bilar nyligen. Som en allmän strategi kan några politiskt motiverade säkerhetskampanjer dock inte lösa USA:s problem. Något mer radikalt skulle behövas. "Ekonomisk terrorism" Den dag Kina och andra kommer att sälja sina amerikanska fordringar kan kineserna anklagas för ekonomisk terrorism, en term som blivit allt vanligare bland USA:s politiker. Andra svepskäl att driva fram en konflikt med USA:s utländska långivare kan också komma att åberopas, till exempel Kinas ovilja att stödja sanktioner mot Iran. Poängen skulle vara att finna en förevändning för handelssanktioner mot Kina i syfte att vitalisera USA tillverkning och återskapa amerikanska arbetstillfällen. Så skulle ett försök att återindustrialisera USA se ut enligt King. En sådan strategi skulle troligen innebära en amerikansk statsbankrutt. Detta skulle skapa internationellt kaos men inte drabba USA hemma och vara övergående. Slutresultatet skulle vara att USA kontrollerar oljereserverna i Mellanöstern och inte bara skulle få en trygg energiförsörjning utan också monopol på områdets energiexport. Få andra industriländer skulle ha en sådan säkerhet. USA skulle hädanefter kunna byta olja mot andra råvaror och, på grund av sin militära styrka, vara oantastligt. Det långsiktiga målet skulle vara en omstrukturering av världsordningen kring den egna politiken genom kontroll av merparten av världens energitillgångar och genom sin militära kapacitet. Iran och Irak - de verkliga målen för Afghanistankriget King säger att USA inte kan lämna Irak. En ständig ström av ursäkter för att stanna dyker nu upp. Saudiarabien är redan i Amerika ficka, en del av sitt nya "intressesfär" eller "område av särskilt strategisk betydelse". Bara motgångarna i Afghanistan förefaller nu hindra USA från att anfalla Iran och beslagta dess oljefält, något USA uppenbarligen önskar göra. Talibanernas uppsving har fördröjt genomförandet av denna plan. Under tiden har Iran blivit klart över vad som är i antågande. Iran har starka konventionella väpnade styrkor. De skulle vara svårare att besegra än Saddam Hussein. Vad värre är, även om de amerikanska underrättelsetjänsterna själva rapporterat att Iran faktiskt inte har något kärnvapenprogram, kan Irans växande  U235-anrikningskapacitet ge landet möjlighet att skapa kärnvapen på relativt kort tid. Härav USA:s stora angelägenhet att komma åt det iranska atomprogrammet. Den amerikanska propagandan och sanktionskraven mot Iran känns igen från förspelet till Irakanfallet. Det afghanska motståndet och Washingtons svårigheter att snabbt invadera och kontrollera Iran hindrar USA från att kontrollera hela Mellanöstern och exporten av världens olja. Om Iran skulle skaffa kärnvapen kan landet välja att använda dem mot Israel eller amerikanska baser i Irak och Afghanistan om USA attackerar. Här ligger Afghanistans betydelse. King anser att Afghanistan i sig är oviktigt för USA. Invasionen var förmodligen tänkt som en klassisk armémanöver för att kringränning Iran, som tillsammans med Irak, var de primära målen. Kontroll av Afghanistan på Irans östra sida, tillsammans med Irak på den västra skulle göra sanktioner mot Iran mer effektiva och underlättar en invasion. Detta var förmodligen anledningen till att USA valde att anfalla Afghanistan och talibanerna, med vilka de egentligen inte hade något otalt, under förevändning att de "gav fristad" åt al-Qaida. Efter att ha gjort detta misstag, konstaterar USA nu att ett uttåg vore mycket problematiskt. Om denna analys är korrekt, försvarar idag de afghanska talibanerna effektivt resten av världen från en av USA planerad ekonomisk härdsmälta genom att försena en amerikansk attack mot Iran och försvåra en upptrissning av krisen med Kina. Den amerikanska plan King tycker sig se skulle, om den inträffar, medföra ett utbrett lidande, svält och ödeläggelse av många ekonomier. Detta skulle passa USA ändamål när dessa länder inte längre kan hindra USA att lägga beslag på deras resurser, mineraler och jord. USA har visat sig vara likgiltigt för andras lidande, samtidigt landet skryter högt att det kämpar för de fattiga och förtryckta. King betonar i sin analys med att betona Israels stora betydelse som brohuvud för den amerikanska anstormningen mot Mellansöstern. Det verkar inte finnas något annat sätt än det nyss beskrivna på vilket USA kan återupprätta sin industriella styrka och samtidigt behålla sin ställning som det mäktigaste landet i världen. Det finns god anledning att anta att en multipolär värld är helt oacceptabel för. I själva verket kan, mot bakgrund av USA:s nukleära och militära resurser, andra länder göra mycket litet för att hindra ett scenario där USA lägger beslag på 60 % av världens energitillgångar. Det rör sig om ett nollsummespel där USA vinner vad resten av världen förlorar. I själva verket är detta, enligt King, den enda tänkbara utvecklingen eftersom den amerikanska politiken oundvikligen leder till ekonomisk kollaps. För att uppfylla sin offentligt uttalade ambition att vara det mäktigaste landet i världen, förefaller det enda alternativet vara: att skapa kaos för andra medan dess egen produktion inriktas på krig. I förlängningen leder den inslagna vägen så småningom till amerikanska exportmöjligheter när länder, vars ekonomier kommer att ligga i ruiner, förvandlas enligt en klassisk kolonial modell. Det finns inga tecken på att USA väljer en strategi som skulle ge fördelar för alla länder, till exempel genom att investera i fusionsenergiforskning istället för vapen. Ett nytt kallt krig med Ryssland Helst skulle USA vilja ha EU som partner i detta äventyr och har, med Blairs förrädiska hjälp, lyckats involvera EU när det gäller att invadera Irak och Afghanistan. Men EU:s ståndpunkt är trots allt alltmer osäker. I samarbete med Ryssland om energi och resurser skulle EU kunna upprätthålla en rimlig jämvikt om USA skulle utlösa den globala ekonomiska härdsmältan. Men USA verkar ha bestämt sig för att underminera ett sådant förhållande. I detta syfte driver man, mot allt förnuft, fram missilinstallationer runt alla Rysslands gränser. Efter mycket prat om samarbete med Ryssland på vapenkontroll, förhandlar USA för närvarande med Rumänien om missilbaser på Rumäniens territorium. Syftet kan bara vara att provocera och störa förbindelserna EU-Ryssland. Vi har också sett de USA-inspirerade georgiska provokationer mot Ryssland och problemen med transit av rysk gas genom Ukraina. En återgång till kalla krigets relationer med Ryssland skulle vara idealiskt för USA. Enligt King är det viktigt att Storbritannien och EU håller fast vid folkrätten och målet fredliga relationer mellan länderna. Det är också viktigt att allianser byggs för fred och för att få EU att överge sitt nuvarande samarbete med USA i Mellanöstern. Stödet till USA är inte bara moraliskt fel, utan leder till EU:s självförvållade förslavande under USA. Sammanfattningsvis finns det en situation där det kan vara av intresse för Förenta staterna att återuppväcka "kalla kriget" mot Ryssland och Kina som en förevändning för att inte längre behöva betala sin utlandsskuld, attackera Iran, med direkt kontroll av alla i Mellanöstern oljefält och effektiv kontroll av Europa. Ockupationerna av Irak och Afghanistan kan vara första tecknen på att en sådan plan redan kört igång. Låt oss begrunda denna tanke: Långt ifrån att vara fiender i Europa, kan de afghanska talibanerna och Iran, utan att veta om det, vara de som för tillfället hindrar en världsomfattande kaotisk ekonomisk härdsmälta, som planeras av Förenta staterna. Lennart Palm Källa: http://www.redress.cc/global/cking20100301