12 okt. 2018

Obalansen i handeln Kina-USA ökar

Handeln mellan Kina och USA under perioden januari-september 2018 växte, trots det handelskrig som startade i juli.

Samtidigt ökade Kinas överskott i den handeln till en rekordnivå!
Det tycks som om obalansen i handeln mellan de två stormakterna har djupare orsaker än Trump tror.


Handeln mellan de båda länderna i januaris-september ökade med  12,1% jämfört med samma period föregående år, medan Kinas överskott nådde en rekordnivå, enligt uppgifter som släpptes idag av Kinas tullmyndigheter.

Den totala volymen i den bilateral handel uppgick under årets nio första månader till 471,8 miljarder dollar. Kinas export till USA ökade med 13% till 348,8 miljarder dollar medan importen från Förenta staterna ökade med 9,4% till 123 miljarder.I september uppgick handeln mellan de två länderna till 59,26 miljarder dollar, Kina importerade varor till USA för 46,69 miljarder medan importen från Förenta staterna uppgick till endast 12,56 miljarder.Kinas handelsöverskott, som var en av de främsta orsakerna till handelskriget med Förenta staterna, ökade i september och uppgick till 34,13 miljarder kronor.Handelskriget mellan Kina och USA började när båda länder höjde sina tullar den 6 juli. Förenta staterna införde en tull på 25% vid import av 818 artiklar från Kina med totalt 34 miljarder dollar per år. Som en motåtgärd införde Kina en tull på 25% samma dag på import av en motsvarande mängd amerikanska varor.I augusti införde USA en tull på 25% på import av kinesiska varor på 16 miljarder dollar. Omedelbart efter det införde kinesiska sidan liknande åtgärder. I USA är man missnöjda med handelsobalansen mellan de två länderna, som enligt Washingtons uppskattningar uppgår till 500 miljarder dollar om året till förmån för Kina. Beijing anser i sin tur att obalansen är en följd inre amerikanska faktorer.




Enligt en teori beror Kinas handelsöverskott helt enkelt på att Kina är bättre på att tillverka snart sagt alla varor, medan USA gradvis har förlorat sitt know-how. Alltsammans beskrivs i en banbrytande studie av Seymour Melman: "Profit without Production" (1983) som beskriver hur USA:s direktörsskikt gradvis förlorat förmågan att styra produktionen och höja produktiviteten. Så mycket vinster har kunnat göras på ren spekulation, handel med värdepapper, rättigheter etc. att produktionen blivit alltmer ointressant. Dessutom har det militärindustriella komplexet, menar Melman, förstört industrin genom att systematiskt betala överpriser för undermåliga produkter.

I fjol rapporterades bara 71,3 procent av det amerikanska flygvapnets flygplan vara dugliga för insats ("mission capable"). Åren 1991-2006 såg en gradvis nedgång från 87 procent till 82 procent.
 
Källa: RIA Novosti

1 kommentar:

  1. Kinas bytesbalansöverskott mot USA beror på att USA kan tillverka globalt gångbar valuta ur tomma intet.
    Kina låter utlandet konsumera deras "överskottsproduktion" i ställer för att det konsumeras av Kinas befolkning därför att de kan använda USD på den globala marknaden. Inte hade de gett bort sin produktion i utbyte mot en valuta som inte varit speciellt gångbar och stabil på den globala marknaden. Det hade varit ren idioti.

    Europeiska (euro-zon) länder tvingas av EU:s bisarra nyliberala modell att piska sin egen befolkning med åtstramning för att de ska ta bort sina handelsunderskott med minskad import. Varför kallas inte detta ”handelskrig”, i sak ingen skillnad för andra länders möjlighet att exportera till dem jämfört med tullavgifter. Men EU-modellen drabbar främst de svagaste på ”marknaden” medan tariffer slår lite annorlunda.

    USA skulle kunna ha använt EU modellen, om det gått politiskt, och piskat sin egen befolkning med åtstramning så de inte hade importerat så mycket, i ställer för tullar, effekten på handel hade blivit den samma. Men bara ”austerity” tillåts av den nyliberala modellen. Att det skulle handla om Richardiansk komparativa fördelar som styr detta är rent ekonom-teori-nonsens. Det kan kanske ha sin bäring på några enstaka u-länder.

    Att kunna konsumera mer än man producerar är en vinst. Om än det kan bli långsiktiga konsekvenser. USA behöver inte låna utländsk valuta för detta som t.ex. euroländer.

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.