tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post6099857783101260105..comments2024-03-17T08:41:39.178+01:00Comments on Nyhetsbanken: Dödstal mörkas i Greklandstefan lindgrenhttp://www.blogger.com/profile/01995508679413631822noreply@blogger.comBlogger1125tag:blogger.com,1999:blog-7360504264537497461.post-81050407567604493062018-05-13T15:39:09.829+02:002018-05-13T15:39:09.829+02:00Har just läst en tysk deckare Der Grosse Plan av W...Har just läst en tysk deckare Der Grosse Plan av Wolfgang Schorlau, som berör dessa förhållanden mellan Tyskland och Grekland. Mycket spännande. Inleds med att privatdetektiven Dengler får ett uppdrag av utrikesministern, som inte namnges, men lätt kan identifieras med den Steinmeier, som nu är president. Uppdraget är att efterforska den spårlöst försvunna Anna Hartmann. Hon arbetade som ekonom med särskilda uppgifter, som gäller förhållandena med Grekland. <br />Boken är på 435 sidor och griper tillbaka i historien om den tyska ockupationen av Grekland. 1944 när nazisternas krig gick mot sitt nederlag transporterades alla tillgängliga livsmedel i Grekland hem till Tyskland. Hungersnöd blev följden. Många greker svalt ihjäl. Folket försvarade sig genom motståndsrörelsen - partisanerna. I boken skildras hur ett SS-förband utför en massaker i byn Distomo. Författaren låter svensken Sture Linnér, som var Röda korsets representant i Aten beskriva hur det såg ut när han på kvällen kom dit.<br />Min översättning från tyska: ”I varje träd bredvid vägen längs flera hundra meter hängde människokroppar fastsatta med bajonetter. Många var ännu vid liv... Lukten var outhärdlig. I själva byn brann ännu eld i rester av de förbrända husen. På marken låg utspridda hundratals människor av alla åldrar, från åldringar till spädbarn. Många kvinnor hade soldaterna sprättat upp buken på med bajonetter och rivit ut bröstet. Andra låg strypta med sina tarmar virade om halsen.”<br />I nutid fortgår Denglers efterforskningar tillsammans med sina medarbetare. De kommer in på Greklands ekonomiska kris och dess bakgrund. Före dess kommer författaren in på den konferens som hölls i London 1953 om krediter från västliga banker skulle ges till Västtyskland. Den tyske bankiren Hermann Joseph Abs var mycket aktiv när det gällde Tysklands skulder. Och hade framgång. USA reducerade sina fordringar från 3,2 miljarder dollar till 1,2 som skulle betalas inom 30 år med 2,5 % ränta. Britterna reducerade från 250 miljoner pund till 150 betalas på 20 år. Den största framgången var att alla krigsskadestånd skulle behandlas först av ett återförenat Tyskland. De östeuropeiska staterna som värst av Wehrmachts härjningar tillfrågades inte. Grekland som förstördes svårt i kriget, protesterade.<br />Vid enandet 1990 togs inte frågan om krigsskadestånd alls upp av de ”två plus fyra makter” som skötte det.<br />I bokens efterord tar Wolfgang Schorlau upp de många källor han anlitat. Där skriver han ”bokens utgångspunkt var iakttagelsen att till och med på höjdpunkten av Greklandskrisen, när detta tema behärskade rubrikerna som knappt något annat, så togs det aldrig upp var de många miljarderna slutligen hamnade, som gavs ut för ”räddning av Grekland”. Efter mer än ett års recherch vet jag, att de hamnade mest på konton hos franska och tyska banker. För grekerna själva gick det allt sämre från ”räddningsaktion” till ”räddningsaktion.”<br />Sixten Andréasson<br />Alexhttps://www.blogger.com/profile/18269295219954675435noreply@blogger.com