Varför slogs Ivan?
Email This Article ... Printer Friendly ... Export to MS Word Document ... Export to plain text document ...
Filed under utrikes on 2/5/2013 by Author: red.












Varför slogs Ivan?



Jochen Hellbeck är född 1966 i Bonn, studerade historia och slavistik i Berlin, Leningrad, Bloomington och New York och är nu lärare vid Rutgers State University of New Jersey. Det var en tillfällighet som gjorde att han kom på materialet till den bok om Stalingrad som nu utkommit på tyska.

En rysk kollega tipsade honom för tio år sen om vad som befann sig i en källare hos institutionen för rysk historia i Moskva. Det var intervjuer gjorda av tre forskare med soldater, från meniga upp till generaler. De tillhörde en kommission bildad 1941 för Det fosterländska krigets historia. De som intervjuades skulle berätta -ofärgat – om sina tankar, känslor och upplevelser, som förebild för andra och som vittnesbörd för eftervärlden.  På frågan om betydelsen av boken säger JH att det finns så mycket framställt om slaget om Stalingrad från tysk sida – här får man se det från rysk sida. Han betvivlar uppgifter om att 13 500 sovjetiska soldater skjutits för att de vägrade strida. Moralen var i själva verket hög. Anser att Antony Beevor inte är trovärdig. General Chuikov uppger i protokollen att han själv lät skjuta flera kommendanter och kommissarier  i truppernas närvaro. De hade mot uttryckligt befäl tagit sig över till andra Volgastranden. I säkerhetstjänstens arkiv finns 1 200 exekutioner i den kritiska fasen av försvaret av Stalingrad augusti-oktober 1942, omfattar också arméerna i Donfronten.

Att avrättningarnas antal blivit så starkt överdrivna tror han beror på två saker: Den ena klichén om att rödarmisterna tvingades kämpa genom att de hotades med pistoler i ryggen.

Den andra att man inte begripit hur starkt Stalinregimens idéer om kriget hade tänt befolkningen och att kommunismen i kriget skilde sig från förkrigskommunismen. Nu såg den sovjetiska befolkningen en fiende, som utan förbarmande angrep och mördade och man därför måste bekämpa. Den antifascistiska inställningen förstods och grep tag. I kriget befordrades inte de som kunde återge Stalins lärosatser utantill utan de soldater som utmärkte sig i striderna. De upptogs i långa led i Kommunistiska Partiet.  På frågan om den vanliga synen på Röda Armén i detta slag kommer att förändras svarar JH att den som tysk och västlig forskning har haft måste revideras. Klichén om en armé av primitiva bondesoldater stämmer inte med verkligheten.

1943 är Röda Armén sen 25 år den militära armen till en utbildningsdiktatur, som haft till syfte att av bönder göra kultiverade stadsmänniskor och därför stryka bort allt det bondska. Den har arbetat mot den bondska fatalismen och försökt uppfostra till moderna människor, arbetande med sig själva och med framtidstro. Det visade sig också ha effekter: dessa värden fick eko, och rödarmisten visade en annan profil än en oartikulerad och uttryckslös stridsmaskin. Ni måste bara läsa i protokollen, hur differentierat, individuellt och intressant dessa människor uttrycker sig, säger Jochen Hellbeck.


Sixten Andreasson/Facebook

Jochen Hellbeck: Die Stalingrad-Protokolle - Augenzeugen berichten aus der Schlacht (Ögonvittnen berättar om slaget). S Fischer Verlag, Frankfurt am Main 2012, 608 Seiten,                26 Euro


Fler artiklar i samma ämne
Det finns inga andra artiklar i samma ämne här, men använd gärna sökmotorn!


Lämna gärna en kommentar!
  (Klicka på länken Lämna en kommentar! använd sedan formuläret och skriv ditt riktiga namn (inga alias tack!)

Lämna en kommentar!



Developed by Expinion.net