Finansmatadorer styr pensionen

Finansmatadorer styr pensionen För några veckor sedan konstaterade Leif Pagrotsky, att PPM-systemet i den allmänna pensionen blivit en flopp. Avkastningen har hamnat långt under vad allmänheten förespeglades när systemet infördes. Inga nytillkomna sparare väljer själva. Ordförande i pensionärsorganisationen SPF Karl-Erik Olsson uppmärksammade i ett pressmed-delande sambandet mellan PPM-systemet och den s.k. bromsen, som idag sänker de äldres pensioner med stora belopp. Han säger sammanfattningsvis: ”Slå ihop PPM med den andra delen av det offentliga pensionssystemet, så behövs inte bromsen”. Kan det sägas tydligare? 18 oktober var det dags för ännu en granskning av pensionssystemet, nu i SVT:s program ”Dokument inifrån”. Den här gången synades det andra fondsystemet kopplat till de allmänna pensionerna, alltså AP-fonderna. Rubriken för programmet var ”Med pensionen som insats”. Flera programdelar var egentligen alldeles ovidkommande för sammanhanget men byggde på föreställningen att pensioner är liktydigt med finansiella transaktioner. Av programmet framgick indirekt att en tro på det finansiella systemets värdeskapande förmåga har drivit fram det vi har idag. Det borde nu vara uppenbart för alla, att det blivit ett pensionssystem som inte lever upp till uppställda löften eller uttryckta förväntningar. En detalj ur programmet får illustrera. Det sägs i programmet att första AP-fonden sedan starten har levererat 3,8 procent i genomsnittlig avkastning. En klar underprestation i förhållande till det systemföreträdarna utlovade. Innehållet i TV-programmet kan kopplas ihop med ett par artiklar i Svenska Dagbladet nyligen. Den ena är en intervju med Caremas VD Fredrik Gren den 13 oktober, den andra en artikel den 17 okto-ber under rubriken ”Oförtjänta vårdvinster”. Ekonomin i vårdkoncernerna Carema och Attendo uppmärksammas i de här artiklarna. Är vinsterna skäliga, det var den centrala frågan. Caremas VD säger att vi har en lönsamhet kring fem till sju procent, detta är en rimlig vinst. Han har då satt vinsten i relation till ”det sysselsatta kapitalet”. Och visst, en sådan vinst förefaller i förstone inte anmärkningsvärt hög. Men det finns en viktig invändning! De samlade tillgångarna i koncernen, där Carema ingår, utgörs enligt artikeln till hela 80 procent av s.k. goodwill och andra immateriella tillgångar. För Attendo är motsvarande siffra cirka 73 procent. Vad är då den faktiska innebörden av denna ”goodwill” – bokförd helt enligt regelboken? Jo, det är en omskrivning för att delar av företaget köpts till höga priser och att detta (över)pris bokförs som tillgången ”goodwill”, vilket är något som ska betalas av framtida vinster! Alltså: Någon, vi kallar honom Herr A, startar ett företag, säljer det senare till Herr B för ett högt pris. Herr B vill ha tillbaka sina pengar, från hans utgångspunkter är det en rimlig önskan. Men därför sätter han också vinsten i relation till en helhet, som inbegriper denna bokföringspost, dvs. goodwillen. Så här går det till när riskkapitalbolagen ligger och trissar upp priserna på varandra – och låter samhället betala! Men ska verkligen skattepengar gå till sådant? Ska skattebetalarna vara med och betala vad herrarna A och B kommit överens om? Annorlunda uttryckt: Ska ”rationaliseringar”, dvs. personalminskningar och annan kvalitetssänkning i vården användas för att göra Herr A rik på hans fiffiga upplägg med Herr B; och sannolikt en fortsatt mjölkning med nya rundor och nya herrar C och D? Sätts lönsamheten i stället i relation till faktiskt kapital, i stället för de här fiktiva tillgångsposterna, blir den rent av uppseendeväckande extrem! Det misslyckade PPM, underprestationen i AP-fonderna, bromsen i pensionssystemet, riskkapitalisterna i vården, allt är exempel på samma sjuka: Tron på att finansmatadorerna kan ta över ansvaret även för den offentliga verksamheten, att pensioner handlar om börsvärden. Men så är det inte. Pensioner, vård handlar bara om produktion, sysselsättning, reala investeringar, produktivitet och fördelning. Hur vi ska motverka alla nedskärningsprogram är det som borde diskuteras! En första angelägen reform är att ändra användningen av AP-fonderna. Första AP-fonden har gett under fyra procent under hela sin tid som vi såg i TV-programmet, dessutom som en mycket osäker avkastning. Låt oss säga att kommunerna i stället kunde låna direkt ur AP-fonderna, till en långsiktigt säker ränta om fem procent; det skulle bli bättre för välfärdssamhället, trygg och fast avkastning för AP-fonderna och billigare för kommunerna – utan en omväg över skatteparadis med många långa fingrar nedstoppade i syltburken! Vad väntar vi på? Jan Hagberg försäkringsmatematiker Kommentarfunktionen är just nu ur lag. Vill du kommentera Jan Hagbergs artikel skriv red@nyhetsbanken.se. Kommentarer Finansförbundet hade tidigare en sajt kontantfritt.nu där man lobbade för att ta bort kontanterna i vårt samhälle. Denna sidan är nu nere och man kommer till finansförbundets hemsida. Följande, imorse (25:e oktober) var det meningen att Kristoffer Hell och någon representant från finansförbundet skulle debattera kring kontanter i svt gomorron. Av okänd anledning lämnar finansförbundet walk-over på kvällen den 24:e oktober. Då finns drygt 1700 st röster till försvar för våra kontanter. Länkar, http://kristofferhell.net/till-kontanternas-forsvar/ http://kristofferhell.net/finansforbundet-fegar-ut-vinst-pa-walk-over/ www.kontantfritt.nu Björn Ulveus driver frågan både på Skavlan och på newsmill, som om att alla brott försvinner när vi tar bort kontanterna. Har han missat alla internetbedrägerier?????   Förstå makten bakom detta.   När de märker visst motstånd, drygt 1700 till kontanternas försvar, vill de (bankerna) inte heller väcka den björn som sover. De lämnar walk-over. De vill inte ge frågan någon uppmärksamhet i media.   Detta är en fråga som berör oss alla!   Hälsningar   Lena Olander -----------------------------------------------------------------------