6 dec. 2017

Ska skulderna knäcka USA?

Trumps skattereform kapar bolagsskatten i USA från 35 procent till 20 procent. Det innebär  en gigantisk resursöverföring till den amerikanska finanseliten, till miljardärer och miljonärer.Det beräknas öka den amerikanska statsskulden med 1,7 biljoner dollar (12 nollor!) - utöver den redan prognostiserade ökningen med 6,8 biljoner dollar under det närmaste årtiondet.

Kommer USA någonsin att kunna kunna stoppa skuldökningen? Stefan Lindgren synar situationen.

USA:s statsskuld uppgår f.n. till 20 biljoner dollar (trillions på amerikanska) Är det mycket eller lite?

I diagrammet ovan anges USA:s skulder (brutto) som procent av BNP till 104,2 procent. Av OECD-länderna är det nog bara Irland, Portugal, Cypern, Italien, Grekland och Japan som ligger sämre till (1).

Men USA har samtidigt enorma tillgångar som andra skuldplågade länder saknar. Enligt Världsbanken är USA:s skuldbörda fortfarande några procent från att bli verkligt kritisk.

Teorin bakom Trumps skattesänkning, i den mån det finns någon, är att ökade resurser hos finanseliten ska sätta igång investeringar, skapa jobb och öka tillväxten.

Stiglitz alteranativ

Som nobelpristagaren Joseph Stiglitz har argumenterat (2) är det lite som talar för att så kommer att ske. Det är inte brist på pengar som håller tillbaka investeringarna. Företagens vinster efter skatt har nästan tredubblats de senaste 30 åren.

Alternativet hade enligt Stiglitz varit en satsning på minskade inkomstklyftor, ökade offentliga utgifter för bl.a. forskning (vars andel av BNP idag är jämförbar med vad den var för 60 år sedan). Man borde också reformerat företagsbeskattningen så att de storföretag som idag ibland kommer undan med 5 procents skatt på vinsten får konkurrera på lika villkor med mindre företag.

Klarar då USA att betala sin statsskuld? Skulden har ökat med 1 biljon dollar om året varje år sedan 2007 (3).
2011 tvingade skulderna närapå USA:s regering att göra statsbankrutt och 2013 ”stängde” regeringen i 15 dagar på grund av att kongressen stoppat ny upplåning.

Räntorna på lånen beräknas fördubblas till 2022 till en halv biljon dollar om året, pengar som skulle ha räckt till att exempelvis införa kostnadsfri collegeutbildning.

När den amerikanska babyboomens (födda 1946-64) går i pension kommer den finansiella situation att ”bli än värre”, säger till och med Paul Krugman, en annan nobelpristagare som annars argumenterat för att skuldberget inte spelar någon roll. Sammantaget gäller halva skuldberget pensioner som ska utbetalas i framtiden.

Tre sätt
I princip finns tre sätt att minska skuldberget:

1) Minska statsutgifterna. Det har inte gått så bra. Politiker vill inte göra sina väljare besvikna och kongressens försök under Obama att lägga fasta tak för utgiftsökningarna misslyckades.

En variant som skulle ge resultat är att skifta statsutgifter från försvarsutgifter (idag 25 % av hela budgeten) till civila ändamål. Att bygga broar och vägar ger mera jobb och skapar större efterfrågan i ekonomin än att tillverka flygplan och missiler. Den möjlighet är politiskt ogenomförbar idag.

2) Öka skatterna, vilket anses svårt, särskilt om det totala skattetrycket överstiger 50 procent. Då kan ökad skatt motverka tillväxten så att ökade skattesatser till och med resulterar i sänkta skatteintäkter. George H W Bush förlorade antagligen sin andra presidentperiod på att han höjde skatterna för att kapa budgetunderskottet med 500 miljoner dollar.

3) Få den ekonomiska tillväxten att överstiga skuldökningen. Det ter sig också ogörligt med tanke på den dåliga ekonomiska återhämtningen efter krisen 2007-08.

Historiskt är det den metod USA använt mest framgångsrikt. Efter andra världskriget var skulderna 14 procent större än BNP, men på bara tre år gick BNP om. 1960 var skulderna dubbelt så stora som BNP, men ekonomisk tillväxt gjorde dem snart hanterliga.

Bara en av 38 ekonomer tror på Trump
President Trump säger att skattereformen kan komma att öka BNP-tillväxten med en procent. Men bara en av 38 ekonomer som Chicagouniversitetet tillfrågat tror på det. Alla utom en tror att den federal skulden som procent av BNP kommer att öka. (4)

Möjligheterna att minska USA:s skuldberg är alltså synnerligen ovissa. Dessutom vet man inte hur länge de amerikanska skattebetalarna och omvärlden är beredda att finansiera underskotten genom att köpa amerikanska statspapper.

30 procent av skuldberget är skulder som USA:s regering har till offentliga federala institut som Social Security Trust Fund. När pensionsutbetalningarna stiger kommer dessa institut att behöva sälja sina statspapper.

29,4 procent av statsskulden hålls av den amerikanska allmänheten (bl.a. 2,5 biljoner av Federal Reserve, 1, 7 biljon av aktiefonder, 1,5 biljoner av pensionsfonder, 663 miljarder av banker och 347 miljarder av försäkringsbolag).

Ytterligare 30 procent av USA:s statspapper hålls av utlandet (Kina 1,2 biljoner, Japan 1,1 biljon, Irland 307 miljarder, Brasilien 274 miljarder osv.).

Om intresset där att hålla amerikanska statspapper sjunker, ökar USA:s svårigheter att finansiera skuldökningen.

Under alla förhållanden kommer USA:s statsfinanser att bli en rysare de närmaste åren. Hotet om en statsbankrutt föder i sin tur tendenser som flykt till guld - och numera också till kryptovalutor som Bitcoin.

Stefan Lindgren

1. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_public_debt
2. Guardian 4/10 2017)
3. Kostnaderna för krig uppskattas idag av ekonomerna Joseph E Stiglitz Linda J Bilmes till 5 biljoner dollar. http://threetrilliondollarwar.org/
4. http://thehill.com/opinion/finance/361036-paul-krugman-unwittingly-fulfills-fiscal-fantasies-for-republicans.


1 kommentar:

  1. Det rätta svaret på generella frågor likt denna inom nationalekonomins område är och förblir detsamma: "Det beror på". Omständigheterna vill säga.
    Japan har sedan länge en väsentligt högre skuldnivå utan att någon krisstämning brett ut sig där eller i omvärlden. Det beror således på: Japan är i huvudsak skuldsatt till sina egna medborgare och besitter därtill en egen valuta som skyddar mot omvärlden.
    Ekonomen Krugman har länge viftat bort skuldproblemet genom att skissa på goda tillväxtsiffror för USA som kanske inte längre är realistiska. Många bedömare tror att petrodollarns försvagade ställning kommer att radikalt inverka på den amerikanska ekonomin. Å andra sidan innebär en försvagad dollar att USA får möjlighet att återuppliva sin försvagade exportindustri.
    Den i USA skapade sk. nyliberalismen har under de senaste decennierna haft ett universalrecept för hela världen: strukturreformer. Detta diffusa begrepp har i regel betytt nedskärningar i offentlig sektor och försvagade kollektiva avtalsrättigheter. Nu vore det dags för nyliberalerna att ta sig en titt i spegeln. Det är ingen ände på förvridna strukturer i USA som borde ses över. Därom tiger man.
    Finansindustrins alltmer spekulativa inriktning med överhängande risk för bubblor, militärstatens dränerande inverkan på resurser som borde satsas på utbildning, sociala program och infrastruktur. Statens roll som planerare och koordinator för ekonomin har grovt underskattats. Därför har USA inget svar på den utmaning som kommer från Kina, vars win-win koncept erövrar Asien och Afrika. Eller rättare sagt, svaret är militära konflikter för att skapa kaos likt det i Libyen varifrån tusentals kinesiska ingenjörer och tekniker fördrevs för att de arbetade för landets utveckling. Kina bygger och USA står svarslöst.
    Den interna situationen i USA är konfliktfylld. Den sociala utslagningen, kriminaliteten, drogerna tär på krafterna och missnöjet kan leda till våldsamma utbrott. USA har aldrig varit någon folklig demokrati men har stadigt gått i motsatt riktning mot växande plutokrati.

    SvaraRadera

Underteckna med ditt namn.